Hamnen och handelskammaren - maktcentra i Marseille
av Matti Nukari Forum 1980-10, sida 24-25, 04.06.1980
Hamnen och handelskammaren — maktcentra i Marseille
Marseille är Frankrikes äldsta stad, men också Frankrikes näststörsta stad med Europas näststörsta hamn. Marseille har en lång historia och det verkar också som om staden skulle ha mycket att vänta av framtiden.
e År 599 e Kr grundade grekiska sjöfarare en — givetvis grekisk — stad öster om Rhöne-deltat. Staden fick namnet Massalia. Sederrrtera blev den romarnas Massilia, därefter provencalernas Marsiho och till slut fransmännens Marseille.
Marseille bär inte utan orsak titeln Frankrikes äldsta stad, trots att fransmännen själva först 1481 blev herrar i landskapet Marseille.
En naturlig förklaring till att gamla städer med ett blomstrande näringsliv — såsom t ex Marseille — har uppkommit, finner man vanligen i att det funnits en flod, en hamn eller någon annan faktor som möjliggjort uppkomsten av en naturlig handelsplats.
I Marseilles fall är det framför allt hamnen som födde staden och en annan orsak finner man i det närbelägna Rhöne-deltat. I framtiden kommer deltat att få allt större betydelse, så fort politikerna upphör att tvista, och fördelar de omdiskuterade anslagen för att en kanal som förbinder Rhåne och Rhen skall kunna byggas. Beslutet om att bygga kanalen har redan formellt fattats, men man försöker fortfarande ordna finansieringen …
Konkurrenter
Marseille, som är en fransk hamnstad, har i Narbonne och Genua konkurrenter vid Medelhavet. En våldsam tävling mellan de olika hamnarna i Medelhavsområdet har redan börjat. Framför allt konkurrerar hamnstäderna om fördelningen av den frakttrafik som kommer från Nord- och Sydamerika och som fortsätter till Mellanösternområdet.
I dessa tecken reser t ex Maltas och Marseilles hamnchefer jorden runt. De har även besökt Finland.
Marseille är alltså Europas näststörsta hamn. Endast Rotterdam är större. 80 procent av hamnens frakter består av olja. Genom Marseille får Frankrike e 2 stor del av sin olja, men hamnen betjänar också det övriga Europa — bl a får Förbundsrepubliken Tyskland en del av sin olja via Marseilles hamn.
70 km hamn
Utvecklandet av hamnen har varit livligt. Ett nytt hamnområde har byggts mellan Marseille och Rhöne och samtidigt har en hel del industri grundats på området, industri som utnyttjar hamnens tjänster. I själva verket är hela den 70 km långa kustlinjen från det 2 600 år gamla Vieux Port vid Rhönes delta ända till Marseille en enda hamn.
Marseille är Medelhavets dotter. Staden har upplevt många högkonjunkturer och recessioner, men den viktigaste haussen började på 1800-talet efter Suez-kanalens invigning och den franska erövringen av Algeriet. Staden utvecklades snabbt till ett centrum för världshandel, och dess invånarantal ökade kraftigt. I början av århundradet hade staden en halv miljon invånare, numera uppgår de till dryga miljonen.
Två maktcentra
Marseille har två betydande maktcentra. Båda två huserar i var sin byggnad som ligger på fem minuters promenadväg från varandra. Märens ämbetsverk styrs av borgmästaren Gaston Defferre och i handelskammarens palats innehas makten av den nya ordföranden Paul Fabre,
Ingen i Marseille förnekar att makten i staden är polariserad.
Förutom att Gaston Defferre är borgmästare, är han det lokala socialistpartiets ledare och riksdagsman. Det erkänns allmänt att han gjort mycket gott för sin stad genom att utverka fördelar på det nationella planet. Hittills har denna motståndsrörelsehjälte och jurist under de tiotal år han verkat i stadens ledning haft läget under kontroll. En del Marseillebor misstänker dock att den åldrande statsmannen grepp kan ge vika, och att staden — som redan nu har vänsterprägel och allt mer glider vänsterut — snart får en ny ledning.
Handelskammaren i Frakrike och i Marseille är någonting helt annat än hos oss. För det första har den en anrik historia. Hela handelskammarinstitutionen sägs ha uppkommit i Marseille år 1599 då den grundades där.
Följande år gav Frankrikes konung Henrik IV handelskammaren näringstillstånd, och senare uppnådde den autonom ställning och fick egen förvaltning.
Handelskammarinstitutionen har alltid haft en annan ställning i Frankrike än i Finland. På sätt och vis är den en del av den offentliga förvaltningen och har uppgifter som vår handelskammare inte har, samtidigt som den också har befogenheter att vidta åtgärder som vår handelskammare inte har. På det sättet ökar dess makt oundvikligen!
