Gemensam nordisk aktiemarknad

av Håkan Nylund Forum 1982-12, sida 08-10, 25.08.1982

Taggar: Orter: Norden Teman: aktiemarknad

En gemensam nordisk aktiemarknad, som gör det möjligt för nordborna att köpa aktier från företag i alla nordiska länder på de olika börserna? Ja, den bollen har de nordiska industriförbunden kastat ut i diskussionen om ekonomiskt samarbete i Norden.

Förslaget klingar bra i den bredare debatt om en friare kapitalmarknad som förs inom Nordiska rådet. Idén att koppla samman olika börser gror också i USA och

Europa.

Men hur realistiska är planerna och vilka är de hinder som står ivägen för genomförandet e Tanken på en gemensam nordisk aktiemarknad framkastades för första gången på allvar i den promemoria om nordiskt industrisamarbete, som de nordiska industriförbunden offentliggjorde i maj 1981 (Forum 12/81). Fast promemorian och den undersökning den byggde på väl närmast var avsedd som en dos realism från näringslivet för politikernas högtflygande planer innehöll den ändå ett betydande nytt diskussionsämne: en kraftig rekommendation för en gemensam nordisk aktiemarknad. I övrigt präglades promemorian av nyktert ekonomiskt tänkande om att företagen främst skall driva det ekonomiska samarbetet, politikernas sak är att skapa allmänna verksamhetsförutsättningar och inte ännu fler nordiska institutioner.

Rapporten föreslår inte inrättandet av någon samnordisk börs, utan anser att den gemensamma aktiemarknaden skulle fungera så, att alla börsföretag som så önskar skulle ha möjlighet att bli noterade på de olika börserna i Norden. Förslaget, som framkom i flere av de intervjuer med svenska industriföretagsledare, motiveras däremot inte främst av en önskan att få tillgång till en större kapitalmarknad utan mer av psykologiska orsaker. Idén är i främst rummet att främja uppkomsten av ägarmässigt och i övrigt integrerade nordiska företag som skulle få bättre möjligheter att få hela den nordiska marknaden som hemmamarknad.

8

Norden som hemmamarknad

För att få Norden som hemmamarknad måste företaget enligt rapporten ”vanligen ha en tillräcklig grad av acceptans på var och en av de olika nationella, nordiska marknaderna. Detta kräver i allmänhet, att det också har en icke oväsentlig del av sin produktion förlagd till varje land. Ställningen kan ytterligare befästas, om också ägandet är spritt över gränserna, så att företaget framstår inte som danskt, finskt, norskt eller svenskt utan snarare som nordiskt.”

Tillgången på riskvilligt kapital ses alltså inte som ett primärt motiv för en gemensam aktiemarknad. Problemen med detta sammahänger med den bristande lönsamheten och skattesystemets utformning, säger industriförbundens promemoria.

Förutom en starkare ställning på hemmamarknaden för företagen räknar industriförbunden också med att gemensam aktiehandel väsentligt skulle öka förutsättningarna för industriellt samarbete genom vidgad information om de olika ländenas näringsliv och företag. Den skulle också underlätta önskvärda strukturrationaliseringar i skilda branscher på nordisk bas genom att ge ett marknadsekonomiskt naturligt instrument. Till sist pekar man också på den vitaliserande effekt det skulle ha p börserna i de olika länderna.

Även om tanken på en gemensam aktiemarknad är ny i Norden, så umgås man med liknande tankar utomlands. I USA undersöker Securities Exchange Commission (SEC), som övervakar värdepappershandeln, möjligheterna att knyta samman de olika värdepappersbörserna i landet Inom den Europeiska Gemenskapen har man, inspirerade av USA, också börjat utreda möjligheterna till en gemensam aktiemarknad. Inom EG har man både tänkt på en gemensam EG-börs, för skilda europeiska “EG-företag” och på det mindre ambitiösa, och mer sannolika alternativet med skilda börser men möjligheten att handla papper som noteras på börsen i andra EG-länder.

