Gamla plagg blir nya fibrer

av Patrik Harald Forum 2021-07, sida 14-16, 23.09.2021

Gamla, avlagda kläder får ny betydelse som råvara när EU:s krav på textilinsamling träder i kraft 2025. Företaget Rester är redo - nu i hös startar man Nordens första anläggning för tex

PATRIK HARALD TEXT x Vid återvinningsanläggningen i Pemar samsas två bolag under samma tak, dels Rester, dels Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH). De gör i stort sett samma jobb, dock så att Rester hanterar avlagda textilier från företag medan LSJH tar hand om konsumenttextilier.

Återvinningsmetoden är mekanisk, vilket betyder att textilierna rivs till nya fibrer, knappt urskiljbara för ögat. Materialet komprimeras till balar och skickas till vidareförädlare som kan spinna nytt garn till nya textilier. Metoden kräver inga kemikalier och endast små mängder vatten.

”Tanken är att skapa ett kretslopp och ge nytt liv åt fibern gång på gång, men i all oänd AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 7 202 lighet går det inte”, säger Oskar Engblom, delägare i Rester.

Hur många gånger man kan återvinna textilierna återstår enligt Engblom att se.

”Kanske tre, fyra, fem gånger, beroende på vad slutprodukten blir. Varje gång fibern öppnas blir den kortare och då är den svårare att vidareförädla.”

Han säger att en t-tröja eller ett lakan kan återvinnas till en motsvarande produkt åtminstone en gång, men efterhand måste det bli mindre krävande produkter och så kallade nonwoven-material, såsom fyllning och isolering eller till exempel akustikskivor.

Textilier av dålig kvalitet, vilket ofta är kän tilåtervinning i stor skala.

netecknande för dagens snabbmode, blir inte bättre av att de återvinns mekaniskt. Enligt Engblom går det i princip att höja kvaliteten genom att blanda i återvunnen textil av bättre kvalitet, men i gengäld sjunker förstås kvaliteten på det bättre materialet.

”Det gäller att hitta rätt slutprodukt för olika slag av material.”

Resters första stora kund är textilserviceföretaget Lindström, som är en stor uthyrare av bland annat arbetskläder. För Rester som använder textilier från företag och industrin är det lättare att hålla koll på materialets ursprung, men för Sydvästra Finlands Avfallsservice, som hanterar konsumenttextilier, ä sorteringen krävande. För att klara stora volymer används optisk igenkänningsteknik med sensorer, skanner- och kamerateknologi som identifierar kvaliteten och fiberkompositionen i plaggen. Utifrån informationen görs sedan sorteringarna.

Enligt Engblom är det här en teknik som fortfarande är under utveckling.

”I princip handlar det om att bygga upp en databas med information som produkten sedan jämförs med när den skannas.”

Textilblandningar är krävande.

VTT-forskaren Rosa Palmgren har på Hanken skrivit sin pro gradu-avhandling om textilåtervinning och har också medverkat i ett VTT-projekt i ämnet. Hon säger att en utmaning är de allmänt förekommande textilblandningarna, där de olika materialen är svåra att separera. Blandningarna gör att det enligt Palmgren kan vara svårt att nå en hund anläggning |

I VTT-forskaren Rosa Palmgren.

RESTE a Ägare: Touchpoint (som tillverkar arbetskläder), VTT-professorn Ali Harlin, Pure Waste och Oskar Engblom, som till vardags jobbar med textilmaskiner.

m Företaget Rester har låtit bygga den cirka 3000 kvadratmeter stora anläggningen där Sydvästra Finlands Avfallsservice är hyresgäst. Investeringen är i mångmiljonklassen.

raprocentig återvinning. Och ofta, säger hon, är blandningarna helt onödiga.

”De förbättrar inte alltid plaggens egenskaper, utan görs främst för att sänka kostnaderna. Ibland är blandningarna dock motiverade.”

Enligt Oskar Engblom klarar Rester av att hantera blandningar, men det kräver god planering.

”Textilierna ska sorteras enligt färger och

I Oskar Engblom, delägare i Rester.

material, så att hundra procent bomull går i en hög, polyester i en annan, och olika varianter i egna högar. Redan när man planerar körningarna gäller det att fundera på vad slutprodukten blir. Utifrån det görs blandningarna. Det gäller att hålla reda på proportionerna i blandningen för att kunna räkna ut vilka proportioner slutprodukten får.”

Kan föda ny inhemsk industri. Enligt Rosa Palmgren kan textilåtervinning ge upphov till ny inhemsk affärsverksamhet.

”För första gången på länge finns det i Finland möjlighet att tillverka textilier som på sätt och vis är inhemska, när fibrerna har återvunnits här.”

Oskar Engblom säger sig under de senaste två-tre åren ha märkt ett ökat intresse för att åter börja producera textilier i landet.

”En förhoppning är att åtminstone en del av den textilindustri som försvunnit kan komma

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 7 2021 | 15 tillbaka. Det är inte många pusselbitar vi behöver för att ha ett komplett kretslopp i landet. Fibrerna finns, vi har vävare men behöver ett spinneri. Tills vidare får vi samarbeta med aktörer på kontinenten.”

Eftersom graden av automation är hög ien modern textilfabrik utgör höga arbetskraftskostnader enligt Engblom inte längre ett problem.

