Utgiven i Forum nr 2020-10

Från kvanthopp till kvantdiplomati – omvälvande teknologi får politiska följder

av Stefan Lindström Forum 2020-10, sida 46-47, 17.11.2020

Taggar: Teman: kvantdatorer

Från kvanthopp till kvantdiplomati —- omvälvande teknologi får politiska följde vantdatorer kommer att intensifiera maktkampen mellan stormakterna. Frågan är om den enorma beräkningskraften kommer att användas som ett verktyg för skapande, förstörelse eller både och.

STEFAN LINDSTRÖM TEXT En av föregående sekels största uppfinningar var när atomens kraft kunde tyglas och utnyttjas. I dag är vi nära ett lika betydelsefullt tekniskt genombrott. Denna gång i form av kvantdatorer. Kvantdatorerna skiljer sig från vanliga datorer på ett tämligen avgörande sätt. Grundenheten för information i en vanlig dator kallas bit, vilken kan anta värdena ett eller noll. Kvantmekanik å andra sidan, även kallad kvantteori, är en gren inom fysiken som handlar om partiklar på eller under atomnivå. Detta möjliggör dramatiska framsteg inom databehandling ochleder till en helt ny era (Quantum Leap på engelska). Troligtvis kommer utvecklingen av kvantdatorer att innebära en lika stor revolution som internet och motsvarande tekniska framsteg. Samtidigt innebär kvantdatorerna också stora utmaningar för samhället, inte minst för utrikes- och säkerhetspolitiken. Kvantdatorn är revolutionerande eftersom den bryter alla tidigare gränser för databehandling. Storleksordningen beskrevs nyligen av Google med att deras kvantdator kommer att vara ungefär 100 miljoner gånger snabbare än en klassisk dator. Denna kvant AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 202 hastighet i kombination med artificiell intelligens och maskininlärning erbjuder helt nya verktyg inom ett antal områden, såsom energiproduktion, miljöskydd, industriell kemi, ekonomi och i synnerhet hälsovård. Kvantberäkning gör det möjligt att bearbeta stora mängder data och finna modeller och orsak-och-effekt-relationer som modern vetenskap aldrig tidigare har kunnat åstadkomma. All ”big data” som samlats kan nu producera nya och mer exakta resultat och sannolikheter. Det är dock en bit kvar tills vi kan uppnå en perfekt fungerande kvantdator.

I vems tjänst? I kvantberäkning är allting fysiskt mycket litet, men på geopolitisk nivå kan konsekvenserna blibetydande. Sett ur ett militärt perspektiv är kvantteknologin fortfarande ganska outvecklad, men dess potential har börjat förstås bättre. Det finns fortfarande få konkreta applikationer, men potentiellt kunde kvantteknologin till exempel innebära att smygfunktionerna för stridsflygplan och ubåtar sätts ur spel redan utifrån vilka störningar de producerar i atmosfären eller vattentrycket. Flera länder investerar för närvarande kraftigt ikvantforskning.

Kvantteknikens dualistiska potential innebär även att privata företag såsom IBM, Google, Intel, Honeywell, Microsoft, Alibaba står i spetsen av utvecklingen. En nyckelfråga kommer att vara om kvantdatorns potential blir allmänt tillgänglig, eller om globala teknikföretag och kanske några ledande länder kommer att kontrollera utvecklingen. Det finns också en hög risk för ”datafattigdom” bland mindre utvecklade länder, vilket utgör en annan geopolitisk utmaning. Kommer ”kvantinternet” att vara tillgängligt bara för dem som har råd med det, medan reste av världen stannar kvar i ett långsammare kommunikationssätt? Det bör dock noteras att kvantberäkning aldrig helt kommer att ersätta klassiska beräkningsmetoder baserade på traditionella transistorer och kiselmikrochips. I stället bör kvantberäkning ses som ett alternativ och kompletterande teknik.

