Från Washington till Kaserngatan
av Ragnhild Artimo Forum 1994-03, sida 13, 10.03.1994
Taggar: Personer: Gunnulf Mårtenson
Från Washington till Kaserngatan
Ragnhild Artimo
Xx
Gunnulf Mårtenson
Back to basics, kunde Gunnulf Mårtenson säga om sitt nya jobb för vilket han repatrierar sig från Washington. Uppgiften som VD för Finnet, som i juli skall börja konkurrera om utrikessamtalen, är som skräddarsydd för honom.
å tekn. lic. Gunnulf Mårtenson för några dagar sedan etablerade sig på Finnet International i Helsingfors Telefonförenings utrymmen vid Kaserngatan i Helsingfors, kom han — för att använda hans egna ord — tillbaka till där han startade. Nämligen till telefonbolagsverksamhet,
Färskaste telefonutmaningarna har varit för Världsbankens finansieringsbolag International Finance Corporation i Washington, där han tre år sysslat med privata telekommunikationsprojekt. Före det var Gunnulf Mårtenson knuten till Nokia Telecommunications, och före det till Telefoninrättningarnas Förbund — och han har också samlat på sig telekommunikationserfarenheter bland annat i utvecklingsuppdrag i Afrika.
Forums läsare minns med värme Gunnulfs teknofilosofiska kåseriserier under två år.
Vi “faxintervjuade” Gunnulf Mårtenson inför den nya utmaningen — att introducera konkurrens där monopol rått.
Forum:— Hur ser Du på Finnets roll i den nya konkurrenssituationen om utrikessamtal på den finska marknaden?
Gunnulf Mårtenson: — Med tanke på vad som händer ute i världen är det otänkbart att Finland inte skulle tillåta konkurrens också inom utlandstrafiken. Det är inte en fråg om huruvida utan om när och vem. De stora internationella teleföretagen är intresserade av den finska marknaden och har redan etablerat sig här. För de privata telefonbolagen är det en naturlig utveckling att bredda sortimentet tjänster, och ur deras synpunkt sett är Finnet en underleverantör av utlandstjänster. Från Finnets synpunkt sett är fyrtiosex lokala telefonbolag en idealisk distributionskedja.
— Utlandssamtal är kanske en för snäv definition av Finnets tjänsteutbud. För tio år sedan fanns det väl inte så många möjligheter, men idag är tjänsterna mycket varierande. Samtalen kan dirigeras till olika nummer olika tider på dygnet, debiteras enligt olika volymrabatter, debiteras på kort eller på en tredje part. Det finns också ett visst utrymme för prissänkningar — men man skall komma ihåg att Finland redan nu har bland de allra billigaste utlandstarifferna i världen,
Ny sits för alla
Forum: — Är Finnets “novisläge” en black om foten eller ett plus?
Mårtenson: — Båda, skulle jag säga. Det tar tid att bygga upp erfarenhet, kontakter och rutiner. Men i en bransch som kännetecknas av sjunkande kostnader är det till fördel att ha den nyaste tkniken och inte belastas av gårdagen.
— Med hänvisning till Michael Porter kan jag hävda att framgång på världsmarknaden skapas genom den härdning som konkurrens på hemmaplan ger. Hela telekommunikationsbranschen i Finland är ett exempel på denna tes. Jag tror att de finska tillverkarna av teleutrustning har haft en klar fördel av att vara vana vid att redan på hemmaplan sälja åt kunder som konkurrerar sinsemellan — må vara under reglerade former. När Finland nu inför konkurrens också om utlandssamtalen borde det leda till att alla telekommunikationsföretag blir bättr och måste förnya sig snabbare. Och i den situationen är vi alla noviser. Forum: — Vad innebär den nya uppgiften i utmaningsväg för Dig personligen? Mårtenson: — Att skapa nånting från grunden är alltid en utmaning. I min nya uppgift tror jag mig kunna dra nytta av det mesta jag gjort i mina tidigare liv. De senaste tre åren på Världsbankens finansieringsbolag International Finance Corporation har jag sysslat med att bedöma privata telekommunikationsprojekt och också med at ge klienterna goda råd om hur telekommunikationsnät skall drivas i privat regi. Det kliar i fingrarna au tillämpa idéerna på ett eget bolag.
Trafiken viktigast
Forum: — Vilka blir Dina prioriteringsmål det första året? På fem års sikt? Mårtenson: — Det allra första är självfallet att få trafiken att rulla. Vi hoppas öppna egna linjer till de viktigaste länderna redan under sommaren. Sedan gäller det att vänja kunderna vid att slå 999 (i stället för 990) när de ringer ut. Själva idén, att det inte räcker att veta vem man vill ringa till utan att man också skall välja nät, är ju främmande.
— På fem års sikt är det betydligt svårare att säga vad vi gör. Snarare har jag en vision om hurudana vi vill vara: flexibla, snabba, internationella. Telekommunikation är en bransch med ytterst tunga investeringar; jag uppskattar hela finska telenätets återanskaffningsvärde till ungefär 20 miljarder mark. Om de totala årliga investeringarna uppgår till en miljard eller så för utvidgningar och lika mycket för förnyande av nätet, är det lätt att räkna ut att en total förnyelse av nätet tar tjugo år. I en dylik situation är det en utmaning att snabbt kunna introducera nya tjänster. Jag hoppas också att vi kan bidra till Finlands internationalisering; ju lättare det är att hålla kontakt dess bättre förutsättningar kan vi erbjuda näringslivet.
— Och visst har jag också en långtidsvision: att kunna ringa [okalsamtal vart som helst i hela världen. Om tjugo år hoppas jag att vi har tagit kål på den gamla vitsen om Kennedy som klagade över hur dyrt det var att ringa till himlen, medan Chrustjov skröt över hur billigt han kunde slå en signal till helvetet. 9