Generationen som är sin egen herre

av Lena Barner-Rasmussen Forum 2009-10, sida 42-44, 29.10.2009

Taggar: Personer: Anna-Sofia Angervo Teman: arbetsliv

VÄRDESÄTTER ERFARENHET.

Anna-Sofia Angervo säger att de som hör till generation Y gärna ser sina chefer som mentorer.

Generationen som är sin egen herre

H Arbetsliv. Under de senaste åren har det dykt upp allt fler personer med en ny syn på arbetslivet. De tar ingenting för givet, ser inte upp till chefen bara för att han eller hon är chef och ställer hela tiden en massa frågor. Det är givetvis generation Y det handlar om —- personer födda mellan 1980 och 1995, småsyskonen till generation X.

LENA BARNER-RASMUSSEN TEXT

MAX EDIN FOTO

X Det är inget nytt att unga människor ifrågasätter de äldre generationernas arbetsoch levnadssätt. Men enligt ANNA-SOFIA ANGERVO, specialist inom personalutveckling på revisionsfirman KPMG, är fenomenet särskilt markant hos Y-generationen.

”Alltid har det ju funnits skillnader mellan olika generationer, men man har kanske pratat om det mindre. Y-generationen vågar säga ifrån och kräva, så det kanske märks tydligare”, säger hon.

Anna-Sofia Angervo har studerat Y-generationen inom ramen för sin MBA-utbildning. I sitt jobb på KPMG har hon också job > HUR KÄNNA IGEN GENERATION Y? Icke-hierarkiskt tänkesätt Gott självförtroende

Starkt ifrågasättande Positiv nyfikenhet.

bat med de utmaningar och möjligheter Ygenerationen för med sig. Utöver det har hon praktisk erfarenhet. Hon är född 1980 och tillhör alltså själv gruppen hon studerat och jobbar med.

Friska vindar. Tidigare har generationsklyftor haft en negativ klang i arbetssammanhang, men ur arbetsgivarens synvinkel finns det mycket positivt att hämta hos Y-generationen. Då samarbetet mellan den och tidigare generationer är som bäst kan den yngre generationen föra nya friska vindar med sig.

”Y-generationen har en låg tröskel för att ifrågasätta, och därigenom kan vi lätt hämta in nya fräscha idéer till organisationerna”, säger Angervo.

Typiskt för medlemmar av Y-generationen är att de hela tiden vill utvecklas och lära sig nya saker. Därför uppfattar de det som positivt att jobba med äldre och mer erfarna kolleger. Men de äldre ska inte vänta sig respekt bara för att de är äldre. De respekteras för sitt kunnande och för att de delar med sig av det.

VILLE LÄHDESMÄKI på konsult- och coachingföretaget NOvETOos säger att Y-generationenär den första generation som genuint skyr hierarkier.

”Motsättningen mellan arbetsgivaren och den anställda har försvunnit. De unga villinte ha motsättningar utan partnerskap?”

Styrelseproffset MATTI COPELAND tror ändå inte att hierarkierna kommer att försvinna i och med Y-generationen, men nog att deras betydelse blir allt mindre.

”De unga vill ha mänsklig närvaro. Den traditionella avlägsna chefen fungerar inte mera, utan det krävs ett informellt ledarskap?”

En avlägsen och dominant chef har spelat ut sin roll, med andra ord.

”Dialog är ett nyckelord då man talar om Y-generationen. Alla stora beslut måste föregås av en dialog. Det är därför många unga i dag är helt ointresserade av politik. De känner att de inte är med och fattar besluten”, säger MIKKO AMPUJA från researchbyrån 15/30.

Beslutsprocesserna går alltså mot ‘den svenska modellen” där allting handlar om konsensus. En sådan utveckling brukar leda till att det tar allt längre tid att fatta beslut. Men det ser inte Ville Lähdesmäki nödvändigtvis som något negativt.

”Beslutsprocessen blir kanske längre, men å andra sidan går det snabbare att verkställa besluten eftersom hela gänget står bakom beslutet. Om ledningen gör snabba beslut utan att fråga de anställda brukar det hela resultera i ett kompakt förändringsmotstånd” förklarar Lähdesmäki.

Matti Copeland anser att det mest typiska för Y-generationen är nyfikenhet och en stark tro på sin egen förmåga att skapa något nytt.

”De utgår ifrån att ingenting är givet och ifrågasätter hela tiden. Det handlar om positiv nyfikenhet”

Ville Lähdesmäki använder ordet ‘pionjär” för att beskriva Y-generationens sätt att jobba.

”Hela mentaliteten handlar om att skapa något nytt. Det sker bara genom en dialog”

Om man får tro Angervo, Ampuja, Lähdesmäki och Copeland så är det inom Y-generationen mindre viktigt vem som sist och slutligen kommer på de bästa idéerna. Enligt dem präglas åldersgruppen av en kultur där kollektivet är viktigare än individen. Det finns så goda möjligheter att specialisera sig att alla kan bli riktigt bra på något.

”Vem som har den finaste bilen är inte längre relevant eftersom levnadsstandarden har stigit så mycket. Nu handlar det om att förstå att alla människor kan vara bra på något. Om man hittar sin egen grej kan man uppskatta sig själv och då blir det också lätt att uppskatta andra”, säger Ville Lähdesmäki.

Stark självkänsla. En sak som skiljer Y-generationen från tidigare generationer är jus bättre självkänsla. De som tillhör generation

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 19 209 ”Kanske Generation Z blir den första riktiga icke-rasistiska generationen.”

EH Y respekterar sig själva för att de är det de är, stället för att som tidigare generationer grunda sin självkänsla på yttre faktorer.

