Frankrike euroledare i rymden
av Erkki Olin Forum 1988-05, sida 22-23, 17.03.1988
Ariane 4 med en längd på 25 m och diametern 3,8 m. I Ariane-projektet har Frankrike svarat för 60 procent av kostnaderna. Ariane 4 skall skjutas upp i maj detta år.
fattningen att Frankrike varit den mot or som sporrat de övriga europeiska nationerna i rymdsamarbetet. Den franska rymdorganisationen CNES (Centre National d’Etudes Spatiales) har under de senaste åren lagt ner närmare 5 miljarder mark årligen på rymdforskning och utveckling, dv s i stort sett samma belopp som den europeiska motsvarigheten ESA årligen förbrukar. Av Ariane-projektet har den franska andelen utgjort över 60 procent.
Men inte nog med det, också den franska diplomatin har visat sig vara framgångsrik. På Haag-mötet godkände enligt fransk framställan 12 av ESA:s 13 medlemmar finansieringen av tre storprojekt som kommer att innebära bemannade europeiska rymdfärder oberoende av den utomstående hjälp som i alla viktigare avseenden hittills erhållits av USA. Frankrike kommer i fortsättningen att stå för 47 procent av ESA:s budget, och för hela 37 procent av de nya projektens finansiering. Tyskarnas andel blir 30 procent i de nya projekten.
Tre basprojekt
Stommen i det nya program som nu anslagsmässigt blivit tryggat utgörs av följande tre basprojekt 1. Ariane 5. Projektet gäller utvecklandet av en stor bärraket med samma kapacitet som de bärraketer, vilka USA använt för uppskjutandet av de amerikanska rymdskyttlarna. Den nya rakettypen skall vara god för en nyttolast om 3 ton. Projektkonceptet, som utarbetats av det franska flygindustriföretaget Aerospatiale, innebär att raketen antingen kan användas för obemannade färder vid transport av tyngre konstruktioner, eller för uppskjutandet av skytteln Hermes med en besättning på tre man. Ariane väntas vara i bruk tidigast år 1995, och kostnaden beräknas uppgå till 15—17 miljarder mark.
-
Hermes. Projektet gäller utvecklandet av en rymdskyttel vars längd blir 15 m och vikt med besättningen 4 ton. Skytteln skall kunna dockas till såväl den kommande amerikanska som den europeiska rymdstationen. Den första bemannade färden med skytteln är planerad till år 1999.
-
Rymdstationen Columbus. Stationen kommer att bestå av tre enskilda moduler. En av modulerna går att koppla till den amerikanska rymdstationen, ifall en överenskommelse i frågan kan nås. Annars kommer utvecklingsarbetet att ske i enbart europeisk regi.
Till. Columbus-projektet hör också en konstruktion som bemannad kan operera separat från själva rymdstationen för undvikande av störningar och föroreningar i stationens omedelbara omgivning.
FE innen är nu allmänt av den upp 22
Frankrike euroledare rymden
Text: Erkki Olin
General de Gaulle vore stolt idag om han kunde se varthän den utveckling burit som han var med o att starta i Frankrike för tjugofem år sedan. Den europeiska rymdorganisationen ESA: sammanträde senaste november i Haag var som kulmen på två decennier av målmedvetet fransk agerande på rymdområdet.
5/1988 FÖRUN
Slutligen kommer som del i projektet en plattform för jordobservation att sändas upp i polar bana. De första delarna av Columbus väntas bli färdiga år 1995, omtalar svensken Fredrik Engström, som är chef för projektet. Den delen kommer att kräva en satsning på omkring 15 miljoner mark.
Tyskt intresse, engelsk tvekan
En av orsakerna till tyskarnas medverkan är de spin-off-effekter som följer av utvecklingsarbetet och som går att exploatera också inom helt andra industrigrenar, förklarar ministern för vetenskap och forskning Dietmar Frenzel i en intervju för tidningen International Management.
Men den engelska attityden är motsträvig.
Handels- och industriminister Kenneth Clarke ställer sig på tvären till den europeiska utvecklingsplanen i samma tidningsintervju. England är också det enda medlemsland bland ESA-medlemmarna som inte har för avsikt att ställa sig bakom planen. Det brittiska årliga bidraget till ESA har uppgått till omkring 600 miljoner mark, vilket också är allt som kommer att satsas på samarbetet i fortsättningen.
