Har Finland förlorat goodwill i väst?

Taggar: Orter: Tyskland Teman: handel

FORUM 19 : 75

Finland har förlorat goodwill i Tyska förbundsrepubliken genom att gå i spetsen för prisförhöjningarna under det senaste året. Dethär påstod en grupp tyska affärsmän som gästade Finland i samband med östersjöländernas handels kammares möte i Helsingfors.

Finland har konstant legat någon dag före och någon penni över sina konkurrenter när det gäller prisen på skogs industriprodukter.

Trots en genomgående positiv inställning till vårt land ska vissa kritiska röster igenom.

— Varför stöder ni er bara på skogsindustrin — är det int farligt ensidigt — Era specialiserade metallindustriprodukter skulle ha goda möjligheter på den tyska marknaden. Varför vet vi inte o dem — Varför försöker ni exportera ryskt virke till förbundsrepubliken under sken av att det är finländskt — Tidigare låg ni etta — nu sackar ni efter Sverige och Norge. — Det har hänt att stora varuhuskedjor i Tyskland blivit intresserad av en finländsk konsumtionsvara och gett en order — men ordern visade sig vara för stor och kunde int effektueras.

“y” Såhär ungefär lät det vid en mottagning på tyska ambassaden i Helsingfors. Efter att tappert ha försökt försvara Finland och förklara våra kapacitets- och arbetskraftsproblem, beslöt Forum att ta tjuren vid hornen och samlade en liten grupp för att närmare försöka få reda på vad kritiken gick ut på. Tongångarna blev givetvis försiktigare när det gällde en ”officiell” intervju, men vissa nyttiga synpunkter kom fram. Doktor Detlev Burchardi, verkställande direktör för industri- och handelskammaren i Flensburg, och direktör Diether G Ringel från Kiels handelskammare kom till Finland för att se vad vi har att erbjuda — och blev positivt överraskade.

För tyskarna är Finland lika med skogar, sjöar och design. Det är en mycket bra image. Men den gör ingenting för vår nyexport.

— Ni borde bygga upp en helt ny bild av ert land utomlands, säger Dr Burchardi.

De flesta i Förbundsrepubliken Tyskland har ingen aning om att här finns en högstående metallindustri. Skall tyskarna köpa en maskin och går ut med tenders, så faller det dem inte ens in att i det sammanhanget tänka på Finland som offertgivare.

— Ått ni är ett högt industrialiserat land också inom metallindustrin är det ytterst få som känner till, säger direktör Ringel.

De båda herrarna förklarar sig villiga att dra sitt strå till stacken för att förändra Finlands image. De nordtyska handelskamrarna i Flensburg och Kiel har tillsammans den största publikationsverksamheten bland handelskamrarna i hela förbundsrepubliken. I dessa publikationer är de villiga att informera om Finland. — Om ni bara ger oss material och basfakta så skall saken ordnas, lovar Dr Burchardi. Vi är också villiga att hjälpa er tex i annonskampanjer. Naturligtvis inte av helt altruistiska motiv, men så att båda parterna har nytta av det.

— Vi har t ex observerat att ni här har en hel räcka organisationer inom näringslivet. Dem visste vi mycket litet om. Kan inte de göra någonting? Varför kontaktar de inte våra handelskammare? Varför är de inte aktivare? Handelskamrarna i förbundsrepubliken är något annat än hos oss. De bildar ett heltäckande system, och anslutningen från företagens sida på geografisk grund är obligatorisk och hundraprocentig, något som ger dem en stark ställning inom det tyska näringslivet.

Tyska staten pumpar nu in pengar i näringslivet. Det finns praktiskt taget obegränsade möjligheter att få hjälp med finansieringen av förnuftiga nyinvesteringar. Inflationen ligger på endast 5—6 procent, men det är ännu enligt tyskarna för mycket. Så är de, av his FORUM 19 : 75

HarFinland förlorat goodwill i väst toriska skäl, också fruktansvärt allergiska mot inflation. Nu är det, enligt de tyska gästerna, bara det ”psykologiska” motståndet kvar att övervinna innan det tyska näringslivet kommer i gång på allvar och går mot en ny högkonjunktur. Skall Finland kunna fånga upp den — Det är inte bara ekonomiskt, utan också politiskt som man i Tyskland gärna skulle se ännu närmare förbindelser med Finland, säger herr Ringel. Utan att på något sätt störa er neutralitet.

Walter Dethloff från Firma J & H Gehlsen i Holstein hade lång erfarenhet av handeln med finländska skogsindustriföretag. Största delen av vad han importerar kommer från Skandinavien. Importen av finländska skogsprodukter till Schleswig-Holstein har tvåhundraåriga anor. Inget under att Finland har en grundmurad renommé på den tyska marknaden. Direktör Dethloff är imponerad över finländarnas höga affärsmoral: de flesta affärer görs per telefon. Givet löfte gäller, också om det är muntligt, och det är sällsynt i världen i dag, säger Walter Dethloff. Men det är ändå priset och inte etiken som avgör när det kniper… Tidvis konkurreras skandinaverna ut av mycket billigare sovjetiska produkter. Och under boomen senast höll Finland genomgående högre priser än konkurrenterna, påpekar herr Dethloff.

bala y ’ Har tyskarna rätt > De västtyska affärsmännen undrade varför man vet så litet om finländsk metallindustri utomlands. Varför, direktör Tor Stolpe vid Kymmene Högfors — Dels historiska orsaker. Metall var först hemmamarknadsindustri, sedan orienterad österut av kända skäl. Vår första exportmarknad västerut var Sverige, vars konsumtionsvaror, livsstil och språk gjorde det lätt för att att nå dem. — Västeuropa är stort. Vi försvinner Jätt på denna världsmarknad. — Men kamrarna? felet ligger också hos oss. Vår tradition som industrination är ännu så ung. Vi saknar ”naturliga” instinkter”, en bakgrund när det gäller att göra affärer.

— Det finns en väldig massa företag som är intresserade av export och skickar ut offerter. Men de ska följas upp på ett vettigt sätt. Kan vi producera önskade mängder inom önskad tid? När vi åtagit oss något borde det sköta prompt, Vi saknar en viss disciplin. Vi säger att vi tar kontakt nästa måndag — det betyder inom tre veckor. Vi lär oss långsamt.

— Vi är inne i en besvärlig period: samtidigt som vi ska nå resultat och komma upp ur svackan, så ska vi också lära oss en massa saker. Alla — tekniker, ingenjörer, ekonomer, ända från verkstadsgolvet till försäljarna ute i världen måste lära sig att vara på bettet, att ligga i. Inte bara ge en offert och sedan vänta. — Vi har förskräckligt lite folk som är sales-minded och exportorienterade när det riktigt kniper. Våra organisationer utomlands är inte välbemannade.

— Jag förstår tyskarnas kritik. Och det stämmer också att vi faktiskt har produkter som är tekniskt högstående och intressanta, Det gäller bara att sälja dem rätt.

ER

Vid mässor (här Hannover) presenteras ofta finländska produkter. Men varför inte gå direkt på de västtyska handels