Haltande bostadspolitik nu i återvändsgränd
Forum 1975-01, sida 21-22, 22.01.1975Taggar: Teman: bostadspolitik
Haltande
FÖRUM
Radikala åtgärder krävs.
Och snabbt.
Men vilka bostadspoliti nu i återvändsgränd
Läget är nu sådant, att om vi inte gör någonting radikalt, så är det onödigt att tala om bostadspolitik. Fortsätter det såhär, så är vi snart i samma situation som Sverige; vi har tomma lägenheter samtidigt som vi har bostadsbrist.
Så kommenterar biträdande stadsdirektör Pekka Alanen, Helsingfors, presidentens nyårstankar om vad som borde göras för att få rätsida på bostadsproblemet.
ye” Den som säger att allt är bra som det är, och att allt som kan göras har g,orts, pratar strunt.
— Vi bygger nu bara för dem, som redan har bostad, för dem som har mycket pengar. De som sparat och sparat för att få ihop till en lägenhet har inte en chans. De klarar inte hyrorna, de klarar inte priserna på aktielägenheter.
— Något betydligt radikalare än förlängd lånetid måste nog göras. — Vi kan gott och väl bygga 50 000— 60 000 lägenheter per år, men situationen blir inte bättre för det. Vi kan mycket snabbt stå inför den situationen, att vi har en massa tomma lägenheter samtidigt som vi har bostadsbrist, säger hr Alanen.
Vänd 22
Haltande bostadspolitik…
FORUM 1» 7 — Frågan är hur stor del av investeringarna som används för överdyra lägenheter. Dessa är helt utan betydelse från bostadspolitikens synpunkt.
— För vem är det vi egentligen bygger? Hr Alanen medger, att problemen är koncentrerade framförallt till Helsingfors och endel andra större orter. Kontrollen skulle därför inte behöva utsträckas till alla orter.
Men att den behövs, därom är hr Alanen övertygad.
Orsakerna är flera till att situationen är sådan den är. Byggnadsmaterialindustrin är i nyckelställning. Det är framförallt inom denna sektor, som kostnaderna har stigit.
Lönerna spelar en roll, men inte avgörande.
Bostadsytan per person har ökat. I Helsingfors är den nu 33 kvadratmeter, och det är alltför mycket med tanke på framförallt de ungas ekonomiska möjligheter.
Bostadsstödet bör byggas ut med sikte på en sänkning av boendekostnaderna. Här är det viktigt, att stödet faktiskt medverkar till en sänkning av boendekostnaderna, inte till en ökning av hyresvärdens inkomster.
Stöd kan även tänkas för köp av aktielägenhet, men därvid bör man vara ytterst noga med, att man inte stöder spekulation,
En priskontroll är fullt möjlig. Kommunerna har nycklarna i sin hand. Områdesbyggnadsavtalen ger alla möjligheter till kontroll, även av andrahandsförsäljning. Kontrollen är mera än fråga om god vilja än förmåga,
Hr Alanen påminner även om att bostadspolitiken och boendekostnaderna kommer att spela en stor roll i de inkomstpolitiska förhandlingarna. Man borde därför ha någon uppfattning om, hur problemet skall kunna lösas redan nu, för att inte sen bli ställda mot väggen.
e Starkare kommunalt engageman — Jag har en känsla av att presidenten för kraftigt underströk = regleringen möjligheter, kommenterar kommunaldirektör Håkan Nordman i Malax, medlem av Bostadsstyrelsens delegation. Men bostäderna är för dyra i Finland i förhållande till inkomstnivån. Detta kommer klart fram, om man jämför med Sverige. Att rätta till detta missförhållande är därför särskilt viktigt, om man vill vända strömmen av emigranter hemåt.
— Jag tror inte, att de privata byggarnas vinstmarginal är så stor, att man skulle kunna vinna så särskilt mycket genom att kapa vinsterna genom reglering.
— Däremot måste staten och kommunerna ta på sig ett betydande ansvar för boendekostnaderna, eftersom det inte på lönsamhetsbasis går att bygga mycket billigare än nu.
— Jag tror nu inte på ett direkt statligt engagemang som företagare i bostadsbranschen, däremot på ett utvecklat samarbete mellan kommunerna och bostadsproducenterna.
Till exempel sålunda att kommunerna uppträder som köpare av hus och lägenheter och därefter hyr ut dem, utan att så mycket tänka på lönsamheten. Eller också ingår som delägare i fastighetsbolag.
— Men sånt kräver pengar, och kommunerna är fattiga. Därför skulle det behövas en betydande insats av bostadsstyrelsen, om något av väsentlig betydelse skulle kunna komma ut av detta. — Sen bör bostadsbidragssystemet alltjämt byggas ut, särskilt med tanke på de unga familjerna. Det är dessa som mest råkar i kläm, säger hr Nordman 6 FFC:— Regeringens åtgärder har inte räckt till
Ekonomiesekreterare Antero Tuominen på FFC påminner om att åtgärder beträffande boendekostnaderna ingick i senaste vårs inkomstpolitiska avtal. Han konstaterar även att regeringens åtgärder hittills inte räcker till enligt FFC:s åsikt.
— Vi har här alltså en eftersläpning i förhållande till avtalet, en tröskel att ta sig över, innan man börjar se framåt.
När det gäller boendekostnaderna betonar hr Tuominen speciellt två omständigheter: De unga familjernas stora svårigheter och nödvändigheten att bygga ut bostadsstödet i enlighet med bostadsstödskommittens betänkande. Uppmärksamheten borde främst ägnas de som är i den svåraste situationen, eller just de unga, som vanligen flyttar in i de nya och dyra lägenheterna. Även de nya aravalägenheterna börjar bli ekonomiskt oöverkomliga för dem.
Hr Tuominen tycker att presidentens tal var väl allmänt hållet, och att Bostadsstyrelsen är den instans, som bör kunna åstadkomma någonting konkret.
€ FTFO: Sänk omsen på byggmateria — Någonting väsentligt bör nog händautöver det som hittills har hänt, förklarar mag Ensio Heikkilä på FTFC. Presidentens tal gav ett underlag för diskussionen, menar han vidare.
FTEC har talat för ett dubbelprissystem på oljan för att få ned boendekostnaderna. En särskild prisklass alltså för eldningsoljan i bostadshus.
Hr Heikkilä anser även att det finns skäl till en priskontroll av en viss omfattning. Redan aravahyran har stigit med 25 procent på ett år, och bostadens, värmens och lysets andel av levnadskostnadsindex har stigit med 20 procent.
En konkret åtgärd, som hr Heikkilä föreslår är, att en sänkning av omsättningsskatten på byggnadsmaterial kunde övervägas. Regeringen har ju tillgripit liknande åtgärder, när det gällt oljan och livsmedel.
Sen borde övre gränsen för ränteavdrag för bostadslån avlägsnas i kommunalbeskattningen, amorteringstiden på lån förlängas. Eftersom marken har blivit så dyr, så borde man mera gå in för utarrendering än för försäljning av tomtmark.
Sist men inte minst borde människornas intresse för att själva bygga stimuleras, bla sålunda att bankerna genom ett smidigt lånesystem skulle göra detta möjligt med en liten egen kapitalinsats.