Futurologen är inte profet - inte heller utopist

av Kaj Lagerblad Forum 1971-14, sida 22-23, 22.09.1971

Futurologen är inte profet — inte heller utopist

Av ing. Kaj Lagerblad

Under UNESCOS kvalificerade ledning genomfördes en internationell miljövårdskonferens på specialistnivå i somras i Jyväskylä. Ekologer från över tio länder diskuterade sakkunnigt luft och vatten, DDT och strålningsfaror. Tidningspressen i vårt land gav så mycket spaltutrymme att vi här kan begränsa oss till blotta omnämnandet att undervisningsministeriet och UM understödde projektet med såväl pengar som administrativ personal.

Intressantare är vad som hände sedan. Organisationskommintén i Jyväskylä hade, delvis med hjälp a medel som beviljades av undervisningsministeriet, inbjudit et större antal framtidsforskare från länder som gjort sig kända på området. Inbjudningarna och personvalet baserade sig på föregående sommars erfarenhet och temat för i år lovade mycket: — Konfrontation mellan ledande futurologer från Sovjetunionen och USA och — Europas kommande roll i den ekonomiska och ideologiska kapplöpningen mellan ”öst” och ”väst”. Men det blev inte så. Då den internationella futurologkongressen öppnades kunde ordföranden dr Leikola med beklagande konstatera att det utländska deltagandet var mindre än väntat och mindre än året förut. I själva verket saknades varenda deltagare från socialistlägret trots förhandsanmälan från Polen, Rumänien, Jugoslavien och Sovjet. Det är lätt att tänka sig hur besvikna västrepresentanterna var. För att inte tala om arrangörerna, som i hög grad hade uttömt sina resurser och krafter under UNESCO konferensen (föregående vecka). i För att minska på behovet av simultantolkning (och kanske främst för att kunna tvätta sitt smutsiga byke utan internationell insyn) arrangerades parallellt en inhemsk och en utländs 2 konferens som inte hade någon kontakt med varandra förrän på den tredje dagen i form av en panel där samtliga utländska gäster stod till allmänhetens disposition.

Professor Ossip Flechtheim vid Västberlins Freie Universität var väl den namnkunnigaste av deltagarna:”Han anges allmänt som futurologibegreppets fader.

Under mötets gång blev det uppenbart att »universitetsfuturologerna» och »bolagsfuturologerna» hade svårt att förstå varandra.

Allmänheten, som hade fritt tillträde till kongressen, fick bättre information via den senare gruppen som närmast representerades av Hudson institutets Rudy R u g gles Jr. och den enda rena bolagsforskaren W. W. Simmons.

Jag tycker det vore på tiden med ett sabbatsår i Jyväskylä när de frivilliga administrativa hjälpkrafterna inte mera orkar hänga med .Det är inte nog att utnämna politiker och professorer till ledande befattningar i organisationsapparaten när resurserna till en förstklassig internationell toppkonferens saknas.

”Den moderna seriösa futurologen är inte profet och inte heller utopist”, säger en av deltagarna W. W. Simmons, chef för IBM:s avdelning för framtidsforskning. Alla futurologer han sammanträffat med är väl medvetna om människans bristande förmåga att förutsäga framtiden.

De är alla ense om att vår framtid mest kommer att påverkas av hur vår omgivning förändras och hur människan själv förändras. De är också eniga om att alla måste lära sig samarbeta för att skapa förutsättningar för ett drägligare samhälle på denna vår planet.

Gerald Feinberg har i sin bok ”The Prometheus Project” som den första dragit en lans för behovet av ett klart definierat gemensamt mål för mänskligheten. Han säger att ett sådant mål ännu inte blivit kartlagt och att det leder till att nationerna och deras varierande ideologiska fraktioner alla drar åt olika

Forum 14/7 håll och därigenom i onödan slösar med de begränsade resurserna på vår planet. Feinberg observerar att begåvade enskilda personligheter såsom Buddha, Confucius, Jesus och Mohammed i det förgångna har formulerat de huvudsakliga etiska grundsystemen. Han tror inte att det är realistiskt att i våra dagar sätta sig ner och vänta på en person så framstående att han kunde bestämma vilken inriktning utvecklingen av vår mänskliga ras bör följa i framtiden.

Därför har Prometheus-projektet satts igång som ett enormt grupparbete -:med deltagare arbetande i alla delar av världen.

De mest använda metoderna inom modern framtidsforsknin ar scenariotekniken, utvecklad av Herman Kahn vid Hudson institutet som nu arbetar på en omfattande studie ”The Corporate Environment 1975—85” med stöd av institutioner och företag i ett stort antal länder, bl a Sverige (Finland är inte med).

e Delphitekniken, utvecklad av bl a Olav Helmer och Institute for the Future, Middletown, Connecticut. (En nyare variant: Cross impact matrix).

e analys av de krafter som redan håller på att förändra samhället vi lever i.

Nio viktiga krafter verkar i omvälvande riktning under en kommande 15 års period och förmodas ha speciell signifikans för näringslivet och industrin.

