Globalt talko på webben

av Heidi Backas Forum 2008-01, sida 30-33, 31.01.2008

Taggar: Bolag: MySQL Personer: Kaj Arnö Teman: community

HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2008

Global talko på webben

EH Community. Ett bra nätforu för kunderna kan rejält minsk företagets marknadsförings- och utvecklingskostnader. Vinnare är de som lyckas utveckla en communit där medlemmarna har samm intresse som företaget.

HEIDI BACKAS TEXT

RASMUS SNABB ILLUSTRATION

X Företag kommunicerar allt oftare med sina kunder via en egen community. Information om nya produkter sprids snabbt och effektivt via bloggar och diskussionsforum och i bästa fallbidrar användarna gratis till att förbättra produkterna.

Speciellt stornyttaavcommunitybaserad verksamhet har de företag somutvecklar programvara som bygger på öppen källkod. Då källkoden är öppen kan alla användare deltaiproduktutvecklingen, såsom med operativsystemet LINUX. Kontakten mellan företagets egna programmerare och de externa medhjälparna sker i en så kallad utvecklareommunity.

Databastillverkaren MY sar är ett företag vars produkter bygger på öppen källkod. My SQL köptes i januari UPP av SUN MICROSYSTEMS (se artikel på s. 11). Finlandssvensken KAJ ARNÖ med titeln YP Community Relations ansvarar för My SQL:s kon = lenul communit mvar takt till communitymedlemmarna. Han jämför produktutvecklingen i communityn med ett talko — en organiserad form av frivilligarbete.

”Det nya är att talkot sker över helajorden?”

Enligt Arnö uppstår en community oftast efter att någon löst ett problem och märker att någon annan kan ha nytta av samma lösning.

I My SQL:s fall började det med att MICHAEL ‘MONTY’ WIDENIUS, en av grundarna till My SQL och skolkamrat till Kaj Arnö, på 1990-talet byggde upp nya databasrutiner för att lösa ett kundproblem. En stor och viktig kund önskade att databasen skulle få ett webbaserat gränssnitt som bygger på det standardiserade frågespråket SQL, för att minska beroendet av Widenius databas. Den databas Widenius skapade var snabbare, enklare att använda och hade färre buggar än motsvarande dåtida pro gram. Informationen om den nya databasen spred sig, allt fler testade den och gillade den. Användarskaran blev My SQL:s första community.

”Communityns roll kan bara vara att förstärka något som redan är bra, den kan inte användas för att ersätta dålig kvalitet”, säger Arnö.

My SQL är i dag med omkring 10 miljoner användare den mest använda databasen baserad på öppen källkod. Det kostar inget att ladda ner programmet, men de användare som vill distribuera kommersiella tillämpningar som bygger på My SQL måste köpa en kommersiell licens.

Användare och utvecklare. Både de som använder företagets produkter och de som själva deltar i produkt utvecklingen kan räknas som medlemmar i företagets community. Arnödelar in My SQL:s communityifyra grupper. Denstörstakategori är alla som använder My SQL:s databaser. Dennakategoriräknar Arnöinte alls in i siffran på 10 miljoner användare, eftersom den omfattar alla som någonsin använder till exempel 600GLE. Deflesta av dem vet inte ens om att de använder just My SQL, eftersom det sker automatiskt via till exempel YAHOO, FACEBOOK eller WIKIPEDIA.

En avsevärt mindre grupp är de programmerare som själva laddar ner My SQL och utvecklar program eller verktyg som fungerar ihop med My SQL. Dagligen sker ungefär 50 000 nedladdningar av MySQL från nätet, på årsnivå mer än 15 miljoner.

Entredje grupp är de communitymedlemmar som ser till att My SQL fungerar i kombination med övriga program baserade på öppen källkod. Främst handlar det om den kombination av program som ger en webbplattform baserad på fri programvara. Plattformen som kallas LAM består av operativsystemet Linux, webbservern Apache, My SQL:s databaser och programmeringsspråken PHP, Perl eller Python.