Enligt Clarke har bärraketen Ariane 5 till enda uppgift ”att skicka fransmän upp i rymden ombord på skytteln Hermes”, och
Rymdflygplanet Hermes dockat till den europeiska MTFF (Man Tended Free Flyer). Panelerna är radiatorer för det termiska kontrollsystemet. MTFF ingår i ESA:s Columbusprogram.
han betecknar projektet som gökungen i boet. Är det någon idé, säger han, att nu sträva efter en nivå där USA redan befann sig för tjugo år sedar? Går en samordning då det gäller Columbus-projektet inte att få till stånd med USA, är det som att elda för kråkorna, tycker Clarke.
Den brittiska regeringens attityd ger uttryck för en besvikelse över att rymdprogrammen överhuvudtaget inte kunnat privatiseras I större grad.
Roy Gibson, ESA-chef 1975—1980, och sedermera generaldirektör den engelska rymdorganisationen British National Space Center, har en avvikande uppfattning om situationen. Han avgick från sin post i september senaste år i protest mot alltför liten medelstilldelning.
Enligt Gibson finns det alltjämt områden där den privata industrin inte avancerat tillräckligt för att kunna axla det ansvar som staten hittills påtagit sig. Tyngdlöshetsforskningen är ett sådant. Att överföra ansvaret
FSRUN, 5/1988
CAD-display av Aerospatiales utvikbara antenn installerad på den sovjetiska rymdstationen MIR — projektet planeras slutföras I år. Antennen är under byggnad på Aerospatiale och består av kolfiberstavar, och är I hopfällt skick ”ett knippe pinnar” som med fjärrkontroll kan vecklas ut till en antenn med diametern 3,8 m.
för den på privatsektorn, vore liktydigt med att hälsa mormor med ett algebraiskt uttryck, tycker Gibson. Minister Clarkes arroganta uttalanden har ingen som helst betydelse för finansieringen av de nya projekten, då medlen från de medlemsländer som godkänt planen mer än väl förslår. Men den engelska rymdindustrin har nu att räkna med svårigheter, och blir kanske tvungen att göra avkall på vissa delar av det europeiska industrisamarbetet, vilket innebär att situationen för ESA:s del försämras. Allt färre företag konkurrerar hädanefter om uppdragen.
Fen intervju I tidningen Space Markets anser Gibson vidare att det största problemet | rymdsammanhang är oviljan att ta ställning till verksamheten som helhet. Alla vilt bara tillgodose de egna omdelbara intressena.
Rymdprogram med förhinder
Då Gibson fungerade på sin post som chef för British National Space Centre, hade han i ett visst skede för avsikt att färdigställa ett avvägt rymdprogram. I budgetmedel hade programmet inneburit hälften av det som Frankrike lägger ner på området. I programmet ingick vetenskaplig forskning, praktiska tillämpningar och en andel för industrin.
Men regeringens godkännande uteblev, och Gibson tog därefter sin Mats ur skolan. Vem som slutligen kommer att axla Gibsons mantel, är nu den stora frågan. Gioson tycker i varje fall I sitt uttalande att det är klart att de tänkbara kandidaterna vill ha vissa garantier av regeringer beträffande den kommande medelstilldelningen. samma tidningsintervju anser Gibson att ett närmare samarbete med japanerna kunde tänkas, I synnerhet då det gäller bärraketer. Också avtalet med Sovjet kommer att innebära intressanta experiment för engelsmännen inom en snar framtid.
De närmanden som skett mellan de brittiska och tyska flygindustrierna, kan mycket väl bära frukt på sikt anser Gibson. British Aerospace och MBB, Messerschmitt-Bölkow-Bohm har goda förutsättningar för ett effektivt samarbete.
Utvecklingen i Europa går inte längre att stoppa,säger Gibson. Men om det är det engelska HOTOL-projektet för utvecklandet av ett egentligt rymdflygplan som skall förverkligas, är mera än vad Gibson i det osäkra dagsläget kan säga. ”Men något i den vägen kommer nog att flyga år 2005, och tvekar vi länge, är det kommande rymdflygplanet med all sannolikhet inte europeiskt!” €
CAD-display av STEAMS, en preliminär modell till en självständig bostads- och laboratoriemo dul som Aerospatiale utvecklar för ESA.
23