Från nöje till nytta
av Peter Nordling Forum 1987-15, sida 10-11, 08.10.1987
et är med en viss tillfredsställelse D VD CarfrOlof Wiik nästa år kan lotsa in sitt företag i dess tredje decennium. Från att ha varit en bland många tillverkare av småbåtar har företaget utvecklats till ett av de hetaste namnen bland arbetsbåtstillverkarna. Då Olle Wiik lutar sig tillbaka i en av konferensfotöljerna i det av plastgaser luktande kontoret i Tessjö, strax österom Lovisa konstaterar han att han knappast vågat starta företetaget om han vetat hur stort det skulle bli. Olle Wiik är typexemplet på en selfmade företagsledare. Wico-Boat tog sina första stapplande steg i slutet av 60-talet. Wiik, som blev arbetslös 1968, höll tillsammans med några vänner på att laminera varsin motorbåt. Arbetet genererade ett antal beställningar och redan samma år grundade Wiik tillsammans med en kompanjon det öppna bolaget Wico-Boat
Började med småbåtar — Vi startade med roddbåtar, öppna motorbåtar och tävlingsbåtar, berättar Wiik. Historien om att han olovligt skulle ha koplerat sin första modell, som berättas på orten, avfärdar han med att det var en ärlig affär och att avundsjuka mänskor endast velat smutskasta honom. På samma sätt har de flera gånger förutspått en säker konkurs för företaget. Redan efter några år upplevde WicoBoat sina första glansdagar. Företaget 10
WICO-BOAT: Från nöje till nytta
En jätteorder från svenska försvarsmakten. Industrispionage. Ny licenstillverkning utomlands. En omdebatterad flyttning till annan ort. Det här är ingredienser som fört Strömforsföretaget Wico-Boat in i allt fler finländares medvetande. De två senaste årens resultat visar att kursändringen i början av 80-talet var riktig.
Finnspeed-båtar blev kända i stora delar av Europa tack vare tävlingsframgångar. Bland dem som tillverkade tävlingsbåtar i Norden hemförde Wico-Boat de flesta nordiska, svenska och finska mästerskapen med sina Finnspeed-båtar.
År 1972 hade Wico-Boat nått ungefär så långt de dåvarande resurserna medgav på tävlingsbanorna och man beslöt sluta med tävlingsbåtarna och i stället tillverka arbetsbåtar. Fram till senare hälften av 70-talet tillverkade man kvalificerade arbetsbåtar av glasfiber i storlekar mellan 4,5 och 17 meter. De flesta modellerna baserade sig på det trimaranskrov som idag är ett varumär ke för Wico-Boat. Båtarna kan utrustas för brand- och oljebekämpning, som taxi, ambulans- och sjukhusbåtar och för olika militära ändamål.
Lever på exporten
Idag, då Wico-Boat för flera år sedan sålt bort hela nöjesbåtstillverkningen, görs de största farkosterna på 23 meter långa skrov. Namnet Finnspeed lever nu vidare på nyttobåtar som faktiskt också gör skäl för namnet. En av trimaranskrovets fördelar är att det lätt går att få upp i höga hastigheter. Andra är stabiliteten och det ringa djupgåendet.
15/1987 FORUM,
Också då nöjesbåtarna lämpades över bord kraxade olyckskorparna och förutspådde en säker konkurs. Man ansåg att marknaden inte har utrymme för mer än en tillverkare av arbetsbåtar i den här storleksklassen.
— Såtillvida är påståendet riktigt att en tillverkare säkert kan tillfredsställa behovet på hemmamarknaden. Men den har aldrig varit av större betydelse för oss. Av vår produktion går 97,3 procent på export, berättar Wiik.
På hemmamarknaden utgörs konkurrenterna främst av Waterman (tidigare Åbo Båtwarf) och Nystadsvarvet Uudenkaupungin Veneveistämö.
— Resten — ett tiotal — är i det närmaste bastarder utan vilka både branschen och kunderna skulle må bättre, anser Wiik.
Hela världen
Faktum är att det lilla östnyländska företaget med en årsomsättning på 13 Mrmk och 29 anställda planerar att snart ha affärer med alla världsdelar.
Merparten av produktionen avsätts i Norden där kunder också finns på Spetsbergen och Färöarna. Dit liksom till Shetlandsöarna och Skottland har Wico-Boat levererat specialbåtar för fiskodling.
