Gemensam datateknik vid högskolorna i Åbo: TUCS ersatte nätverk med fysisk närhet

av Peter Ehrström Forum 1997-02, sida 22-23, 27.02.1997

Taggar: Teman: datateknik

Foto: Peter Ehrström

Professor Ralpb-Joban Back, dtrektör för Turku Center For Computer Science,

Gemensam datateknik vid högskolorna i Åbo :

TUCS ersatte nätverk med fysisk närhet

NÄTVERK. ETT AV DE MEST TRENDIGA ORDEN PÅ 1990-TALET. SNART SAGT ALLA TALAR OM FÖRDELARNA MED ATT JOBBA I NÄTVERK JÄMFÖRT MED DET TRADITIONELLA KONTORET. MEN DET GÖR INTE ÅBOHÖGSKOLORNAS GEMENSAMMA DATACENTER TUCS. DE HAR GÅTT ETT STEG LÄNGRE, FRÅN NÄTET TILL FYSISK NÄRHET.

i var föregångare som nätverksforskarskola 1986-88, men nätverk är inte lika effektiva som ett koncentrerat centrum. För tillfället är detta det mest effektiva sättet att jobba”, säger professor Ralph-Johan Back, direktör för Turku Center for Computer Science, TUCS.

Han talar varmt för fysisk koncentration av verksamheten och nyttan av dagliga personliga kontakter. TUCS består av fem institutioner från Åbo Akademi (ÅA), Åbo universitet (TY) och Handelshögskolan i Åbo (IuKK) vilka samsas på tre våningar i DataCity, ett av stadens tre hightech-centrum. TUCS föredrar att vara samlade internt och utnyttja nätverket i externa syften. Det är lätt att sympatisera med den modellen, nätverk skall ju närma och inte fjärma användarna till varandra.

Back betonar att TUCS är inriktat på informationsteknik, men spektret är brett. Centret har fem stora forskningsområden: diskret matematik (teoretisk datateknik), algoritmforskning (forskning kring hur man gör effektiva pro Peter Ehrströ gram), programvaruteknik (forskning kring metoder att konstruera program), informationssystem (större helheter) samt inbyggda datasystem (forskning kring hur hård- och mjukvara samverkar i produkter, t.ex. kameror).

”Vi är den första fristående enheten som är underställd alla tre högskolorna. Det är mycket förnuftigt i Åbotrakten. Vi försöker få en kritisk massa i forskningen och har nio stora projektgrupper. Det betyder att vi stöder oss på flera ben och sprider riskerna”, påpekar Back och fortsätter ”Man vill ju inte hålla kontroll över forskningen utan mera se vad som är möjligt, identifiera dem som går bra och stöda dem”

Tillämpad grundforskning På universitetssidan arbetar t.ex. en nystartad forskargrupp med medicinsk databehandling och analyserar röntgenbilder i intimt samarbete med universitetscentralsjukhuset medan TUCS ordförande, Arto Salomaa. forskar i kryptografi och den ständigt aktuella fråga hur man skall kunna garantera säker Gi betydelsen konfidentiell) kommunikation över datanätet.

”Kryptologimetoderna är bra exempel på tillämpning av ren grundforskning. De som höll på med diskret matematik brukade skryta med att den var det mest onyttiga inom matematiken och nu är det deras resultat som kan visa att krypteringar inte kan brytas. De är basen för en elektronisk penningrörelse”, säger Back,

Hans eget forskningsområde är programmeringsmetodik, närmast metoder för att bygga absolut pålitliga program.

”I dagens klimat handlar mycket om s.k. time to market, man bryr sig inte om kvalitet. Men den teknik som behövs finns redan. Det handlar om att bygga upp administrativa strukturer och att kräva kvalitet. Det finns kritiska områden där samhället måste satsa mera på att få säkra program”, fastslår Back och nämner bl.a. bankregister, medicinska data och befolkningsregister. Men det gäller också i styrsystem för

FORUM NR 2/9 bl.a. tåg, flygplan, atomkraftverk och medicinska instrument. Riskerna för fel är för stora i dag och de måste förebyggas bättre, hävdar Back.