”Det är mycket viktigt att vi inom My SQL tekniskt tillmötesgår de behov som de övriga utvecklarna inom LAMEP har. Vi har till exempel jobbat mycket med RASMUS LERDORF som utvecklat skriptspråket PHP”

Till den fjärde kategorin hör de medlemmar som utvidgar själva kärnprogrammet, My SQL Server, i motsats till programvara som enbart bygger på användning av My SQL.

71 vårt fall är den här gruppen liten. Mindre än 10 procent av det som utvecklas har sitt ursprung utanför My SQL, vilket är en väldigt liten andel jämfört med övriga program baserade på öppen källkod?”

Känt varumärke. Fördelen med en community är att företaget kan sp “Communityns roll kan bara vara att förstärka något som redan är bra, den kan inte användas för att ersätta dålig kvalitet ra stora summor på både marknadsföring och utveckling.

”Tack vare vår community känner en massa människor till My SQL. Traditionellt börjar försäljningsprocessen med att man presenterar före taget och beskriver produkten, men för My SQL:s del sköts det här av sig självt i communityn. Våra försäljare träffar kunderna först då de redan är färdiga att göra affärer”

Användare som testkaniner. Via communityn får användarnai ett tidigt skede testa nya programversioner och ge feedback.

”Då ny programvara utvecklats finns det alltid buggar. Alla företag har interna testrutiner, men ingen kan testa allt.”

My SQL gör ny programvara tillgänglig för användarna från första stund. De som har tid och möjlighet testar programvaran och rapporte El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 200 ”Allt är baserat på frivillighet. Communitymedlemmarna gör sake för sig själva, inte för företaget. rar om felen. Då de värsta buggarna ärrättade släpps programmet gradvis för större grupper av användare.

”Vem som helst får testa programvaran från början, men vi säger på ett artigt sätt att kunderna får skylla sig själva om de använder programmet för tidigt”

Ofta har företag som utvecklar programvara lika många testare som programmerare anställda, men My SQL har haft egna testare anställda endast de tre senaste åren.

Egoistiska medlemmar. Trots att en välfungerande community kan vara tillstor nytta för företaget varnar Kaj Arnö för att se den som en förlängningavmarknadsföringsavdelningen eller utvecklingsavdelningen.

”Communityn agerar alltid egoistiskt och enligt vad som är bra för medlemmarna. Om företaget lyckas utveckla communityn på rätt sätt sammanfaller medlemmarnas intresse med företagets intresse. Då har medlemmarna inget emot att utveckla något som också företaget får mervärde av?”

Syftet för en privatperson som är aktivien utvecklareommunity är oftast att öka sitt värde på arbetsmarknaden. Ett sätt att belöna en communitymedlem är att ge anställning i företaget. Majoriteten av utvecklarna inom My SQL hartidigare gjort något bra inom företagets community.

”Det är förstås ett tveeggat svärd att anställa communitymedlemmar. Företaget får produktiva medarbetare, men samtidigt slutar de jobba gratis för oss”, säger Arnö.

Också i andra arbetsgivares ögon är de som bidragit till mjukvaruprogrammering attraktiva arbetstagare. Eller så kan communitymedlemmen bli konsult och hjälpa kunder som har problem med My SQL.

”Om kunden googlar namnet och hittar det på listan över My SQL:s bidragsgivare ses det som ett tecken på att konsulten verkligen vet vad han eller hon talar om commu [rätt t , tajm

Bättre program. En helt annan typ av communitymedlemmar är de som redan är anställda på ett annat företag. De strävar oftast efter ekonomisk nytta för det egna företaget, till exempel genom att avlasta arbetet.

”Om ett företag sitter inne med en bit C-programmering som förbättrar My SQL kan de ge den åt oss i stället för att de anställda varje gång själva gör uppdateringen då det kommer en ny version av My SQL. Alla får nytta av förbättringen och företaget slipper hålla reda på uppdateringarna”

Företag kan även gynnas indirekt.

”Den som är aktiv i vår community blir en respekterad medlem som vilyssnar på när vi utvecklar vår programvara”, säger Arnö.

