Gamla nyheter?

av Christer Ekebom Forum 1984-06, sida 08-10, 28.03.1984

Taggar: Teman: byggindustin

FCRUN 6/84 6/84 FOÖRUN

Det har byggts hus i vårt land under en tid av åtskilliga hundratal år redan. De första husen, om de överhuvudtaget förtjänar namnet hus, var synnerligen enkla och primitiva jämfört med dagens byggnader En sak har de i alla fall gemensamt: byggnadsmatertialet. De flesta hus i vårt land byggs endera i trä eller

Av CHRISTER EKEBOM

Var dröjer de nya byggmaterialen?

WH Det är tradition att bygga i trä. Trä har som byggnadsmaterial en rad utmärkta egenskaper. Det är giftfritt, det kan bearbetas med enkla verktyg och metoder, det har åtminstone varit rätt billigt och det ser trevligt ut. Trä är dessutom starkt och hållbart. Träet har naturligtvis också nackdelar. I dagens läge, med höga arbetskraftskostnader, kan det bli rätt dyrt att bygga ett trähus med traditionella metoder. Trä brinner bra, Det har en benägenhet att ruttna och mögla om det utsätts för fukt och det lever, dvs ändrar sina dimensioner i takt med omgivningens fuktighet och temperatur. Träet har ingen utpräglad förmåga att lagra värme.

Stenmaterial används jämsides med trä. I större hus är stenen praktiskt taget allenarådande, Olika stenmaterial finns det gott om, allt från vanlig hederlig natursten till olika betongprodukter och keramiska material. Till dessa materials huvudsakliga fördelar kan man räkna deras hållfasthet och väderbeständighet och deras stabila dimensioner. Stenmaterial fordrar helt andra byggmetoder än trä och under vissa omständigheter fordrar stenmaterialet en mindre arbetsinsats än trä. Någon kostnadsjämförelse kan man inte göra eftersom kategorin stenmaterial är så omfattande. En fördel med alla stenmaterial är givetvis att de inte brinner och att de i många fall kan lagra rätt stora mängder värme. Stenmaterial isolerar dåligt. Under vissa omständigheter kan en del betongprodukter avge giftiga gaser.

Ingen utveckling?

En lista lik den här ovan kan man göra i det närmaste oändligt lång. Det som mest förvånar är att men trots alla uppräknade nackdelar med de olika materialen ändå fortfarande så segt håller fast vid dem! Tekniken har gått framåt på alla tänkbara områden; hur är det med byggnadsmaterialen? Vi bygger fortfarande i trä och sten! Låt vara att trähusen i dag uppförs som elementhus där elementen är fabriksgjorda i stora serier. Likaså kan man bygga stenhus med hjälp av stora fabriksgjorda element som sammanfogas till hus på byggplatsen. Men grundmaterialen är i stort sett oförändrade trots allt. Den stora skillnaden är egentligen att en del av de

Att bygga ett småhus med Palikka-plastelement är ungefär som att bygga med Lego. Sen är det bara att fylla på med betong.

i någon form av stenmaterial. Men kommer förhållandena att vara lika också i fortsättninghen?

Plasterna knackar på dörren. Palikka-elementet är ett prov på vad som kanske komma skall.

arbeten som tidigare utfördes på byggplatsen nu utförs i en fabrik. Visserligen existerar det i dag plåtelement, ren de används främst i samband med olika hallar och andra industribyggen, det är rätt sällsynt med små bostadshus gjorda av plåt. Och ännu sällsyntare torde plasthusen vara…

Vad beror det egentligen på att byggnadsmaterialen inte har undergått någon radikal utvecklig i likhet med vad som skett på många andra områden (exempelvis inom textilbranschen)? Är det så att byggnadsindustrin eller byggnadsverksamheten överhuvudtaget är så konservativ att nyheter inte gärna kan tränga in? Eller är det faktiskt så att det inte existerar konkurrenskraftiga nya material?

Energibesparingen har satt sin prägel på byggandet i dag. Myndigheterna skärper kraven och industrin utvecklar nya byggmetoder för att åstadkomma tätare och energisnålare hus. Men, som sagt, för det mesta använder man samma gamla grundmaterial.