Gemensam kapitalmarknad också aktuell

Inom Norden har politikerna redan under en tid talat om en större, men ännu mer diffus fråga, en gemensam nordisk kapitalmarknad. Vid handelsoch industriministrarnas möte i Helsingfors i februari i år tog speciellt Sveriges industriminister Nils G Åsling kraftigt ställning för idén. De övriga nordiska ministrarna har också gett positiva signaler av varierande styrka, och senast tog Finlands utrikesminister Pär Stenbäck ställning för en friare ka Forum 12/82

IN

TN NT

Forum 12/82

JA, JAG SKICKAR ETT AKTIEBREV nästa steg t pitalmarknad i Norden och tankarna på en gemensam nordisk aktiemarknad.

Intresset för en gemensam, eller åtminstone friare nordisk kapitalmarknad är naturligt. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden är redan ett fungerande faktum, och principen om att det är bättre att flytta kapital än människor mellan länderna låter i teorin naturlig. Men med de sysselsättningsproblem som alla nordiska länder kämpar med är det dock troligt att ökad inomnordisk rörelse av kapital snabbt stämplas som export av arbetsplatser.

Inom ramen för Nordiska ministerrådet pågår arbetet med en översikt över den nordiska lagstiftningen med tanke på att främja gemensamma industriella projekt, som hittills resulterat i tre rapporter. Sekretariatet har också låtit utarbeta en rapport om en nordisk aktiebolagsform, och arbetsgrupper behandlar också frågor rörande valutapolitik och etablerings- och koncessionslagstiftning. I enlighet med det norsksvenska avtalet om ekonomiskt samarbete pågår ett arbete för en bilateral överenskommelse mellan Norge och Sverige om en gemensam aktiemarknad.

Industriförbunden går i bräschen

Trots flankstödet från politiskt håll är det dock tills vidare de nordiska industriförbunden som driver frågan om en nordisk aktiemarknad framåt.

— Alla industriförbund är i princip positivt inställda till idén, säger ekon dr Rolf Rundfelt på Sveriges Industriförbund, medlem av den arbetsgrupp som undersöker frågan vidare på basis av den tidigare nämnda promemorian. Arbetsgruppens rapport ger dock antydningar om vissa nyansskillnader. Enligt denna är uppfattningen för Sveriges och Norges del att idén så snabbt som möjligt borde genomföras, medan danskarna redan genom sin anknytning till EG accepterat en hög grad av öppenhet i sin ekonomi. Från finländsk sida har man däremot ställt sig mer avvaktande, främst för att den lägre räntenivån gör att Finland riskerar att endast få tjäna som kapitalexportör.

— —

Några grundligare undersökningar om företagens intresse för en gemensam aktiemarknad har inte utförts, utan förbunden stöder sig på intervjuerna för promemorian, och där då de svenska. — Det har inte funnits tid för vidare utredningar om företagens intresse hos oss, säger jur lic Stig Henriksson, som representerar Industrins Centralförbund (Finland) i arbetsgruppen.

— Motiven är fortfarande främst psykologiska, tanken på en andra hemmamarknad, säger RoH Rundfelt, som är litet förvånad över att finansieringssynpunkterna inte kommit starkare fram.

Stora skillnader i börsaktiviteten

Inom börskretsarna i de olika nordiska länderna är man i princip positiv till den liberalisering av kapitalrörelserna som förslaget skulle föra med sig, men också väl medveten om de praktiska problem som är förknippade med en gemensam nordisk aktiehandel och den väldiga skillnaden i storlek och aktivitet som finns mellan de olika börserna. — Grovt räknat är tex börsen i Köpenhamn femtio gånger mindre än vår, säger chefen för Stockholms fondbörs Bengt Grönqvist.