Låt oss se litet närmare på en del av dessa som Simmons organisation har identifierat e ”The Changing Value System”

Här har väl ungdomen och endel ideologier mest påverkat grundpålarna för vårt nog så konservativa samhälle. I den mening näringslivet och industrin lägger i begreppet har det att göra med situationen i den post-industriella tidsåldern då de centrala livsförnödenheterna är tillräckliga och därför i sig inte mera intressanta. ”Det måste finnas väsentligare frågor än mat, kläder och bostad jämte social trygghet. Vi behöver inte mera arbeta för att överleva. « ”Increasing Use of Computers”

Redan år 1985 (resultat av en defi-studie) har en procent av alla nordamerikanska hushåll en dataterminal hemma direktkopplad till en stor datamaskincentral. Den kan hjälpa mor med hushållsbudgeten och uppköpen, hjälpa barnen med läxorna och kan ta över som fjärde man om bridge-gänget inte är fulltaligt.

Vad maskinen kommer att betyda för förbättrade möjligheter att fatta beslut på alla nivåer i samhället avspeglas kanske i den höga prioritet Sovjetunionen i sin nya långa tidsplan har gett computer- och komponentindustrin samt utvecklingen av programmeringsspråken.

• ”Increasing Leisure Time”

Kontinuerligt ökande fritid: Experter på Romerska rikets förfall gör gällande att slavarna under den sista tiden åtnjöt 170 fridagar om året. Vi har ännu inte kommit därhän. Jag vet inte om jämförelsen håller men det är inte bara spefåglar som ser många slag av faror och nya problem i den ökande fritiden.

• ”Burst of Communication”

Vi har ännu inte insett den kolossala inverkan televisionen och de nya kommande massmedierna har och kommer att få på vårt samhälle och de opinionsformande processerna.

e ”The Rising Tide Of Education”

Peter Drucker har gett den kommande tidsperioden namnet ”The Period of Knowledge Work” då vi inte längre arbetar med våra händer utan med våra hjärnor (”The Age of Discontinuity”).

Forum 14/7 + ”Explosive changes in the Bio-medical Field”

Om fortsättningen håller vad utvecklingen nu lovar kommer de övriga omställningskrafterna att bli närmast betydelselösa och kan läggas på hyllan.

• ”Increasing Corporate Social Conscience”

Här är det fråga om en delikat konflikt i många dimensioner. För det första, ett aktiebolag har a priori ansvar gentemot sina aktieägare, men det har naturligtvis också ansvar gentemot sina kunder och de anställda. Något oklarare är redan ansvarsförhållandet i relation till leverantörer och underleverantörer. Dagens västerländska affärsmoral understryker dock allt tydligare det etiska och moraliska ansvaret, nämligen att inte utsätta en leverantör för ohämmade risksituationer genom snabba kast i inköpspolitiken.

Men den nya och intressanta sektorn är samhället i vilket företaget verkar. Vilka är företagets förpliktelser härvidlag? Juridiskt är situationen tämligen entydig. Att följa lagar och förordningar till punkt och pricka och betala sina skatter där affärsverksamheten geografiskt sker.

Men redan idag och troligen ännu mer kännbart i morgon, förväntas att åtminstone de stora koncernerna skall ta del i lösandet av allmänna samhälleliga problem.

På denna linje går debatten het inom och utom företagen och ingen har ännu fått ett klart grepp om vad som är rimligt. De “är inte fråga om understöd och donationer i traditionell be mänrkelse. Idéer, lösningar och undervisning dvs utlåning av know-how är en möjlighet, men hela tiden måste koncernen akta sig för att trampa de myndigheter och institutioner på tårna inom vars ansvarsområde bristfälligheterna ligger.

e ”Increasing number of Multinational Corporation”

Som bekant har denna fråga blivit en politiskt het potatis. Dels känner sig många nationella regeringar och övriga myndigheter, inte minst de lagstiftande, olustiga inför kommande perspektiv. Men varför inte förbättra och klarifiera förordningarna. Dels reagerar de nationella fackföreningsunionerna negativt och strävar till ökande internationalisering av sin verksamhet som en motreaktion.

Men det är väl bara bra.

• ”Increasing use of long-range planning”

Här behövs väl bara ett konstaterande av att riskerna för överraskningar och snabba omkast i utvecklingen vanligen tenderar att minska om planeringen är omsorgsfull och realistisk. Det betyder inte att planerna måste uppfyllas kosta vad det vill. Attityden är det värdefulla och viljan att ge sig i kast med LTP det viktiga och lärorika.

Litteraturen på framtidsforskningens område är numera så rik att jag här blott nämner några smakprov e Denis Gabor, den ungerskfödde kärnfysikern och filosofen utgav i England i medlet av 60-talet ”Inventing the Future”, som väckte stort intresse i fackkretsar. Men boken kom för tidigt för att intressera en större allmänhet som då inte ännu väckts av environmentalisternas katastrofalarm. Gabor var kanske den första som klart påvisade att det är vi nulevande människor som kan ”uppfinna framtiden” och påverka den i önskad riktning.

e Den franska futurologins fader Bertrand de Jouvenel framför i sitt huvudverk ”Art of Conjecture” en djupt humanistisk linje: ”Den intellektuella konstruktionen av en sannolik framtid är ett konstverk i ordets fulla bemärkelse och detta är vad begreppet conjecture betyder i denna bok. e Alvin Tofflers ”Future Shock” har varit över 40 veckor på bestsellerlistorna i USA och inte utan orsak.

Rekommenderas för dem som vill följa med i dagens amerikanska debatt — med räckvidd på det globala planet. m 23