Plastmaterialen kommer

Händer det överhuvudtaget någonting på detta område? Javisst! Olika plastprodukter är faktiskt på kommande. Vi börja i dag bli rätt så vana vid att ha plastmatta på golvet i stället för den gamla korkmattan. I köket och i badrummet har många i dag plasttapeter. Köksinredningen är oftast laminerad och färgerna inomhus är ofta latexfärger. Elkablarna är beklädda med plast och de dras i plaströr. Avbrytarna och kontakterna är gjorda i plast. Men det här är fortfarande bara detaljer. Synliga och viktiga, men ändå bara detaljer. Hur är det egentligen med byggelement av plast? Finns sådana? Svaret på den frågan är jakande. Det kanske mest kända byggelementet i dag är väggelementet av polyuretan, SPU. Polyuretan är en plastprodukt med förnämliga isolationsegenskaper — om den används rätt. Den lilla haken i samband med polyuretanet är att skivan måste vara hermetiskt tillsluten, Orsaken är att SPU:n inte är hundraprocentigt tät, utan ett visst läckage av gas äger hela tiden rum. Det här skulle inte vara något problem om gasen bestod av luft men nu är isolationsgasen freon och när den så småningom har läckt ut försämras SPU:ns isolerande egenskaper märkbart. För att undvika det här gasläckaget bekläder man vanligen polyuretanskivorna med aluiminiumfolie. Det gäller bara att se till att man inte punkterar folien i byggnadsskedet.

Ett litet byggelement av plast

Det finns också andra exempel på nya intressanta lösningar. Ett intressant byggelement just för egnahemsbyggaren är det s k Palikka-elementet. Det här plastelementet är i själva verket redan ungefär tio år gammalt, men dess marknadsandel är trots detta mycket liten. Elementet är emellertid som idé mycket intressant och är ett mycket bra exempel på ett ändamålsenligt utnyttjande av nya material. Elementet är tillverkat av polystyren (”styrox”’), ett ämne som her ypperliga isoleringsegenskaper. Polystyrenet har ju använts redan åtskilliga år så ämnets egenskaper är kända och väl dokumenterade.

Ett stenhus av plast!

Palikka-elementet består av två skivor som sammanbinds med hjälp av några tvärbalkar. Elementet är spontat på alla sidor och elementen kan därför kopplas ihop med varandra ungefär som lego-byggklossar och de bildar därmed en tät vägg utan dragspringor. Mellan elementets två sidoskivor bildas ett tomrurn som fylls med betong. Man radar alltså upp tre till fyra rader av elementen och fyller dem därefter med betong (som lämpligen kan vara uppblandad med lättgrus) och armerar efter behov. På det här sättet erhåller man en betongvägg som är färdigt isolerad och som dessutom är fri från köldbryggor.

Elementet är faktiskt mycket användbart; det kan till och med användas som sockelelement (i en något robustare version) och väggen behöver ingen extra fuktspärr, utom i våtutrymmena. När husväggarna är uppbyggda kan de på insidan direkt bekläs med tapet eller målas eller de kan förses med olika väggskivor såsom spån- eller gipsskiva. Yttre fasaden kan likaså förfärdigas på konventionellt sätt med exempelvis träpanel eller fasadtegel. Det normala väggelementet mäter 900 x 300 x 200 mm och ett element väger bara ett kilo! Dagens pris för ett element ligger omkring 25 mark.

Lego-klossen för småhusbyggaren

Det här elementet är speciellt användbart för egnahemsbyggaren helt enkelt för

FÖRUN 6/8 att det är så enkelt att arbeta med. Att själv föra upp väggarna till sitt hus med dessa element är ett arbete som praktiskt taget vem som helst klarar av. Och arbetet går dessutom ganska snabbt undan. Det är helt klart att det här byggelementet har sin givna marknad bland dem som själva bygger sitt egnahemshus. I samband med husproduktion i större skala torde de fabriksgjorda storelementen nog ännu framgångsrikt försvara sin ställning. Det är emellertid inte bara det enkla byggandet som gör detta element attraktivt; en vägg som är uppbyggd av dessa element har ett k-värde på omkring 0,18 W/m7/K vilket får anses vara mycket bra. Värdet fyller mer än väl gällande normer.

Det ovan beskrivna Palikka-elementet kan kanske betraktas som en vägvisare in

I De plana taken kom till vårt land delvis som en modeströmning från de sydliga delarna av Europa. De blev snabbt populära. Till och med när det gällde tillbyggnader av gamla bondgårdar med anrik forntid ansågs det riktigt att späda på med en platt låda.

Estetiskt? — Knappast.

På sextio- och sjuttiotalet uppstod också många av våra kommunplanerade egnahemsbyar med egnahemshusen kant i kant. Enligt byggnads- eller stadsplanen skulle husen förses med plana tak, allt för enhetlighetens skull. Bottenplanen som tidigare i stort sett hade varit rektangulär kunde nu ta mera avancerade former.