Fel kan visserligen uppstå i hårdvaran eller av felanvändning. men det största felet är osäkra program. Grundproblemet är inte brist på teknik utan att det är arbetskrävande att bygga absolut pålitliga program. Back framhåller att program är oerhört komplexa. När man skall bevisa att alla delar fungerar rätt i ett program talar man om i storleks-ordningen 10 000 matematiska teorem som skall bevisas.

”Det är mera komplext att bygga ett stort program än att bygga ett stort tankfartyg”, säger Back.

Värvar kvinnor

Datatekniken betecknas ofta som en männens marknad, men TUCS har flera kvinnliga doktorander och försöker aktivt värva kvinnliga forskare. Ett bra exempel är forskargruppen kring intelligenta system i näringslivet, som leds av två kvinnliga biträdande professorer, Barbro Back och Kaisa Sere. Deras forskning är inriktad på att kunna förutsäga konkurser.

“Vi har fått väldigt goda resultat, men borde få metoden testad på ett störr material”, säger Barbro Back och påpekar att de har kunnat förutsäga huruvida det blir konkurs eller ej för ett företag med 97 procents säkerhet. Metoden kan tillämpas redan i dag och forskarna har fört inledande diskussioner med banker och andra kreditvärdighetsinstitut.

Mekaniskt verktyg

Naturligtvis existerar risken att databedömningen blir självuppfyllande, men den får ändå betecknas som tämligen säker. Systemet lär åtminstone knappast bli säkrare än 97-procentigt eftersom både den mänskliga faktorn och slum-pen kan inverka.

”Det är ett mekaniskt verktyg som ger bättre beslutsunderlag. Det är ett beslutsstödande system, men ansvaret finns hos människan”, fastslår Ralph-Johan Back.

TUCS har varit en fristående enhet sedan årsskiftet, men redan år 1995 utnämndes centret till spetsforskningsenhet.

Att TUCS har muskler råder det inget tvivel om. Personalen uppgår till 126 av vilka 40 är seniorforskare (inklusive 13 professorer) och 44 doktorander. Största delen av personalen är knuten till någon av de fem samarbetsinstitutionerna “Vi går på bögvarv. De flesta fjärde årets studerande har redan någon form av Sidobusiness”, säger professor Ralph-Johan Back vid TUCS.

FORUM NR 2/97

E 5 e & z 3 2 3 men 11 är direkt anställda avTUCS. Back visar stolt upp centrets utrymmen och dess omkring 300 datorer. Klockan är närmare sju på kvällen, men många forskare sitter fortfarande kvar. Och för en utomstående är det inte alltid lätt att veta om korridoren hör till ÅA, TY eller TuKK.

”Vi har lyckats skapa en god synergieffekt.All datateknisk undervisning på fördjupad nivå ges på engelska och vi är helt internationella”, säger Back.

Han påpekar att 40 procent av doktoranderna är utlänningar och att TUCS har ett mycket stort internationellt utbyte av post doc-forskare. Tillsammans med hollindska IPA och danska Brix har TUCS också startat en europeisk forskarskola i datateknik.

Från och med detta läsår erbjuder Åbo Akademi dessutom ett utbildningsprogram i datateknik för diplom-ingenjörer och en stor del av under-visningen är gemensam med insti-tutionen för informationsbehandling. Den gemensamma årskullen består av 40 studenter (20 blivande diplomingen-jörer/20 infoiter) och Back är minst sagt hoppfull i fråga om syssefsättningsläget för de utdimitterade.

Går på högvar ”Det verkar finnas ett stort behov av datateknikutbildad personal inom industrin och staten upplever också ett behov av att öka utbildningen i datateknik. Vi går på högvarv. De flesta fjärde årets studerande har redan någon form av sidobusiness”, säger han.

Centrets finansiella situation är mera splittrad. För de deltagande institutionernas fasta personal betalas lönerna ut via respektive högskola medan den externa finansieringen i huvudsak riktas direkt till specifika projekt. CentretTUCS har därför en årsbudget på endast 67 Mmk och där ingår spetsforskningsanslag samt anslag för forskarskola och datateknik.

”Vi är helt beroende av extern finansiering och då är långtidsplanering lite besvärligt. Vi vill kunna garantera anslag för fyra år åt forskarna, men alla våra anslag är tidsbundna. Även om vi har en budget över flera år skulle TUCS gärna få ha en lite fastare finansiell struktur”, påpekar Ralph-Johan Back. 9