Handeln och konkurrensen
av Ragnhild Artimo Forum 1988-16, sida 19, 20.10.1988
Text: Ragnhild Artimo
Handeln hälsar med glädje nedmonieringen av regleringar. Fungerande marknader är en förutsättning för sund handel, säger Harri Spåre, VD för Handelns Centralutskott KAUKEVA. = Konkurrenslagarna innebär för handeln inga plötsliga dramatiska förändringar, eftersom handeln redan länge i praktiken opererat enligt de nya bestämmelserna.
frågan. Det understryker Harri Spåre, VD för KAUKEVA.
— Att marknadskrafterna | och med ikraftträdandet av de nya konkurrenslagarna ges spelrum är definitivt positivt. Slopandet av prisregleringen betyder också att handeln får en välkommen chans att prissätta varor på ett sätt som motsvarar de verkliga kostnaderna, vilka som känt varierar t ex då det är fråga om olika butikstyper. Arbete kostar, och service är arbete. Hittills har detta inte kunnat beaktas i prissättningen av vissa centrala livsmedel.
Spåre åsyftar framför allt mjölkbaserade produkter. Betyder slopandet av prisregleringen att alla dessa produkter nu blir kännbart dyrare — Det betyder att prissättningen förändras. Men jag tror inte att det blir fråga om dramatiska höjningar eller sänkningar, snarare revideringar. Prisregleringen har tex betytt ett högsta tillåtna pris för emmentaloch edamostar, ett pris som då dessa ostar sålts I lösvikt inte täckt de ökade servicekostnaderna. För de ”reglerade” ostarnas del har provisionen varit 18—17 procent och för specialostarnas del 30 procent, vilket betyder att de ”oreglerade” specialostarna kompenserat de reglerade ostarnas priser. Med nedmonterad reglering blir det möjligt för affärerna att prissätta ostarna så att priserna bättre motsvarar å ena sidan de faktiska kostnaderna, å andra sidan ef B ästa regleringen är tillgång och efterHandelns — Centralutskot terfrågesituationen. Spåre konsterar att smör — trots regleringen — mycket omfattande sålts ti specialerbjudande genom sin (alltjämt) starka attraktion: det är en dyr produkt och specialprisernas markmässiga fördelar har ofta varit betydande. Spåre tror inte att t ex mjölk någonsin kommer att bli ett sådant prisinstrument; 50 penni är knappast nog för att locka kunder in i butiken.
— Som helhet taget tror jag att priserna på många centrala livsmedel kan komma att revideras just på grund av kostnadstrycket främst då det gäller servicebutiker, men jag finner det troligt att konsumentens
FÖRUN, 16/198 totala matutgifter inte kommer att öka — förskjutningarna uppåt och nedåt i priser jämnar ut sig.
Specialpriser snedvrider
VD Spåre talar med hela handelns röst då han kritiserar den specialpriskarusell affärerna fastnat i.
— Kaffe är det klassiska exemplet. Kaffe är inte en handelsvara utan ett marknadsföringsinstrument. Konsumenterna har genom kaffekriget — där kaffe mycket ofta sålts direkt till underpris — bibringats den uppfattningen att det finns en massa ”luft” i kaffepriserna, och att något normalpris överhuvudtaget inte kan försvaras. De enorma nedsättningarna då det gäller speciaprissatta varor som skall dra in kunderna i butiken har snedvridit konsumenternas bild av reella kostnader och exempelvis de geografiska kostnadsskillnacderna, kostnaderna för betjäning osv. Med fri prissättning kanske detta kan rättas till.
— Ett mål för detaljhandeln borde nu vara att komma ifrån de alltför dramatiska prisnedsättningarna på vissa lockvaror till fromma för en allmän prisprofil som svarar mot de faktiska kostnaderna, som beaktar efterfrågemixen och som på sikt ger konsumenten större prisfördelar, säger Spåre.
Det betyder kanske att den fysiska butiksmiljön i framtiden mindre domineras av stora grälla affischer om specialerbjudanden: symptom i den riktningen kan redan skönjas, och bla Tgruppen har deklarerat en linje där man frångår ”lappar” i butiksfönstren. Spåre hänvisar beträffande prisfrågorna också till att KAUKEVA tillsammans med näringslivets organisationer undertecknat en förbindelse att eftersträva en moderat prissättning i harmoni med stabiliseringssträvandena. Första indikationen på effekterna av konkurrenslagarna på priserna får man 15 november då prisindex för oktober publiceras.
Prislapparna, tvistefråga
Då konkurrenslagarna trädde i kraft 1 oktober slopades samtidigt bestämmelserna om hur affärerna skall ange priserna på d enskilda varorna. Det betyder att vi nu befinner oss i avtalslöst tillstånd tills konsumentskyddslagarna, där denna fråga skall preciseras, reviderats.
— Inom handeln motsätter man sig kravet på att priset skall finnas angivet på varje enskild produkt och förpackning, eftersom det handlar om en styckekostnad om 15 penni per klisterlapp, multiplicerat med varje prisförändring som blir aktuell. Handelns alternativ är klar prissättning på den hylla där varorna är framsatta, och endast EANkoden på själva varan. Dessutom kommer de varor som förpackas i butiken — en tredjedel av alla varor — givetvis att vera försedda med pris på paketen även i fortsättningen. EAN-kodsystemet med optiska läsare garanterar också konsumenten felfrihet då priserna matas in i kassan, vilket naturligtvis inte hundraprocentigt kan garanteras då priserna slås in manuellt av personen i kassan. Dessutom ger EAN-systemet fördelen att varorna anges också på kassakvittot.
Från konsumenthåll har protesterna gällt svårigheten att ”kalkylera” inköpen under ronden i butiken, då priserna inte står att läsa på förpackningarna.
Spåre påpekar att KAUKEVA sänt ut en rekommendation till handeln om möjiligast klara och synliga priser även under den period då prisangivningen inte är ”lagbunden" — men, tillägger han, konsumenterna har dessutom möjligheter att påverka denna sak genom att framföra önskemål och kritisera butikerna för lösningar som inte är tillräckligt informativa.
— På längre sikt är helt ny teknik att vänta på denhär fronten. Man utvecklar nu digitala prisdisplaysystem för hyllorna i affärerna, och dessa skall stå i direkt förbindelse med datasystemet, vilket möjliggör smidiga och snabba uppdateringar.
fortsättning på sid 3 — Frågan om öppethållningstider kunde ha bakats in i konkurrenslagarna, säger KAUKEVAs VD Harri Spåre.
192