Handelskammarens verksamhet baserar sig inte på frivilligt medlemskap, som t ex hos oss och i den anglosaxiska världen — utan medlemskapet är obligatoriskt för företagen. De franska handelskamrarna får en del av sina inkomster via skatteliknande avgifter och bidrag från staten.
De har också, som sagt, vissa autonoma rättigheter som oftast ansluter sig till att handelskamrarna äger och driver verksamheten i hamnar, flygfält, grossisttorg eller motsvarande.
Marseilles autonoma hamn
Tidigare kostaterades att Marseille är Europas näststörsta hamn. Idag heter den ”Marseilles autonoma hamn”. Ännu för en tid sedan ansvarade handelskammaren för hamnens verksamhet. Nu är den självständig.
I staden finns också Frankrikes näststörsta flygfält. Dess status är internationell — det finns få sådana flygfält i landet — och handelskammaren driver
FORUM 10/8 fältet. Sedan flygfältets grundande år 1936 har utvecklingen gått med svindlande fart till dags dato då, över 3,5 miljoner passagerare årligen använder fältet.
Givetvis sysslar Marseilles handelskammare också med liknande uppgifter som handelskamrarna hos oss; ger utlåtanden, förtydligar lagtexter, bevakar näringslivets allmänna intressen, forskar, utreder o s v.
Dessutom sköter den om utbildning för näringslivets behov. Det betyder inte endast att man skolar företagare och erbjuder dem kurser, utan också att man utbildar kemister, ingenjörer, ekonomister och administratörer. Handelskammaren har grundat hela sex högskoleliknande läroinrättningar eller ins Handelskammarens hus i Marseille. Handelskammaren grundades där år 1599 och anses vara hela handelskammarinstitutionens begynnelse.
T titut för att tillfredsställa näringslivets behov av utbildad arbetskraft.
I dagens Marseille ser man med förtröstan mot framtiden. Där tror man att Europa (=EG) kommer att söka sig söderut: mot Medelhavet. I Marseille är det meningen att man skall vara redo att ta emot allt fler produktionsinrättningar och allt fler handels- samt hamnfunktioner.
Länk till arabvärlden
Algeriet blev självständigt för knappa tjugo år sedan. En avsevärd del av den franska befolkningen flyttade då till Marseilleområdet. Nu anses denna del av befolkningen ha potentiella möjligheter i den snabbt ökande handeln mellan Marseille och arabvärlden Ål «sy a
Marseilles gamla hamn syns i förgrunden, Det är just denna djupa vik som födde Marseille där ligger stadens äldsta grekiska hamn. Hamnlinjen fortsätter 70 km in i Rhönes delta.
FORUM 10/8 framförallt med Maghreb-länderna (Marocko, Algeriet och Tunisien). De som tidigare var bofasta i Algeriet är språkkunniga, de känner till området och dess seder och bruk.
Marseille utövar också ett slags egen diplomati söder om Medelhavet. Nyligen gjorde Gaston Defferre ett veritabelt statsbesök i Algeriet för att försöka aktivera handelsförbindelserna.
I staden har man medvetet utvecklat sådan industri som kan antas finna avsättning för sina produkter i Nordafrika. Särskilt mycket räknar man med olika undervattensprojekt. Det är bara en tidsfråga när man på allvar börjar borra olja i Medelhavet.
I Marseille är man redo.
Matti Nukarl
Fakta om Marseille (1979)
Invånarantal (Marseilles ekonomiska zon omfattande Provence, Alpes, Bouche de Rhåne och Marseilles) Andel av hela Frankrikes befolkning Befolkningstäthet 117 pers/km? Aktiv befolkning 1356 000 Tre största sektorer inom näringslivet: Service och annat 47 Industri 18 procent Handel 14,5 procent Industriföretagens antal: 11 700 av vilka 170 st ger arbete åt öve 100 persone 3801 40 7,5 procen procent
Fakta om Marseilles hamn (1979)
Totala importen (exklusive olja) Malm, skrot, mm Fasta bränslen (kol, koks mm) Livsmedel och toder Jordbruksprodukter och levande djur Maskiner, bilar, glas mm Totala exporten Maskiner och anläggningar 2063 873 ton Kemiska produkter, t ex papper, cellulosa mm 1879022 ton Råvaror, halvfabrikat, produkter till byggnadsindustrin 1231 903 ton Livsmedel och foder = 1006660 ton Import av råolja: 73,9 miljoner ton Längs pipeline till Förbundsrepubliken Tyskland Längs pipeline till Frankrike Längs pipeline till Schweiz 2848 000 ton I Marseilles-området verkar 18 oljeraffinerier där resten av oljan förädlas innan den fortsätter till användarna.
12 200 234 ton 5807 516 to 1994 230 ton 1186127 to 1069902 to 1041 584 ton 7730806 to 13900 000 ton 18126 000 to 25