Det goda självförtroendet bidrar i sin tur till att åldersgruppen i allt högre grad anammar den amerikanska attityden till att misslyckas då och då.

”Y-generationen accepterar misslyckanden, bara man lär sig av dem”, säger Lähdesmäki.

De unga som nu träder in på arbetsmarknaden vet alltså vad de vill och är inte rädda för att säga det. De vill ha nya utmaningar med jämna mellanrum, de har ett gott självförtroende och respekterar inte någon bara för att personen i fråga råkar vara chef. Vad har detta för implikationer för organisationen och arbetsgivaren?

Många traditionella sätt att attrahera och behålla personal biter inte på Y-generationen, eftersom pengar betyder mindre för dem än för tidigare åldersgrupper. Y-generationens medlemmar har ofta haft det bra ställt hela ivet och är inte lika ivriga som tidigare generationer på att skapa välfärd. Mikko Ampuja hänvisar till en amerikansk lyckoundersökning som visade att då nettoinkomsten översteg 20 000 dollar per år blev man inte längre lyckligare av mer pengar.

Det är meningsfulla arbetsuppgifter och möjligheter till personlig utveckling som gäler. Y-generationen vill också att arbetsuppgifterna motsvarar utbildningsnivån.

”Det framkom i min undersökning och det undertecknar jag också själv”, säger AnnaSofia Angervo.

Det var orsaken till att hon ville ta en MBA-examen. Hon gjorde det vid sidan om sitt dagsjobb.

Utöver meningsfulla arbetsuppgifter står trivselfaktorn högt i kurs. Man måste ha roligt på jobbet också.

”Atmosfären, kollegerna och framför allt den närmaste chefen är viktiga”, säger Angervo.

Hon säger att medlemmarna av Y-generationen inte vill ha chefer i ordets traditionella bemärkelse, utan snarare mentorer. Chefens ord behöver inte alls vara det sista ordet.

”Utöver ledarskap måste chefen kun > HUR LEDA GENERATION Y?

Bm Fokusera på övergripande måli stället för mikromanagement: kommunicera det önskade slutresultatet och vilka resurser som finns till förfogande för att uppnå de m Ge frihet att agera: låt de unga besluta hur de ska nå målet.

Bm Kom överens om när och hur ljer upp arbetet.

Bm Förmannen måste vara genuint intresserad av Y-generationen och deras idéer, vara närvarande och också ställa sitt eget kun nande till förfogande.

mm Chefen får kritisera dåliga idéer, men måste basera argumentet på framtiden och inte på vad som hänt tidigare. (“Viprövad det där och det fungerade inte” duger alltså inte.)

Bm Regelbunden kontakt med ens nätverk är viktigt för medlemmarna av Y-generationen. Se till att företaget kan erbjuda den senaste teknologin.

mm Gör det möjligt för Y-generationen att jobba på distans och ge dem flexibla arbetstider.

Bm Satsa på karriärplanering för Y-generationen. Då har de större incentiv att stanna hos arbetsgivaren.

Källor: Pia Wäistö på Novetos och AnnaSofia Angervo på KPMG, samt Erik Chester: Managing Generation WH na lyssna, sparra men också ge ansvar”, säger hon.

Men hon påpekar att Y-generationen inte är bråkstakar som struntar i vad chefen säger. Klar rollfördelning och utstakade ansvarsområden är viktiga, även om Y-generationen vill ha frihet och flexibilitet inom ramen för sitt ansvarsområde.

Korta arbetsförhållanden. En utmaning är att personer från Y-generationen inte alltid trivs länge på samma arbetsplats, speciellt om det inte finns utvecklingsmöjligheter. Det visade i alla fall Anna-Sofia Angervos undersökning.

”Om man jämför med våra föräldrars ge neration byter vi nog jobb mycket oftare. Många i våra föräldrars generation har jobbat för samma arbetsgivare hela sitt yrkesverksamma liv”

För arbetsgivaren kan det vara utmanande med personer som sticker i jakt på nya kicks. Menarbetsgivaren kan påverka hur bra de anställda trivs och därmed knyta dem starkare till företaget.

”Om arbetsgivaren ser till att man har möjligheter att utveckla sig och ger ansvar så har man också incentiv att stanna kvar”, konstaterar Angervo.

Flexibilitet är också viktigt. Mikko Ampuja konstaterar att familjen står högt i kurs.

”Sist och slutligen är Y-generationen ganska konservativ. Man vill ha ett bra jobb, familj och en bostad. Att uppnå balans mellan familj och jobb är mycket viktigt”

För de som inte har familj spelar fritiden en viktig roll.

”Y-generationen resonerar inte så att de lever för sitt jobb, utan att de jobbar för att kunna leva. Flexibla arbetstider och möjligheter att jobba på distans blir viktigt”, säger Angervo.

Ett annat viktigt sätt att binda Y-generationen vid arbetsplatsen är att se till att företagets värden harmonierar med de unga anställdas värden.

”Y-generationen hämtar med sig sina egna värderingar till organisationen. Om det blir för stor konflikt mellan ens egna värden och arbetsgivarens så fungerar det inte”; säger Ampuja.

Vad kommer då efter generation Y - generation Z? Vad kommer att vara typiskt för den generationen?

Lähdesmäki tror att millennieskiftesbarnen blir den första generationen som verkligen är ekologiskt medveten.

”Man kommer inte att tala om återanvändning som en skild grej, det kommer att vara en del av vår vardag, en tvingande nödvändighet”, säger Lähdesmäki.

Mikko Ampuja tror att den generationen blir den första som är genuint global. Det kan föra med sig vissa mycket positiva saker.

”Kanske Generation Z blir den första riktiga icke-rasistiska generationen”