Gör business på ren inomhusluft

av Heidi Furu Forum 2018-03, sida 07, 29.03.2018

Taggar: Personer: Niklas Skogster

DI Niklas Skogster är ny vd för luftreningsföretaget Genano. Han var tidigare vd på Fibox Plastic & Aluminium Mechanics.

Vad fick dig att flytta från ett större företag till Genano?

En orsak är att jag här handgripligen gör något gott och kan vara med och skapa en betydande och bestående förändring för inomhusluften. Genano har alla möjligheter att växa och skapa framgång. Vi har momentum och kan rida på trend­vågen med inom­husluftproblemen. För bara några år sedan förnekade kommunerna att det fanns problem med inomhusluften och tystade ner frågor om luftkvaliteten i skolorna av rädsla för att skapa panik bland föräldrar och försvåra rekryteringen av personal. Nu har opinionen vänt bland de kommunala beslutsfattarna och man medger problemen, men vet inte hur man ska tackla dem. Alla skolor och daghem med problem kan inte rivas ner eller saneras samtidigt, eftersom det inte finns alternativa utrymmen för barnen.  Om kommunen tar in luft­renare kan skolorna fortsätta verka i sina utrymmen. Med vår lösning kan kommunerna renovera en skola i taget och sätta in luft­renare i de övriga för att bättre balansera investerings- och renoveringskostnaderna. Att ta in en luftrenare kostar en tion­del jämfört med en baracklösning.

Vad beror den dåliga inomhusluften på?

En orsak till att problemen började uppstå för 10–15 år sedan är att man missköter kommunala fastig­heter såväl i Finland som i Sverige. Renoveringarna släpar efter och en fastighetsskötare  ansvarar för ett tiotal fastigheter. Den personen kan inte känna alla byggnader lika bra som en gammal skolvaktmästare kände sin skola på 60-, 70- och 80-talen.  Också den centraliserade luftkonditioneringen har bidragit, eftersom man inte längre får öppna fönstren för att vädra för då går luftkonditioneringen ur balans. I Central­europa är byggnaderna i någorlunda skick, men där är man rädd för ultrasmå partiklar från trafiken. Speciellt i Tyskland, Belgien och Holland är situationen allvarlig och där vill man skydda barnen från skadliga partiklar i uteluften då de kommer in i klassrummet.

Vad är det i inomhusluften som gör oss sjuka?

Forskning gjord vid Institutet för hälsa och välfärd THL visar att det inte är någon enskild faktor i dålig inomhusluft som gör oss sjuka,  utan en cocktail av mögel­sporer, småpartiklar från utomhus­luften, parfymer och lösningsmedel som avges från byggnadsmaterial och inredningstextilier. Tekniska tester vid bland annat Teknologiska Forskningscentralen VTT visar att Genanos luftrenare klarar av att plocka upp hela den här cocktailen. De som nu reagerar är de som blivit utsatta för partiklar och toxiner på en arbetsplats eller skola under kanske ett års tid och har blivit överkänsliga. De här fallen har kommit upp under de senaste tio åren, före det erkände man inte att problematiken fanns. Frågan är hur känsliga vi kommer att vara om 20 eller 30 år. Jag börjar vara orolig för att en ny folksjukdom knackar på dörren.

Hur renar Genanos luftrenare luften?

Luftrenaren består av en rörformad uppsamlingskammare vars yttre sidor är positivt laddade. Inuti finns en negativt laddad nål. När luften sugs in i kammaren laddas alla partiklar negativt av nålen som har en spänning på 24 000 volt. De negativt laddade partiklarna dras till det positivt laddade höljet och samlas upp. Ett aktivt kolfilter tar bort ozoner, gaser och lukter så att luften som blåses ut är ren. Luftrenaren har ett automatiskt tvättsystem som gör att apparaten stannar en gång i veckan i fem minuter då den putsas. Luftrenaren dödar mikrober såsom virus, bakterier och mögel­sporer och tar bort flyktiga ämnen, gaser och partiklar ner till nano­storlek. De ultra­små nanopartiklarna är mest skadliga eftersom de tränger igenom lungorna till blodcirkulationen och de inre organen. Genano har globalt patent på den här luftrenings­tekniken.

Vilka metoder använder era konkurrenter?

De renar luften med hepa-filter, kolfilter, ultra­violett ljus eller kombinationer av dessa. Hepa är en filterteknik som klarar av att filtrera partiklar i mikrometerklassen, men det släpper igenom partiklar i nanostorlek och det dödar inte heller bakterier. Hepa-filtret är som nätet i ett fotbollsmål. Om man sparkar en lerig fotboll så tar nätet fast bollen, men leran fortsätter genom hålen i nätet, på samma sätt som de ultrasmå partiklarna fortsätter genom hepa-filtret.

Var ser du de största tillväxtmöjligheterna?

Inomhusluftsmiljömarknaden i Norden är enorm och vi har hittills bara skrapat lite på ytan. Men att komma igenom djungeln med kommunala beslutsfattare och få ett behov att bli ett anskaffningsbeslut är tungrott och svårt både i Finland och Sverige. I Asien finns enorma luftproblem, och om vi klarade av att rena en promille av deras hemmahushåll skulle Genano skapa en framgångssaga likt Nokia. För att tackla den kinesiska marknaden grundar vi ett eget Genano Kina. Vi erbjuder i dagens läge en hemmarenare till vettigt pris, men jobbar på att den ska få modernare design och uppkoppling till internet så att man kan använda den via sin smarttelefon.

Ert uttalade mål är att mångdubbla omsättningen på några år. Hur ska ni lyckas med det?

Tidigare har vi varit ett luftrenarbolag som sålt maskinerna, men nu ska vi förändra oss till ett tjänsteföretag. Vi har skapat ren inomhusluft som en service. Om en kommun har en problem­fastighet gör vi en affär med kommunen där vi med kvalitetsgaranti renar luften i fastigheten och fakturerar per månad. Tjänsten kan även innefatta balansering av luftkonditionerings­system samt putsning och balansering av kanal­system. Om man hyr ut en maskin till en kommunal fastig­het går hyran vanligtvis från fastighetsbudgeten, men om det är en tjänst räknas det som en underhållskostnad och går från ett annat budgetmoment och involverar andra beslutsfattare. Tillsammans med Esbo stad utvecklar vi konceptet med ren inomhusluft som en service. Genano har sitt egentliga patenterade ursprung i medicinsk teknik och företagets luftrenare används även i isoleringsrum på sjukhus i Finland och utomlands.

text: Heidi Furu