Också i dag påbjuds plana tak som den enda godtagbara lösningen i många tätbebyggda bostadsområden. Folk är arga, för nuförtiden är det ute med plana tak. Förutom på höghus, förstås.

Konstruktionsfel

Många egnahesmhusbyggare har blivit besvikna på de plana taken. Orsaken är läckage. Särskilt om vårarna strömmar vatten in i bostadsutrymmena. Men enligt byggnadsexperterna skyfflas skulden över på de plana taken i onödan.

— Plana tak som sådana är det inget fel på, säger byggmästare Sven-Erik Welander på ingenjörsbyrån Kaista & Sebbas. Plana tak håller lika bra som andra tak om de bygs på rätt sätt.

Med andra ord: Om ett plant tak läcker så är det fel på själva konstruktionen. Det faktum att taket befinner sig i mer eller mindre horisontalt läge spelar ingen roll i sammanhanget.

1 i framtiden. Fortfarande är fördomarna mot ”främmande” produkter såsom just plastprodukter mycket allmänna, men efterhand som byggarna vänjer sig vid tanken på att bo i ett hus av plast torde produkter av det här slaget också vinna terräng och produktutvecklingen ta fart på allvar. Plastmaterial är så till vida tacksamma att möjligheterna att variera deras utseende och former egentligen inte begränsas av annat än tillverkarens fantasi!

Fuktproblem?

Nu är det säkert många nybyggare som börjar bekymra sig för fuktskador. Att bygga huset utan konventionell fuktspärr mot väggarna verkar inte speciellt attraktivt

Modet växlar med tanke på att det under senare tid har talats och berättats en hel del om fuktskador i moderna hus. Det finns ju exempel på hus där badrummets väggar har börjat mögla inifrån redan efter några få år. Som orsak har man angivit, helt riktigt, brister i fuktspärren och ventilationen. Enligt byggexperterna är detta inte alls ett problem som beror på den nya tekniken och de tätare byggkonstruktionerna utan på slarv i byggskedet. Om man har en trävägg så måste den skyddas mot fukt och vidare bör dessa väggar alltid kunna andas så att eventuell fukt kan komma ut. Fuktproblemen har vanligen uppstått i samband med våtutrymmen och också i samband med Palikka-elementet bör våtutrymmena förses med ändamålsenlig fuktspärr. Den slutsats man kan dra av exper Plana tak bättr än sitt rykte

Det allvarligaste konstruktionsfelet en byggare kan göra då han planerar sitt platta tak är att förbise ventilationen mellan vattentaket och det underliggande isolerande taket. Ofta då vatten droppar in i bostaden är det nämligen inte fråga om läckage i vanlig bemärkelse utan om kondensvatten som under vinterns kalla rmånader frusit fast under vattentaket och som på våren droppar ner i lägenheten.

— Problemet med kondensvatten är inte karaktäristiskt bara för hus med plana tak, berättar byggnadsinspektör Gösta Karlsson i Kyrkslätt. Samma fenomen har också konstaterats i fråga om sadeltak. Om vindsutrymmena under ett sadeltak blir för täta samtidigt som fuktig varmluft kan tränga igenom mellantaket blir resultatet detsamma. Isbildning under vattentaket och ”läckage"liknande problem om vårarna.

Både byggmästare Welander och byggnadsinspektör Karlsson är övertygade om att takformen — och särskilt hysterin gentemot plana tak — framför allt är en modefråga. Riktigt konstruerade plana tak fungerar hur bra som helst.

Men givetvis finns det många faktorer som måste beaktas när det gäller plana tak, Förutom ventilationen mellan mellanoch vattentak gäller det att se till att isola Av BJARNE NYMA tionen på värmetaket är tillräckligt effektiv och att en ordentlig fuktspärr finns under isoleringen. Om samtliga — eller någon — av dessa faktorer undervärderas blir det ”läckage".

Plana tak är inte platta

I det plana takens barndom var taken ofta helt platta. Detta ledde till att regn- eller smältvatten blev stående på bitumenfilten, Om det blev frost frös vattnet, vilket

Plana tak blev en modelluga för ett par årtionden sedan. Men dessvärre var kunskapen om | hur dessa plana tak skulle konstrueras bristfällig. Konstruktionsfelen har lett till att folk idag byter ut sina plana tak mot sadeltak eller volmade tak. Ibland görs förändringarna enbart av den enkla orsaken att plana tak är “ute