En annan marknad som dragit bra är Sovjetunionen. Mellan tre och tio båtar levereras årligen som hjälpbåtar till de forskningsfartyg Wärtsilä, Rauma-Repola och Hollming levererar åt VO Sudoimport.
Kanada, USA, tatin- och Sydamerika be tjänar Wico-Boat via ett kanadensiskt företag som tillverkar båtarna på licens,
Ett flertal båtar har också exporterats till Afrika och Wico-Boat har ett delägt dotterbolag i Nigeria. Men det ligger nu nere beroende på att den ena av två samarbetspartners sitter i fängelse medan den andra är i landsflykt — allt till följd av regimskiftet. Förfrågningar har ytterligare kommit från Sri Lanka, Singapore, Malaysia och Kina. Enligt Olle Wiik kan det eventuellt bli frågan om licenstillverkning i Malaysia. I Indien har företaget redan långt gångna förhandlingar om licenstillverkning och Wiik tror att produktionen i bästa fall kommer igång inom ett år. Också I Australien underhandlar man om möjligheterna till samarbete i form av licenstillverkning.
Spionage En av de intressantaste och mest uppmärksammade affärerna är något som av allt att döma blir en jätteorder tili svenska försvarsmakten. Marinen står i beråd att förnya sin flotta av trossbåtar. Enligt uppgifter I tidningar är behovet mellan 60 och 120 båtar under en tioårsperiod. Det innebär en affär på totalt 250—500 Mmk.
Hur många båtar det slutligen blir är det ingen som vet idag. Antalet slås fast i
VD Carl-Olof Wiik är synnerligen hemlighetsfull beträffande de nya materialen som används bla i stormbåt 6001. I famnen har han modellen till en av företagets redan klassiska arbetsbåtar.
Dyra och besvärliga transporter till vatten är ett allvarligt problem för Wico-Boat. Här är Oslobrandkårens brandbåt på väg till sjösättning i Lovisa.
svenska statens budget. Att det är WicoBoat som får ordern är Wiik tämligen säker på.
Försvarets materialverk gav ifjol WicoBoat i uppdrag att ta fram en prototyp som provkördes i slutet av juli. Det är frågan om en 21 meter lång och 5,21 meter bred farkost som toppar 30 knop. Hos svenska marinen går den under benämningen trossbåt 6001.
Båten, som är byggd på ett trimaranskrov skall ta 50 man. Genom att förse båten med en s k ytpropeller klarar den sig med 85 cm vatten under kölen.
I vintras drabbades Wico-Boat av något som ser ut att vara regelrätt industrispionage. Någon bröt sig in på kontoret och kom över videofilmer och ritningar till båten.
Wiik tror sig veta vem som ligger bakom dådet, men kan inte säga mera medan skyddspolisens undersökningar pågår.
Han konstaterar att det säkert fanns två motiv för inbrottet.
— Dels ville förövarna komma över ett visst material, närmast videofilmerna. Att de även tog ritningarna tror jag endast berör på att de låg i samma portfölj. Den andra orsaken, och den kanske är huvudmotivet, var att man ville försämra förtroendet mellan företatget och svenska marinen, summerar Wiik.
— Men där drog de en nit. Försvarets materialverk är fortfarande mycket nöjt med Wico-Boat. Man litar på vårt kunnande och på vår leveranssäkerhet.
Nya material
Trossbåten är en av de första båtar där Wico-Boat använder sig av nya material — en detalj som Wiik gärna poängterar utan att avslöja exakt vilka de är av rädsla för att avslöja sig för konkurrenterna. Han hävdar att Wico-Boat är överlägsen etta på det här området | Norden.
Så mycket är klart att det är frågan om en ny typ av plastkompositer, som är lättare och starkare men dyrare än glasfiber.
Enligt Wiik är materialet så starkt att besättningen och elektroniken i trossbåtens hytt med 90 procents sannolikhet klarar sig utan nämnvärda skador om en splittergranat slår ned på båtens däck. Materialet, som klarar den amerikanska normen M 17 är omöjligt att genombörra med handeldvapen.
Wiik vägrar också att säga hur tjockt materialet är. Men hävdar att det fungerar som skottsäker väst.
Materialet, som härstammar från Frankrike och lär ha använts i både iranska och irakiska stormbåtar, gör trossbåtarna 4 ton lättare än om de hade byggts av vanlig glasfiber.
fortsättning på s 1 11