My SQL har ett team på sex personer som på heltid jobbar med communityn. Utöver dem kommer anställda på flera avdelningar i kontakt med communityn. Också företagets vd MÅRTEN MICKOS jobbar mycket med communityn.

Företaget visar på flera sätt sin uppskattning för communityn.

”Medlemmarna ser det som en guldkant om de får en t-skjorta eller om vi bloggar om dem, mejlar med dem eller låter dem tala på våra konferenser”

Kan inte kontrolleras. Communityn är inte en del av företaget och medlemmarna kan därför inte styras.

”Man är inte alltid nöjd med det som sker i communityn, men man måste minnas att allt är baserat på frivillighet. Communitymedlemmarna gör saker för sig själva, inte för företaget”, säger Kaj Arnö.

En medlem som blir arg kan i sin blogg starta en smutskastningskampanj som kan skada företaget.

”Slagsmål väcker alltid uppmärksamhet och därför måste man tänka på hur andra medlemmar i communityn uppfattar svaret till en virrhjärna. Att skälla ut sin motpart är att göra sig själv en björntjänst, eftersom communityn alltid väljer den svagares sida. Det är bättre att hålla sig lugn och svara att man beklagar läget och föreslå hur man kunde lösa problemet ”Man kan lätt tro att allt som sker i communityn är gulligt och fredligt som i en finlandssvensk skärgårdskommun. Men precis som folkienliten kommun kan vara som hund och katt, så förekommer det slagsmål i communityn”, säger Arnö.

Rätt synsätt krävs. För att ett företag ska lyckas med sin community är det avgörande att de anställda förstår vad communityn finns till för.

”Då en ny människa med fel synsätt kommer till bolaget är risken att han eller hon tror att man ska göra pengar på hela communityn”

Så är inte fallet. I stället gör man indirekt pengar på communityn via inbesparingarna inom marknadsföring och utveckling.

”Utan våra icke-betalande kunder skulle vi inte kunna penetrera de marknader där vi gör pengar. Men det krävs erfarenhet för att veta vilka icke-betalande kunder somlönar sig”; säger Kaj Arnö.

Inga gratis luncher. Teknologie doktor MARTIN WALLIN, som nu är verksam vid tekniska högskolan ETH ZÖRICH, disputerade i höstas vid CHALMERS

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2008

TEKNISKA HÖGSKOLA på en avhandling om innovation utanför företag. Han varnar för att tro att det är fullständigt gratis för ett företag att upprätthålla en utvecklarcommunity.

”Företag som utvecklar programvara med öppen källkod och som vill dra nytta av kompetensen i communityn måste själva engagera sig och bidra till den allmänna kunskapsutvecklingen för att kunna ta del av andras bidrag. Om ett företag vill få ut nån specifik smalare kunskap så måste man bidra lite själv”

Ett sätt är att sponsra vissa communitymedlemmar.

”Företagen behöver ofta placera ”en man på insidan” för att accepteras av den ännu rådande hackerkulturen där hackers frånsäger sig allt samröre med vinstdrivande företag. Det här kan bli kostsamt att upprätthålla ”Även om ett företag säljer komplementära produkter och tjänster kan det vara vettigt att sponsra communityn för att försäkra sig om att den fortlever på det sätt som ett antalstoraföretag gjort vad gäller Linuxutveckling”, säger Wallin.

Kunden tar makten. Kaj Arnö på My SQL tror att den tekniska utvecklingen gör att betydelsen av communityn kommer att öka dramatiskt.

”Att ny teknik ändrar på beteendet har tydligt synts inom digital fotografering, där delning av bilder på nätet skapat en och annan community såsom FLICKR. Sedan är det en politisk fråga om man vill ha mera begränsningar eller mera öppenhet och hur man hanterar frågor om immateriella rättigheter och patent.”

Också den svenska omvärldsanalytikern och trendspanaren BENGT WAHLSTRÖM, aktuell med boken Gu;DE TILL DET VIRTUELLA SAMHÄLLET, tror att användarcommunityn blir viktigare för företag.

