Gösta Mickwitz: Mercators index Vad den är och vad vi gör med den
av Gösta Mickwitz Forum 1971-06, sida 25-26, 31.03.1971
Gösta Mickwitz: Mercators index Vad den är och vad vi gör med den
Fusionen mellan tidskrifterna Mercator och Forum leder bla till att läsarna av Forum nu kommer att lyckliggöras med Mercators index för den produktiva aktiviteten. För de läsare som inte känner denna index sedan förut skall nedan en kort presentation av indexen ges.
ÅRSINDE 1948 -49 50
Indexen är som namnet delvis säger en månadsindex över produktionen i vårt land. Närmare bestämt mäter den produktionsvolymen inom sex sektorer, näringsgrenar, som tillsammans utgör majoriteten av hela näringslivet. Därigenom ger den en snabbild av nationalproduktens månatliga utveckling. Men eftersom den inte tar med offentlig förvaltning och enskilda tjänster och bostadsutnyttjande kan man snarare säga att den mäter utvecklingen inom den marknadsstyrda och därigenom konjunkturkänsliga delen av nationalprodukten.
Forum 6/71
Detta ligger helt i linje med vad man önskade när indexen för nästan exakt tjugo år sedan konstruerades. Ledningen för tidskriften Mercator ville nämligen då få fram en konjunkturbarometer, en konjunkturindex. Uppdraget gavs åt dåvarande överaktuarien vid Statistiska centralbyrån Gunnar Fougstedt, sedermera som känt professor i statistik vid Svenska Handelshögskolan. I samarbete med aktuarien, nuvarande avdelningschefen vid centralbyrån Aarre Sahavirta, byggde han upp en index som på sin tid var unik och som fortfarande kan räknas bland de notabla serierna i den allt intensivare statistikproduktionen.
Närmare tekniska och delvis historiska data kan läsaren finna i följande artiklar: Gunnar Fougstedt — Hur Mercators index konstruerats (Mercator 1951); samme förf. — En index för den produktiva verksamheten (Ekonomiska Samfundets Tidkrift 1951); Gösta Mickwitz — Näringslivets. konjunkturoch säsongvariationer enligt Mercators index (Ekonomiska Samfundets Tidskrift 1960; enkäten om indexens användning (Mercator 1960); Gösta Mickwitz — Mercators index — vad den är och vad den kan säga (Mercator 1962).
Under den långa tid som undertecknad har räknat ut indexen och kommenterat den, faktiskt alltsedan 1954, har självfallet en hel del ändringar och moderniseringar företagits. Den viktigaste åtgärden var väl beslutet att räkna ut totalindexen också per arbetsdag för att underlätta jämförelserna mellan olika månader. Sedan något år tillbaka beaktas också att de fria lördagarna minskar produktionen inom flera näringsgrenar. I de delserier som ingår i huvudtabellen görs dock inte en sådan omräkning utan där får variationerna i helgdagarnas antal slå ut i indexvariationer.
De sex näringsgrenarna som ingår i indexen är industrin, handeln, jordbruket, byggnadsverksamheten, skogsbruket och transportverksamheten. De har här uppräknats i den ordning som deras betydelse ger dem i dag. Under det ursprungliga basåret, 1948, var den inbördes betydelsen en annan och detta avspeglar sig i seriernas vägningstal som anges i indextabellen. Dessa vikter ändras emellertid årligen med ledning av de officiella nationalinkomstsiffrorna och därigenom har indexen alltid kunnat följa med sin tid. Statistiskt sett är indexen därför en index av kedjetyp.
Sammanlagt ingår det i basmaterialet 35 olika delserier som sedan vägs ihop. Flertalet av dem fås ur den officiella statistiken, och några av dem består av indextal som baserats på et 2 [
MERCATO större material. Den viktigaste serien av denna typ är industrins volymindex som Statistikcentralen räknar ut och som endast genomgår en viss formell omräkning genom månadsstandardisering och nivåkorrigering när den intas i Mercators index.
Andra väsentliga primärserier utgörs av byggnadsstatistikens uppgifter om de pågående byggnadsobjektens kubvolym som erhålls för slutet av varje kvartal, månadsstatistiken över skogsavverkningarna samt inte minst handelsstatistiken. Dessvärre är den sistnämnda nuförtiden så långsam att vi får lov att starta med preliminära siffror över en del av handeln innan man en månad senare kan korrigera dem med hjälp av de mera definitiva uppgifterna. Ett liknande bekymmer har vi med statistiken över sjöfarten, fraktmängderna i export och import. Biltrafiken beräknas med ledning av bränsleförsäljningen som ett närmevärde, tyvärr inte ett alldeles exakt mått.
