Gipsskivan vinner terräng

av Håkan Nylund Forum 1983-06, sida 12-13, 30.03.1983

Taggar: Bolag: Gyproc OY Teman: ekonomi

CRU

GIPSSKIVANS VÄXANDE AREALER

Av Håkan Nylun 6/83

Kampen om byggnadsmaterialmarknaden är hård och då byggandet allt mer riktats mot egnahemshu och radhus har markn också i större utsträ sföringen och reklamen ing riktats till den enskild konsumenten och inte enbart fackfolket. Reklamkrigen har rasat i olika media. Taktäckningsmateria len är en front där kampen är hård, men den mes uppmärksammade sektorn är byggnadsskivorna. Kampen om marknaderna har färgats av emotioner,

I Den dominerande byggnadsskivan i Finland har varit — och är fortfarande - spånskivan. Den inhemska konsumtionen var i fjol ca 416 000 m3, dvs omkring 0,08 m? per person. Inte fullt 60 procent av volymen användes för byggnadsändamål, antingen nybyggnad eller reparationer, medan 32 procent förbrukades av byggnadssnickeri- och möbelindustrin. Trots den negativa publiciteten kring formaldehydproblemen är spånskivans ställning ännu stark, och tillverkarna har skyndat sig att få fram skivor som är fria från formaldehyd eller innehåller mycket små mängder.

Utmanaren är gipsskivan, som marknadsförs under = tillverkarens namn, Gyproc. Ute i världen är gipsskivan den mest använda byggnadsskivan. Konsumtionen är störst i Canada, 6 m? per person, och nästan lika hög i USA. I Sverige är konsumtionen 4,2 m2 per person, medan den 12

Finland för närvarande är 2,2 m2. Om man räknar med att Finland följer de internationella trenderna är marknaden alltså lovande.

Enda tillverkare i Finland är Gyproc Oy i Kyrkslätt, vars aktiekapital på 27 Mmk är jämt fördelat mellan Partek och Gyproc från Sverige. Via det svenska bolaget går banden vidare till den interntionella Gyprocgruppen och British Gypsum Ltd.

Marknadsandelen- ca 30 procent — «=E .

GCipsskivan introducerades först i Finland redan 1949, då Myllykoski Oy tog upp idén. Gipsonitskivan slog emellertid aldrig igenom på allvar, och Myllykoski lade ned produktionen i början av 1970-talet. Gyprocs fabrik i Kyrklätt körde igång år 1972. Starten var också här trög, men unde som satts i svallning av formaldehyd och radon. Frän annonsering hör till vapnen, så frän at en TV-reklam anmälts till opinionsnämnden för affärssed.

senare delen av sjuttiotalet började uppgången som ännu fortsätter.

• Gyproc-skivan torde idag ha en marknadsandelen bland byggnadsskivor på över 30 procent, säger Gyprocs vice-VD Leif Lukander. Om man ser till enskilda användningsområden är vår ställning starkast i radoch våningshus, marknadsandelen där uppgår till 60-70 procent. Småhusen representerar dock den största marknadspotentialen.

Enligt Cyprocs undersökningar är just småhusbyggarna de största konsumenterna, 30 procent av försäljningen går till dem, medan radhusen tar 18 procent och våningshusen 12. Övriga användningsområdens andel varierar mellan affärsfastigheternas 7 procent och 5 procent för industribyggen.

GCyprocs försäljningsvolym uppgick i fjol till 9,8 miljoner m2. Försäljningen har stigit i stadig takt, 1980 var

Gyproc-skivan torde idag ha en marknadsandel på ca 30 procent, säger vice-VD Leif £ Lukander.

volymen 6,8 miljoner m2. — Vi tillverkar enbart för hemmamarknaden, konstaterar Leif Lukander. Vår kapacitet räcker inte för export, och dessutom finns det inga uppenbara exportmarknader. I Väst-Europa finns det snarare överkapacitet.

Hemmamarknaden har Gyproc emellertid så gott som helt för sig själv, det finns en liten import med Danogip:s svenska fabrik som leverantör.

Avfallsgips duger inte

Gyproc självt är till stor del beroende av inportråvara. Gipsstenen, som vidareförädlas till gipsmassan i skivornas kärna, importeras i huvudsak från Spanien och sporadiskt från Sovjetunionen, medan kartongen på ytan levereras av inhemska Kyro och Örebro pappersbruk i Sverige.

Naturliga gipsstensförekomster saknas i Finland, och avfallsgips som uppstår vid den inhemska fosfattillverkningen lämpar sig inte för gipsskivor. - Avfallsgipset kvalitet är ojämn, och förekomsten av radon är också ett hinder, föklarar vice-VD Lukander. Naturgips avger försvinnande små mängder radioaktivitet. — De undersökningar som man dragit fram som visar att gipsskivor skulle avge radon är från Mellan-Europa och bygger på skivor där man använt avfallsgips.

Gyproc kan därför kalla sin skiva ”den trygga byggnadsskivan” och påpekar i sina broschyrer att den inte avger några menliga gaser. En annan viktig trygghetsfaktor är att gipsskivan som ett stenmaterial är mycket brandsäker. Antändligheten är i klass 1 - svårantändligt ytskikt, och brandspridningsegenskaperna i klass I, dvs ett ytskikt som inte sprider brand.

ORU - GCipsskivan är också lätt att bearbeta och montera, den andas, binder och avger fukt, sväller inte och lever inte - vilket möjliggör stumma fogar, ljudisolerande och energisparande, räknar Leif Lukander upp. Kantförtunningen gör det lätt att få osynliga fogar, en egenskap som den gamla gipsnitskivan saknade.

Kapaciteten höjs 1984

Gyproc-skivan har tidigare enbart varit avsedda för inomhusbruk, men Gyproc har nu lanserat en vindskyddsskiva, T9-9, för byggnadernas yttre vindisolering. Skivan är något tunnare än skivorna för innebruk och ytkartongen mer tålig, men har i övrigt samma uppbyggnad och egenskaper. Vindskyddet är betydelsefullt för energisparandet, och undersökningar som Statens Tekniska Forskningscentral gjort visar att trähusen i Finland är klart otätare än i Sverige. Täthetsnormer saknas ännu i vårt land, men på sikt kan man räkna med en växande marknad.

Gyprocs fabrik i Kyrkslätt arbetar idag med fullt kapacitetsutnyttjande, och företaget står i beråd att investera för att höja produktionskapaciteten med 50 procent. Kapacitetshöjningen sker genom att förlänga formbanan och torkugnen, vilket gör det möjligt att köra anläggningen med större hastighet. Fabriken opererar med endast en produktionslinje då omställningarna mellan de olika skivtyperna är små och lätta att göra. Innerskivornas bredda och tjocklek är densamma för alla typer, endast längd och kantbehandling varierar, medan vindskyddsskivan är tunnare och försedd med annan ytkartong. Investeringen står färdig i februari 1984.

Prismässigt ligger Gyproc-skivan något under spånskivorna, vilket givetvis bidragit till framgången. Priserna har hållits oförändrade i över ett år, medan spånskivorna under den senaste tiden gått upp rätt kraftigt sedan formaldehydstohejet i stort sett blåst över.

—- Trots prispolitiken har lönsamheten varit god, säger vice-VD Leif Lukander. Under bokslutsåret mars 1981 till februari 1982 var driftsbidraget 14,3 Mmk och nettovinsten 4,6 Mmk av en omsättning på 66,5 Mmk. För det nyss avslutade verksamhetsåret räknar vi med att nå upp till en omsättning på ca 80 Mmk och en fortsatt god lönsamhet. Företaget har 140 anställda. O 13