All ny och nydanande teknik bör ifrågasättas. Vilka är dess för- och nackdelar? Kommer kvantberäkning att användas som ett verktyg för skapande, förstörelse eller båda, och vem bestämmer? Liknelsen med atomens utnyttjande, som omnämns iinledningen, är på sin plats. När den används på ett bra sätt producerar atomklyvningen billig energi för samhället, men på ett dåligt sätt är denett kärnvapen. Även om bemästrandet av kvantberäkning inte är en lika visuell upplevelse som svampmolnet av ett kärnvapen, kan konsekvenserna bli lika betydelsefulla. En av nyckelfrågorna är hur den nya tekniken påverkar avskräckningen mellan relevanta militära aktörer och därmed global politisk stabilitet.

Behövs ett kvantteknologiskt “IAEA”? Om kvantteknologin utvecklas till en maktkamp för att få dominans över konkurrenter så har den en oroväckande potential att destabilisera världen. I teorin är det möjligt att den som först bemästrar kvanttekniken skulle kunna fåtotalkontroll över allinformation som skapatsi världen. Detta skulle då innebära att alla innersta hemligheter för praktiskt taget alla regeringar, företag och individer blir tillgängliga, vilket skulle resultera i obegränsad geopolitisk instabilitet.

Teknisk utveckling utgör i dag en integrerad del av maktkampen mellan stormakterna. Kvantbearbetningen och dess framtida appli kationer är mycket mer än ett symboliskt säkerhetspolitiskt slagfält. Att behärska sådan banbrytande teknik är inte en fråga om uppskattning, det är en viktig fråga om att bestämma det globala politiska status quo. Ny teknik har traditionellt möjliggjort införandet av en ny typ av militärt verktyg, applikation eller funktionalitet, men också utveckling av en motåtgärd. Kvantteknik är både ett hot och en möjlighet sett ur en militär synvinkel: den måste kunna utnyttjas själv, men motståndaren kan presumtivt försvara sig mot de aktiviteter som tillämpar den. Om den nya tekniken endast används av den ena parten kan fördelen vara åtminstone tillfälligt avgörande. När den är tillgänglig för bägge parter är situationen annorlunda (jämförelsen med atomer och kärnvapens terrorbaans fungerar även här). Kort sagt, kvantberäkning erbjuder både en oöverträffad möjighet och ett allvarligt hot.

På samma sätt som kärnvapen symboliserade makt under det kalla kriget, spekuleras det för tillfället om att kvantförmågan möjigen kommer att definiera hegemonin i den alltmer digitala världsekonomin. Det handar om att bygga förtroende genom samarbe 9”

All ny och nydanande teknik bör ifrågasättas. Vilka är dess för- och nackdelar? Kommer kvantberäkning att användas som ett verktyg för skapande, förstörelse eller båda, och vem bestämmer?

ADOBE STOC te, och det finns för närvarande en debatt om vadjag kallar kvantdiplomati, det vill säga om det finns ett behov av ett ”IAEA” för kvantteknologi för att övervakarätt användning av tekniken. Det är helt klart för mig att denna typ av frågor kommer att dyka upp inom en snar framtid särskilt inom EU och FN, men även bland grupperingar som Nato, G-7 och G-20.

Dags att göra sig redo. Kvantteknologin utvecklas snabbt, men är fortfarandeiett tidigt skede. Även om vi kan vara säkra på att teknologin har ett betydande inflytande på utformningen av utrikespolitik och geopolitik, vet ännu ingen med säkerhet vilken påverkan det kommer att bli eller när den inträffar. Men precis denna osäkerhet, eller kanske på grund av den, borde stater och beslutsfat tare börja tänka på och förbereda sig för den kvantaktiverade framtidsvärlden. Den framtida säkerheten beror på hur mani dag förbereder sig för de kommande behoven.

Årtikelförfattaren är chef för Finlands general konsulat i Los Angeles och medverkar regelbundet i Affärsmagasinet Forum.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 2020 | 45 |

Utgiven i Forum nr 2020-10

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."