Ingen säsongrensning
Ett speciellt problem vid en konjunkturanalys av produktionsvolymer är säsongvariationerna som försvårar jämförelserna. Det finns som känt standardmetoder för säsongrensning vilka bla Finlands Bank utnyttjar. Emellertid har de den olägenheten att de inte kan förklara alla variationer och dessa rensade serier får därför ett störande ryckigt förlopp som kräver sin specialanalys. De blir därför besvärliga när man vill analysera de färskaste siffrorna. På grund av detta har Mercators index inte säsongrensats. I stället försöker vi i analysen alltid jämföra läget med motsvarande månad föregående år. För att minska riskerna vid denna enkla metod är det dessutom alltid skäl att närmare granska hurudan basen, det föregående årets motsvarande månad var. Vidare bör man noggrant följa med hur tillväxtsiffrorna, procentdifferenserna i förhållande till det föfegående året, utvecklar sig. De framgår rätt klart ur diagrammet. Har de en systematisk öknings- eller minskningstendens, sådan som under det senaste halvåret, så kan man dra tämligen säkra slutsatser om konjunkturutvecklingen.
De säkraste hållpunkterna får man emellertid genom att följa med utvecklingen hos de glidande kvartalen, alltså medeltalen för de månad för månad framskjutna tremånadsperioderna. I dessa utrensas i stort sett inverkningarna av tillfälliga förskjutningar. En viss slutsats kan man också dra genom att kontrollera om den senaste månadens indextal inom olika branscher ligger över eller under sina tremånadsmedeltal, det glidande kvartalet. Om de ligger under så kan man befara en nedgångstendens, som man alltså har skäl att kontrollera nästa månad.
Dessa uppgifter samlas i den lilla »konjunkturbarometertablån» som ingår i kommentaren till de aktuella indexsiffrorna varje månad. Den tablån lönar det sig att studera lika väl som tabellen över den fortlöpande relativa utvecklingen hos totalindexen. Det kan nämnas att de publicerade månadsdifferenserna där visar en fortlöpande avmattning i den ekonomiska tillväxttakten alltsedan september i fjol. Vi går alltså allt tydligare mot en recession som ger konjunkturanalytikern många arbetsuppgifter.
De deluppgifter som kan väntas ge särskilt känsliga utslag för konjunkturvariationerna är självfallet de som har med exporten och byggnadsinvesteringarna att göra. Vi har därför särskilt skäl att följa med sådana delserier som å ena sidan skogsindustrins produktionsvolym, skoögsavverkningarna och exportsjöfarten och å andra sidan kuben för industribyggnadsprojekt och produktionen av byggnadsmaterial. Inom handel 2 har järnhandeln och handeln med kontorsmaterial sin betydelse som känsliga indikatorer.
Andra serier är mera stabila, bland dem inte minst jordbrukets utfall. Där råder det dock för närvarande klara tendenser till strukturförändring med minskad mjölkinvägning och ökad öttproduktion. Också inom skogsbruket kan man se strukturförändringar uppstå. Faktiskt kan man säga att vårt material med åren har kommit att få en ökad betydelse för den som vill följa med strukturförändringarna i näringslivet, medan dess konjunkturella analysuppgifter blir något mindre väsentiga än förut i samma mån som konjunkturvariationerna har blivit måttligare än i forna dagar.
Slutligen kan det vara skäl att beröra två kriterier för indexens användbarhet för sitt ändamål; dess snabbhet och dess pålitlighet. Ursprungligen kunde indexen publiceras redan fem veckor efter varje månads slut. Numera är det inte möjligt att uppnå en sådan prestation eftersom den officiella statistiken med dess behövliga material blivit allt långsammare samtidigt som det blivit fylligare. Nu får vi vänta cirka åtta veckor på materialet, och under den tiden hinner ju ett och annat förändras. Men fortfarande är vår index ett i särklass snabbt material för totalbedömning av produktionsutvecklingen. Det för en konjunkturbedömning väsentliga komplementet i form av statistik över prisutvecklingen får läsaren däremot betydligt snabbare, och det tas inte upp i vår index. På de viktiga lönsamhetssiffrorna måste man dessvärre vänta mycket längre.
Vad sedan pålitligheten beträffar, så måste den gälla eventuella skillnader i förhållande till den officiella statistiken över nationalinkomst och nationalprodukt. Det har visat sig att skillnaderna gentemot de i efterhand framräknade officiella totalsiffrorna vanligen är mycket små. I så måtto har Mercators index bestått provet mycket väl. Någon gång har det faktiskt hänt att våra siffror har varit bättre än de officiella siffrornas första versioner. När de definitiva officiella siffrorna efter två år har kommit fram har vi då fått rätta våra siffror tillbaka mot det läge de hade i våra ursprungliga kalkyler. Så kan det gå ibland.
Däremot är det klart att våra delserier för de olika näringsgrenarna är något osäkrare. Detta gäller särskilt jordbruket, som i regel har för höga utvecklingssiffror i vår index. Detta beror inte minst på att nationalinkomststatistiken har vissa Forts. på sid. 3 »Barometern» omräknad till årsdlagra 10 ÅRSINDEX 1970/1969 NS
JORDBR.
SKOG INDUSTRI BYGGN. HANDEL SAMF.
Forum 6/71