Fusionsvågen fortsätter
av Peter Nordling Forum 1986-05, sida 14-15, 20.03.1986
Flygresan är det sista jag vill tänka på.
”Att resa mycket i sitt arbete är inte så glamoröst som många tror. Det är ett måste.
Resan ska fungera så problemfritt som möjligt så man kan koncentrera sig på arbetet istället.
Därför flyger jag SAS så ofta jag kan. De är pålitliga. Både när det gäller punktlighet och service.
I och med att jag kan lita på SAS, kan både mina kunder och min familj lita på mig.
Jag kommer när jag har sagt att jag ska komma?”
ANNE MARIE ASLAKSEN
EXPORTCHEF
BRUKSBO A/S OSLO. 110 FLYGTIMMAR PER ÅR.
MINSKAS
The Businessmarfs Airline
Under de tre senaste åren har SAS varit det punktligaste flygbolaget inom Europa. Det betalar du ingenting extra för. Lika lite som du betalar extra för det generösa benutrymmet, de komfortabla fåtöljerna, fria drinkar, vin och champagne. Du har också tillgång till Scanorama Lounger på våra 18 mest trafikerade flygplatser. Allt till normalt ekonomipris. Välkommen ombord!
Vid en del fusioner hjälper Scab också med finansieringen. Banken styr då finansieringsstöd till det aktuella området så att den nya banken får en ekonomiskt lyckad start.
— Den åtgärden är emellertid endast temporär och bör ses uteslutande som en vitaminspruta, påpekar Siltala.
Sparbanksförbundets roll vid fusionerna är att koordinera helheten och tillsammans med Scab dra upp de strukturpolitiska riktlinjerna.
Siltala medger att fusionerna inte innebär enbart fördelar för sparbankerna.
— Risken finns alltid att byråkratin tilltar och att systemet blir tungrott. Men de faktorerna tror vi oss nu ha eliminerat tack vare att vi har konkret jämförelsematerial från tidigare fusioner att tillgå, säger han.
Kontor måste dras in
Ett betydligt större problem är att kontorsnätet vuxit märkbart under de senaste 20 åren. Nästan alla fusioner har genomförts utan indragningar av filialer. Indragningar har enligt Siltala förekommit endast då filialerna kommit att ligga praktiskt taget inom samma kvarter.
-— Därför, säger han, tror jag att vi inom de närmaste åren blir tvungna att analysera situationen ingående och eventuellt skrida till åtgärder d v s banta ned kontorsnätet.
En faktor som ytterligare bidrar till den här utvecklingen är den ständigt ökande bankautomationen.
Siltala betonar att indragningsfrågan är helt fristående från fusionsproblematiken.
— Det är inte bara sparbankerna som har ett stort kontorsnät. Enligt min bedömning blir också tex andelsbankerna, som har ett mycket stort nät av lokalbanker, tvungna att se över ändamålsenligheten med den nuvarande strukturen, säger han.
Siltala understryker att det fortfarande ligger i sparbanksgruppens samhälleliga intresse att kunna betjäna invånarna i de mest avlägsna byarna också i fortsättningen.
—— Men säger han, här kan vi inte undvika att bankgruppens ekonomiska och sociala intressen befinner sig på kollisionskurs.
Han tror inte att problemet kan lösas med ett ökat antal bankbilar. Han hänvisar till att butiksbilarna inte heller frekventeras i den utsträckning man ursprunglien trodde. Det beror på mänskornas allt större rörlighet och på att man inte vill passa bestämda tider.
FÖRUN 5/1986
Hur många sparbankskontor som blir överflödiga på några års sikt vill Siltala naturligtvis inte ta definitiv ställning till i det här skedet. Han nöjer sig med en runt formulerad bedömning på några tiotal.
Flera fusioner
Beträffande sparbanksgruppens kommande fusionsbehov är Siltala till en början smått förtegen. Han tror att ytterligare några fusionsprojekt kan bli aktuella i år. Var vill han inte säga, mot bakgrunden av att förhandlingarna just börjat. Till sist kryper det dock ur honom att processen i mellersta Finland troligen fortsätter.
Siltala ger sig också in på att spekulera i eventuella framtida fusioner i Svenskrfinland. Här bör det understrykas att det är frågan om Siltalas högst personliga tankar.
I det klart tvåspråkiga delarna av Östnyland ser Siltala inte längre något större fusionsbehov.
Siukas Sibbo?
I Mellannyland anser Siltala att Sibbo Sparbanks framtid är en fråga som möjligen kan bli aktuell. Han är inte främmande för tanken att banken skulle gå upp i Helsingfors Sparbank.
— Sibba Sparbank är inte speciellt liten (balansomslutning ca 100 Mmk) och den är lönsam. Men frågan är om kundunderlaget räcker till då allt fler sibbobor arbetar och uträttar sina bankärenden både i Borgå och Helsingfors, resonerar han.
I övrigt tror Siltala på status quo för HSb.
— Banken har en klar verksamhetsfilosofi, nämligen att betjäna svensk- och tvåspråkiga kunder. Därför ser jag inte någon tillräckligt tungt vägande orsak till en sammanslagning med Helsingin Suomalainen Säästöpankki, som också är en stark enhet, säger han.
Orörda tror han också att Keski-Uudenmaan — Säästöpankki, Kanta-Uudenmaan Säästöpankki och Hyvinkään Säästöpankki förblir under de närmaste åren.
Ny regionbank i Västnyland? För Västnylands del säger sig Siltala ha svårt att komma med några spådomar.
— Det är fullt möjligt att vi en dag får se en regionsparbank med namnet Sparbanken för Västra Nyland. Men idag då de flesta sparbankerna i området är påfallande lönsamma och har klart definierade influensområden är de måna om sin självständighet, slår han fast.
svågen fortsätter
Siltala säger att han inte känner sig kallad att uttala sig om de åboländska sparbankernas framtid. Av allt att döma kan dagens situation bevaras.
De enda fusioner han kan tänka sig i det här området är mellan någon mindre landsortsbank och någon av de tre stora i Åbo, nämligen Åbo Sparbank, Turun Suomalainen Säästöpankki och Turun Työväen Säästöpankki.
Några större förändringar tror Siltala inte på för Österbottens del heller. Här har flera fusioner redan genomtörts. I fjol slogs Lappfjärd-Sideby Sparbank ihop med Kristinestads Sparbank och Oravais Sparbank uppgick i Vasa Sparbank redan för tio år sedan. Längre i norr har Karlebynejdens Sparbank under årens lopp tagit hand om ett antal lokala sparbanker framför allt från det finska Österbotten och vuxit till en stark enhet.
Om spådomarna besannas får framtiden utvisa. Men ett är säkert. Då banklagstiftningen ändras så att de sista olikheterna mellan olika bankgrupper slopas gäller det att ha en konkurrenskraftig organisation. Och det är den sparbanksgruppen nu bygger upp.
Peter Nordling — Idén med fuslonerna är att bygga upp starka regionsparbanker som klarar av dagens krav på bank- och finansieringstjänster, säger Sparbanksförbundets VVD Lauri Siltala. Han tror att de olika bankgrupperna småningom mäste minska antalet kontor.