”Maskinerna är intelligenta. De lär sig processer och kan styras på distans. En utmaning är dock att dagens textilmaskiner är byggda för jungfruliga material där alla förhållanden är optimala. Det här är något som maskintillverkarna måste börja beakta.”

Enligt Engblom är målet inte att bygga upp massproduktion som i Asien, utan att skapa plagg och textilier med högt förädlingsvärde.

”Massproduktionen hålls säkert kvar i lågkostnadsländerna, men på marknaden finns plats för mera hållbart producerade plagg. Särskilt unga konsumenter verkar vara villiga att betala lite mer för kläderna om de är hållbart producerade. Det blir ett statement.”

Anders Bengs, medgrundare av bolaget Pure Waste, tror också han att det är fullt möjligt att ha produktionskedjans alla moment i Finland.

”Åtminstone i någon skala. Fler och fler nya företag dyker upp.”

Pure Waste, som Bengs grundade 2013 tillsammans med bland andra sin bror Hannes, tillverkar i dag återvunna tyger och kläder i Indien. Företaget har både eget klädvarumärke och tillverkar åt andra, och gör bland annat t-tröjor med logo till företag.

För att nå konsumenter som är redo att betala extra för plagg som är hållbart producerade i Finland, är det enligt Bengs viktigt hur man bygger upp sitt varumärke.

| 16 | AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 7 202 ”Man måste kunna visa upp en supertransparent produktionskedja och berätta hela storyn bakom produkterna.”

Nya EU-regler driver utvecklingen. Från 2025 kräver EU att medlemsländerna samlar in sina textilier, vilket gör att återvunna material får en ny betydelse som råvara. Finland börjar samla in redan 2023.

”När textilier hamnar i blandavfallet och bränns går man miste om naturresurser. Nyttan med energiförbränning är väldigt liten i jämförelse med nyttan av återvinning”, säger Rosa Palmgren.

Enligt Palmgren är återvinning ändå inte ensam lösningen på problemen med bristande hållbarhet inom textilindustrin. Det krävs också en attitydförändring hos oss konsumenter, där vi måste överge snabbmodets konsumtionsmönster där man ofta köper nya, billiga plagg med kort livslängd.

Borde tillverkarna ta större ansvar och designa sina plagg så att de lämpar sig för återvinning ”Bristen på cirkulärt tänkande i början av produktionskedjan är en stor utmaning. Redan i designskedet borde man säkerställa förutsättningarna för att produkten håller så länge som möjligt och att den därefter går att återvinna. Med rätt design kan man påverka 80 procent av produktens hållbarhet, inte bara genom materialval, utan till exempel i valet av dragkedjor, knappar och andra komponenter.”

Vad gäller prisnivån på återvunna respektive jungfruliga material, påpekar Palmgren att priserna på nya material är förvrängda — de tillverkas i länder med låga löner och arbetsvillkor som inte alltid fyller europeisk nivå.

”Frågan är om man över huvud taget ska försöka konkurrera om priset med nya material som inte kostar vad de borde kosta.”

HILSIY

Hanken bäst i Finland på FT:s lista

Hankens magisterutbildning placerar sig på plats 55 i årets Financial Times Masters in Management-rankning. Det här är en förbättring med 15 placeringar jämfört med ifjol. Financial Times rankar årligen världens bästa handelshögskolor som erbjuder magisterutbildning i ekonomi.

— Vi är speciellt stolta över att Hanken rankas som nummer två i världen när det gäller valuta för pengarna, säger rektor Karen Spensi ett pressmeddelande.

Totalt finns cirka 14 000 handelshögskolor i världen, men bara 100 kvalar in på FT:s lista. I topp ligger schweiziska University of St. Gallen, följt av HEC Paris och University College Dublin.

Rankningen avgörs till största delen utifrån en enkät bland alumner samt statistik som universiteten själva levererar.

Algol stöder universiteten

Mångbranschkoncernen Algol donerar i höst sammanlagt 50 000 euro till Hanken, Helsingfors universitet, Konstuniversitetet och Åbo Akademi.

Tidigare i år har Algol gett 15 000 euro till den professur i ägarskap som håller på att inrättas vid Aalto-universitetet.

Radioamatörer firade 100 år

Finlands radioamatörförbund (Suomen Radioamatööriliitto, SRAL) firade sitt hundraårsjubileum den 15 september. Verksamheten har sitt ursprung i en radiogrupp som bildades inom organisationen Nuoren voiman liitto. Sommaren 1921 fick radiogruppen regeringens tillstånd att experimentera med radiosändningar, vilket också kom att spela en central roll för uppkomsten av rundradion i landet. Så småningom tog man namnet Suomen radioamatööriliitto, vars första ordförande var Åbobon Leo Lindell (1897-1936).

Radioamatörer deltog också i underrättelseverksamhet under kriget, och på senare år har finländska radioamatörer medverkati internationella hjälpinsatser till exempel vid naturkatastrofer.

I dag har förbundet cirka 6 000 medlemmar. Enbart i år har cirka 250 personer avlagt den amatörradioexamen som Traficom ordnar. Verksamheten handlar fortfarande om att via radio hålla kontakt med andra radioentusiaster runtom i världen.