”På sikt förändras maktbalansen mellan företaget och kunden drastiskt till kundens fördel. Allt blir transparent och jämförbart “De flesta företag lär sig småningom att communityn inte är någon ex tern enhet. Du interagerar inte med communityn, utan du är en del a den” Linus Torvalds i Open Voices, The Linux Foundations podcast januari 2008.

Wahlström tror att användarna i större utsträckning kommer att stå för produktutvecklingen i olika former av så kallad öppen innovation, där källorna till innovationerna finns utanför företagen. Nya produkter och tjänster skapas när företagen kombinerar externt och internt utvecklad teknik och idéer.

”Men processen är långsam eftersom det finns många motkrafter. Musik- och filmindustrins oförmåga att hantera den uppkomna situationen är ett bra exempel på motkrafterna?”

Wahlströms råd till företag är att bli en del av det virtuella samhället. Webb 2.0 är enligt honom ett centralt begrepp. Det är ett samlingsnamn för tjänster där användaren står i fokus och delar med sig av information i form av texter, foton, videoklipp och bokmärken i communityn som YOU TUBE, MY SPACE, DELICious och Facebook.

När webb 2.0-tekniken stiger in i företagsvärlden används begreppet Enterprise 2.0. Det innebär till exempel att wikiteknik används för företagets internkommunikation. Alla anställda bidrar till företagets eget uppslagsverk] på samma sätt som allakanbidratilluppslagsverket Wikipedia. I företagswikin delar man med sig av erfarenheter kring företagsspecifika uppslagsord.

”Företagen måste organisera sig så att man kan utnyttja allt från företagswikis och företagsbloggar till virtuella mötesarenor i Second Life och dess efterföljare. Men det här tar tid och kräver framför allt utbildning”

Enterprise 2.0 ställer också nya krav på ledarskapet.

”Ledarens kanske viktigaste uppgift i Enterprise 2.0 blir att utveckla strategier och visioner som till skillnad från mycket annat inte går att delegera. Ledaren måste också hävda de värden företaget står för och se till att den virtuella gemenskapen inte drar iväg åt andra håll”, säger Wahlström. =

Ger lite och får lite

HEIDI BACKAS TEXT HENRIK WECKSTRÖM HENRIK WECKSTRÖM, CIO | i ig på VERKKOKAUPPA.COM, är aktiv communitymedlemibland annat My SQL och PHP.

Varför deltar du i communityn ”För min del handlar det mest om att föresprå ka någon grupp eller produkt, att komma med nya idéer och att rapportera buggar. Via jobbet kan jag dessutom stöda utvecklarcommunityn och hjälpa olika projekt med att skaffa support och extra egenskaper. Då man har god relation till en community betyder det ofta att man ger lite och får lite. Ofta handlar det också om att vara en god referens för nya kunder. Jag skulle gärna delta aktivare med programmering i olika communityn, menjag gör det så mycket på jobbet att jag inte vill börja med andra projekt på fritiden”

Vad har du för erfarenhet av kommunikationen med företagens interna utvecklare “Ofta då man har en förbättringsidé eller bugg får man mycket snabbt respons från utvecklarna. De facto så tänker jag i dag skicka en buggrapport till My SQL. I vanliga fall skulle man säkert bara konstatera att det är dålig produkt och inte göra något åt saken?

Vilken nytta har företaget du jobbar för av att du är en aktiv communitymedlem ”Bättre produkter och snabbare respons. Dessutom får man nya testversioner av produkterna och ges möjlighet att i viss mån styra åt vilket håll man vill ha ett projekt”

Vilken nytta har du haft personligen “Jag har fått mycket bekanta inom olika communityn och har på konferenser träffat intressanta personer. Det är inte varje dag man får ha middag med en av FACEBOOKS grundare, vilket jag fick via koppling till skriptspråket PHP. Jag har ganska länge använt ZEND TECHNOLOGIES produkter som gjort PHP och varit referens för dem till exempel på webbsidorna. Under en konferens ihöstas bjöd företaget oss till en middag där bland annat en av Facebooks grundare deltog. Det var väldigt intressant att diskutera hur d je utvecklade sitt system och hurdana problem je hade med den exponentiella tillväxten” =