Har underleverantörsbörsen helt tappat sugen?

Taggar: Teman: underleverantörsbörsen

Har underleverantörsbörse helt tappat sugen?

Underleverantörsbörsen är ett fiasko, kan det låta bland kritikerna. Ingen anmäler sig, den är inte värd någonting. Det är inget fel på de seriösa försök som gjorts att tackla problemet. Men faktum är att verksamheten mattats av betydligt. Av någon anledning har underleverantörsbörsen inte blivit den blomstrande verksamhet som man ursprungligen, i mitten av 60-talet, tänkte sig.

Fast egentligen vet ingen så noga. Någon riktig koll på situationen finns nämligen inte. Kontakterna sker numera direkt mellan underleverantör och kund, och hur de utfaller kartläggs inte. lögonenfallande i börsens ”annonser är att de är enkelriktade, att utbudet är betydligt störr än efterfrågan. :

HUR GÅR DET MED DIN KÄLLAR Sao? T or BOSSEK CE si vi UNDER: LEVERANTÖRER RÅKAR LÄTT

Forum 13/74

Underleverantörsbörsen rör sig på både ett inhemskt och ett nordiskt plan. Den förra har lyckats bättre. Trots avmattning i börsen har ändå själva underleverantörskapet i dag kräver nästintill perspeciellt under de allra senaste åren.

Men ”nurkkapaja”, källarverkstaden, får allt svårare att hänga med. Underleverantörsskapet i dag kräver nästintill perfektionism. Ett åtagande blir lätt alltför betungande både kapacitetsmässigt — i fråga om maskinpark eller arbetskraft — och kvalitetsmässigt (här är det ofta utbildningen som brister). Konkurrensen är hård. Det räcker inte att vara elektriker eller svarvare. Det behövs också försäljningsinriktat folk. Alltför många första generationens underleverantörer kan väl ännu sägas leva kvar i Finland.

Det finns en skola som anses bra. Mé den är hård. Det är att bli underleveran- tör åt den svenska industrin, erkannerligen bilindustrin. Erkänt krävande. Det anses kanske inte ge något så strålande ekonomiskt utbyte. Men det är uppfostrande, ger ryggrad åt småföretagen. En rad ambitiösa människor har i varje fall engagerat sig hårt i underleverantörsfrågan. Finlands Metallindustriförening startade i slutet av 60-talet tillsammans med sina nordiska systerföreningar den nordiska underleverantörsbörsen. Det sänds ut meddelanden till medlemmarna i Finland och Sverige varannan månad (nedkrympt från tidigare varje månad). I Danmark och Norge endast cirka tre gånger i året. Verksamheten Finland-Sverige är också livligast. De norska och danska kontakterna är mera sporadiska, mest har förekommit t ex vissa precisionsgjuten. I det svensk-finländska samarbetet är det åter mest verkstadsarbeten, i någon mån gjuterikapacitet, som erbjuds. Men ohjälpligen: verksamheten har litet tappat sugen. I början skedde förmedlingen via föreningarna i kodform, berättar diplomingenjör Timo Kere på Metallindustriföreningen. Nu tar intresserade direkt kontakt till annonsören. Det gör att föreningarna inte har riktigt grepp om dagens situation. Kere tycker att de större ”företagen kunde visa lite större intresse för utomstående underleverantörer. Framför allt för långtidsförbindelser.

Forts på sid 2 1