Frankrike - Europasledande ekonomi

av Lauri Parikka Forum 1989-11, sida 09, 22.06.1989

Taggar: Orter: Frankrike Teman: ekonomi

FRANKRIKE:

Frankrike är också den ledande västeuropeiska rymdnationen.

En ledande europeisk ekonomisk makt

Det är ingen nyhet att Frankrike såväl geografiskt sett som med hänsyn till befolkningsmängden är ett stort västeuropeiskt land. Däremot tänker man inte alltid på att Frankrike är världens fjärde största marknadsekonomi efter USA, Japan och Västtyskland. Den franska bruttonationalprodukten var år 1988 945 miljarder USD (ca 4 150 miljarder mark). Detta är nästan 18 procent mera än i Storbritannien. Frankrike är världens fjärde största exportör oc världens tredje största importör.

rankrike spelar också en central, för att inte säga dominerande, roll i de europeiska integrationen. Fast Västtyskland är den ledande ekonomiska makten i EG, kan man säga att EG:s utveckling långt beror på den politiska viljan i Frankrike. Inget viktigt EG-ärende godkänns om Frankrike sätter sig emot.

Fast allt detta oftast erkänns också i Finland, stöter man fortfarande på dem som förhåller sig skeptiska till Frankrikes ekonomiska och industriella prestationsförmåga.

Staten har traditionellt kraftigt styrt den franska ekonomin. Efter andra världskriget förstärktes denna roll ytterligare genom att stora industriföretag, banker och försäkringsinrättningar = nationaliserades. På detta sätt skapades ett slags nationalegendom, patrimoine nationale, som också de borgerliga regeringarna slog vakt om.

Parisbörsen

F RUN 11/1989

Under de socialistiska regeringarnas tid under första hälften av 80-talet nationaliserades ytterligare företag.

Då de borgerliga tog makten på nytt 1986 inleddes en liberal period och premiärminister Chiracs regering satte som mål att alla statsbolag skulle privatiseras före 1992 och att subventionerna samt valutaoch prisregleringen skulle upphöra. Före börskraschen 1987, då Parisbörsens värde sjönk med 25 procent, hade 13 företag privatiserats.

I fjol övertog socialisterna åter makten. Som president Mitterand hade utlovat skulle det bli ett slut på privatiseringarna, men regeringen har också lovat att inte heller på nytt slå in på nationaliseringslinjen.

Den ekonomiska utvecklingen har i Frankrike i likhet med andra OECD-länder varit mycket positiv. I fjol ökade BNP med 3,7 procent medan inflationen var 2,7 procent. Företagsinvesteringarna ökade med drygt 9 procent. Investeringarnas självfinansieringsgrad var såpass hög som 82,5 procent. De privata hushållens konsumtion ökade med 2,6 procent. Handelsbalansunderskottet ökade till sammanlagt 33 miljarder FRF. Exporten ökade med 7 procent och importen med 8,6 procent.

Frankrike Finlands sjätte största handelspartner

I storleksordning är Frankrike Finlands sjätte största handelspartner. Under 80-talet har den finska exporten ökat med 5-10

Sege Te £ Text: 13 Lauri Parikk procent årligen. (De stora fluktuationerna beror på vissa stora maskinleveranser). I fjol uppgick exporten till 4,8 miljarder mark, medan importen från Frankrike var betydligt mindre, 3,6 miljarder mark. Två tredjedelar av den finska exporten består av skogsindustriprodukter. Importen från Frankrike består till över 50 procent av olika maskiner och fordon.

OECD:s positiva bedömning av den franska ekonomin har uppmuntrat den franska regeringen att fortsätta med de senaste årens strikta ekonomiska politik. De största problemen är den höga arbetslöshetsgraden samt underskotten i budget-, handels- och bytesbalansen. Med tanke på landets ekonomiska prestationsförmåga spelar detta dock ingen större roll. Arbetslöshetsgraden sjönk i fjol från 11 till 10 procent.

Budgetunderskottet var i fjol 115 miljarder FRF och beräknas i år uppgå till 100 miljarder FRF (ca 1,7 procent av BNP). Målet är enligt en fyraårsplan att sänka underskottet med 10 procent årligen. Skuldsättningsgraden är låg i Frankrike, ca en tredjedel av BNP.

Underskottet i bytesbalansen var i fjol 25,3 miljarder FRF. På grund av att investeringarna i utlandet hela tiden ökar väntas underskottet ytterligare öka. Som helhet betraktad bromsar den ekonomiska tillväxten upp, men är dock fortsättningsvis positiv.

Den europeiska inre marknaden beräknas öka medlemsländernas ekonomi med fem procent, och integrationsutvecklingen stimulerar redan nu medlemsländernas ekonomi. Trots att Frankrike spelar en viktig roll i världshandeln har landet trots vissa stora exportbolag (Renault, Peugeot, Rhone Poulenc, Alsthom osv) varit mycket hemmamarknadsorienterat. Under trycket av integrationsutvecklingen har den franska industrin nu vaknat upp för att söka en mera internationell atmosfär. Frankrikes centrala roll i Europa och de eftersläpande investeringarna har ökat de utländska investeringarnas volym. De senaste regeringarnas moderata politik har skingrat det misstroende som utländska företag i början av 80-talet kände gentemot den franska industripolitiken. I fjol upp fortsättning på sid 11