Glöm gifterna i trädgården: Parasiter är precisionsredskap

av Claus Laurén Forum 1993-09, sida 22-23, 10.06.1993

Egyptens gräshoppor hade kanske fått hälsa hem om de hade mötts av ”biologiska vapei

GLÖM GIFTERNA I TRÄDGÅRDEN: Parasiter är precisionsredskap

Claus Laurén

Att få sina grödor uppätna eller skadade av diverse småkryp är inte det roligaste man kan uppleva. Egyptens gräshoppor är väl ett drastiskt exempel på den sortens förstöring, men även våra egna skadeinsekter kan ställa till med alldeles tillräckligt mycket förtret — trädgården till och med.

ad gör man i en sådan situation?

Pytsar ut en massa gift och hoppa att det skall hjälpa? Eller kanske försöker man med nässelsaft, avkok på cigarrettfimpar eller andra huskurer? DDT, som bevisligen fungerar, är (på mycket goda grunder) förbjudet, och övriga preparat har dessvärre ofta en ganska begränsad effekt.

Som i så många andra fall gäller en gammal regel: försök inte gå emot naturen — samverka i stället med den! Naturen fungerar för det mesta enligt [ormeln ”äta eller ätas”. och den formeln kan man utnyttja till sin fördel, om man är smart.

Magnus Johansson från Brämhult, som under många år arbetat med trädgårdsanläggningar, gräsmattor och andra grönytor, anser att kemisk bekämpning av skadedjur inte är någon speciellt lyckad lösning på problemet. Han hade bl.a. vänt si 2 till Anticimex i Boräs (det gällde bekämpning av ett par olika arter av den s.k. pingborren), men de rekommenderade preparaten fungerade dåligt.

Biologiskt samspel

Hans efterforskningar ledde småningom ram till helt andra sätt att angripa problemet. I stället för att basera bekämpningen på kemi och toxikologi, handlar det om att sålla fram organismer som är naturliga fiender till de aktuella skadedjuren — och som samtidigt, givetvis, inte utgör någol hot mot grödor eller nyttiga organismer. Det är i detta sammanhang som rubrikens parasiter kommer in i bilden.

Det rör sig i det här fallet om s.k. nematoder eller rundmaskar, ett mycket artrikt släkte av primitiva djur. Många av dem lever parasitärt, och somliga tillhör gruppen Mindre Trevliga Bekantskaper. Dit

T.v.: De nematoder som kan infektera insekter kallas infektiva nematoder och är ca 0,5 mm långa. Bilden visar en snytbaggelarv och infektiva nematader.

T.h.: De intektiva nematoderna letar upp värddjuret. Inne iinsekten blir nematoderna känsmogna och parar sig. När äggen kläcks bildas nya nematoder som lämnar insektskadavret för att uppsöka ett nytt värddjur och därmed fullborda livscykeln.

hör framför allt spolmasken och ett av mänsklighetens gissel genom tiderna, trikinen.

De nematoder som är aktuella i trädgårdssammanhang är emellertid helt harmlösa, om man undantar de värddjur som nematoderna lever av. Det är alltså starkt specialiserade och angriper bara ett fåtal utvalda arter.

— En av de stora fördelarna med den här sortens biologisk bekämpning är just selektiviteten, framhåller Magnus Johansson på Gardener. — Ett kemiskt bekämpningsmedel slår blint och ostrukturerat, och det betyder i praktiken att även nyttiga, för att inte säga livsviktiga, arter slås ut samtidigt som skadedjuren.

Funktion efter beho — Och vidare, fortsätter han — de små rundmaskarna fortplantar sig, respektive reduceras, beroende på tillgången på värddjur, och detta sker ganska snabbt. Råkar man alltså ut för en invasion av skadeinsekter dröjer det inte länge förrän nematodstammen ökat så all den börjar påverka ”invasionsstyrkan”. Och vice versa: när värddjuren minskar i antal, minskar också nematodstammen.

Den bekämpningsmetod, som Johansson förespråkar, kallas Nemalogie, och består av en renodlad stam av en speciell tundmask. Masken heter på klingande latin Neoaplactana carpocapsue och är semimikroskopisk (ca 0,5 mm lång). Den utgör en del av den naturliga faunan i Sverige, och utgör alltså inte något främmande tillskott.

Den här speciella parasitmasken har isolerats i norra Sverige och det betyder i praktiken att den inte är speciellt temperaturkänslig. Att den klarar av även kall väderlek är naturligtvis en stor fördel i vårt nordiska klimat.

— Den är inte heller känslig vis å vis omgivningen, förklarar Magnus Johansson. — Detta är naturligtvis en viktig aspekt — om den inte kunde användas i vissa biotoper eller jordarter, skulle det faktiskt innebära en stor begränsning.

Enbart mot skadedjur

Vilka arter angrips då av den här parasitmasken? Den aktuella nematoden attackerar (förutom den redan nämnda pingborren) bl.a. trädgårdsborre, sciarid FN < re ll tneg flugor, svart vinvivel, öronvivel, sorgmygga, tusenfoting, m.m. Ohyra tillhörande släktena Lepidoptera, Diptera, Coeloptera, Orthopera och Hymenoptera må alltså ta sig i akt på sådana platser där den här mikromasken planterats ut!

Någon kanske frågar sig kur nematoderna påverkar skadeinsekterna. Egentligen är det inte den vuxna insekten som påverkas, utan avkomman, d.v.s. larverna. Nematoden letar upp sitt värddjur (vilket sker snabbt), tränger in i larven och dödar denna med hjälp av symbiotiska bakterier som lever tillsammans med rundmasken.