Liknande förhållanden gäller också Finland och Norge. Stockholmsbörsen omsätter exempelvis på mindre än en vecka aktier för mer än vad man gör i Helsingfors på ett år, trots att aktiehandeln blivit livligare i Finland. Handeln på börsen i Oslo har också blivit livligare, men koncentrationen till ett fåtal papper är stor. 10 bolags aktier svarar för ca 75 procent handeln, och Norsk Hydro ensamt för över 10 procent Å andra sidan ser man på de mindre fondbörserna idén om en nordisk aktiemarknad som en välkommen vitamininjektion och en möjlighet att få mer material att handla med. Aktiespararnas organisationer har inte märkbart engagerat sig i frågan, men också på det hållet kan man räkna med att ökad tillgång på material vore välkommet.

Ett problem är också att aktiesparandet överhuvudtaget inte är särskilt attraktivt i de nordiska länderna just nu, säger de flesta av de experter Forum intervjuat. — Obligationer och debenturer är idag mer intressanta, säger ICF:s Stig Henriksson. Då redan nu en stor del av pengarna placeras i annat än aktier finns det en risk att utländska aktier skulle puffa ned de finländska till tredje plats på ”rankinglistan”. Därför borde aktiesparande överhuvudtaget främjas i Finland. forts. sid. 1 1 “Norge

Hinder för nordisk aktiemarknad

Valutabestämmelser

WDanmark sjNormalt ges inte. tillstånd för köpga utländska aktier. Undantag kan göras för företag. Valutautlänning kan fritt köpa aktier på Köpenhamnsbörsen.

Finland

Tillstånd krävs för utgående portföljinvestering. Restriktiv praxis. Utlänning kan köpa börsnoterade aktier genom auktoriserad bank mot konvertibel valuta. Aktierna bör deponeras hos banken.

Utgående portföljinvestering som buvudregel inte tillåten. Undantag kan göras för företag. Security-marknad för valutainlänningars handel med utländska börsnoterade värdepapper ägda av valutainlänning före 1966.

Valutautlänning kan köpa norska aktier med vissa begränsningar, då tillstånd krävs.

Sverige Utgående portföljinvesteringar som huvudregel inte tillåtna. Switch-marknad för valutainlänningars interna handel med utländska värdepapper. Begränsad försäljning av vissa utländska aktier på börsen efter tillstånd från Riksbanken. Dessa aktier ger inte switchrätt och bör deponeras i valutabank.

Valutautlänningar får som huvudregel inte köpa svenska börsnoterade aktier. Undantag kan beviljas under särskilda omständigheter för köp av svenska aktier och för svenska emissioner utomlands.

Stockholmsbörsen omsätter på mindre än en veck mer aktier än vad Helsingforsbörsen omsätter på ett år, .

K |

M '

Etableringsrätt - LJ Danmark - br

Inga betydande inskränkningar för v 1 länningars rätt att köpa aktier i dans bolag.

Finland å Vid bildandet av bolag krävs ministerietillstånd om bolagsordningen saknar be-7 stämmelse om att utlänning, utländskt bolag eller inhemskt bolag som till me än 20 procent ägs av utländska intressen inte får äga aktier i bolaget. Ministe- Wy riet besluter omfutlänningsklausult skrävsad och hur stor utländsk andel får vara från fall till fall.” Saknas klausölen kan”akti- 1 erna fritt förvärvas av utlänning.

Norge

Koancessionsplikt föreligger vid förvärv av mer än 10 procent av företag med fast egendom eller om flere utlänningar tillsammans förvärvar 20 procent av aktiekapital i företaget. Aktiebolag anses =& utlandskontrollerat om det har en eller flere utländska styrelsemedlemmar ellér 1 om mer än.20 procent av aktierna ägs av utländska intressen.

Sverige

Utlänning får inte förvärva fast egendom utan tillstånd. Tillstånd gäller även bolag utan utlänningsförbehåll. Förbehållet in= nebär att utlänningar får förvärva aktier motsvarande mindre än 20 procent av röstetalet och 40 procent av aktiekapitalet. Från I januari 1983 krävs tillse oavsett om utlänningsförbehåll finns eller ej. Oo 23

Forum 12/82