Inne i värddjuret lever sedan maskarna och förökar sig. Inom 7—8 dagar släpps ett stort antal nyfödda parasitmaskar ut i jorden redo att anfalla andra larver och ta död på dem, berättar Johansson. — Förloppet är som synes snabbt, och nematodstammen ökar exponentiellt inom en mycket kort tid.

Det skall än en gång inskärpas att växtskyddsbehandling med nematoder riktar sig speciellt just mot skadedjuren. Nyttodjur som t.ex. maskar, humlor, bin och nyckelpigor påverkas inte alls. Några säkerhetsåtgärder eller karantänperioder är alltså inte aktuella i samband med den här behandlingsmetoden.

Okänsliga krabater

En intressant synpunkt i sammanhanget är, att nematoderna är mycket okänsliga, inte bara då det gäller temperatur och jordmån, utan även mot de flesta vanliga bekämpningsmedel av kemisk/toxisk typ. Att marken ytterligare behandlas eller behandlats med konventionella bekämpningsmedel spelar således inte någon roll.

— Då det gäller långtidsverkan kan man konstatera att den är god, fastslår Magnus Johansson. — Nematoderna lever kvar i jorden i flera månader, även om det råder brist på värddjur. Den här metoden kan alltså utnyttjas både som akut insats och i preventivt syfte. Detta skall ställas i relation till de ”vanliga” bekämpningsmetoderna, där det handlar om ämnen som ganska snabbt lakas ut och försvinner ut marken.

Det är glädjande att biologiskt baserade, naturliga alternativ till de kemiska bekämpningsmetoderna börjar dyka upp. Kemin och toxikologin har ställt till med mycket elände i vår natur — det kanske mest iögonfallande exemplet är naturligtvis DDT, ett preparat som under en följd av år användes fullständigt hämningslöst.

Resultatet blev förfärligt, och ännu idag kämpar vi en ojämn kamp mot DDT-missbrukets följder i form av framför allt skador på fågellivet. När giftet introducerades var man helt enkelt inte medveten om de långsiktiga skadeverkningarna. Som de gamla romarna sade: Vestigia terrent — spåren förskräcka!

Avslutningsvis kan det kanske vara värt att notera. att Nemalogic-metodens användningsområde ingalunda inskränker sig till trädgårdar. Den kan, naturligtvis, lika väl tillämpas på gräsmattor, i parkplanteringar och på åker och äng. Och den är synnerligen effektiv mot skadedjur som invaderat växthus.

Ökat behov a skydd f nya produkte atentfrågorna kommer unde detta decennium att spela e allt viktigare roll för Finland, som i allra högsta grad är beroende av exporten för att kunna rida ut lågkonjunkturen.

Därför krävs det satsningar på tekniskt framstående och innovativa produkter inte minst inom små och medelstora företag. Det är uttryckligen inom denna sektor som en ökad försäljning snabbt resulterar i nyanställningar.

I det allt tuffare affärsklimatet är det sannolikt att produkter utan patentskydd mycket snabbt tappar fotfästet på marknaderna.

Patentbyrån knäcker byråkratin

Den som försökt söka patent vet att patenträtten är en hel vetenskap som kräver mycket specifika kunskaper. Den synligaste delen av en patentbyrås service är därför att för kundens räkning göra upp ansökningar för patent-, bruksmönster-, mönster- och varumärkesskydd. Byrån tar också hand om det mycket omfattande och tidsfristbelastade papperskriget som ansökningarna för med sig.

Vid sidan av detta rent praktiska arbete är rådgivning kring patentfrågor en annan uppgift. Många företagare och uppfinnare kan tyvärr vara omedvetna om såväl varför som hur de skall utnyttja och bevaka sina patent och andra immateriella rättigheter.

Ändå kan många hot mot finska exportprodukter avvärjas genom patent.

EPC — patentvärldens ”Europaråd” Betydelsen av = patenträttighetern ökar avsevärt år 1995 då Finland går med i den europeiska patentkonven tionen EPC (European Patent Convention). Konkurrensläget skärps därmed avsevärt för många finska företag, eftersom antalet i Finland gällande från utlandet härstammande patent ökar avsevärt Å andra sidan gör avtalet det möjligt för finländska företag att med en enda ansökning få patent godkända samtidigt i alla EPC:s medlemsländer, för närvarande alla EG- och Efta-länder förutom Norge, Island och Finland.

Österbottens första patentbyr Österbotten har traditionellt utgjort en god grogrund för nytänkande och innovativa företagare. Patentbyrån Oy Kolster Ab har haft regelbunden konsultationsverksamhet i regionen sedan 1986. År 1990 grundade Kolster Österbottens Patentbyrå i samarbete med den lokala exportorganisationen Viexpo. Kolster — som är grundat 1874 — är idag Finlands största patentbyrå med 150 anställda.

Behovet av ett stadigvarande patentombud i regionen har markant ökat de senaste åren. Därför öppnade Österbottens Patentbyrå nyligen ett fast kontor i Vasa.

I och med etableringen kan Österbottens Patentbyrå nu som första patentbyrå på det lokala planet ge österbottniska företag och privatpersoner hjälp med allt som gäller patent-, bruksmönster-, mönster- och varumärkesfrågor, samt copyright — d.v.s. upphovsrättsliga frågor. 23