Harry Söderholm, Fazer Musik: Musik är konst, kapital, konsumentvara...

av Ragnhild Artimo Forum 1992-04, sida 18-19, 26.03.1992

Taggar: Personer: Harry Söderholm Teman: musik

Å. Harry Söderholm, Fazer Musik:

MUSIK ÄR KONST, KAPITAL, KONSUMENTVARA…

Text: Ragnhild Artimo

Musik, säger Harry Söderholm, är något vi behöver nästan på samma sätt som mat och sex. Och jobbar man med musik som business måste man kunna räkna pengar och tänka konst. Fazer Musiks färska VD är tillbaka i den bransc han började i.

et är tre decennier sedan Har ry Söderholm som ung diplom ekonom startade Concert Hall Society i Finland. Konceptet hade redan effektivt lanserats i Schweiz, Frankrike och England av två musikfantaster och förlagsgenier, som startade småskaligt med att spela in skivor och sälja dem själva, och byggde så upp en växande marknad för ”Månadens skiva” presenterad med human interest-berättelser om kompositören och verkets tillkomst.

— Förlagsverksamhet är att uppväcka döda och ge dem nytt liv, säger Harry Söderholm med entusiasm.

Entusiasmen tjänade honom väl genom Concert Hall Society-åren. Så väl att verksamheten breddades, först till böcker, sedan till en massa andra förlagsprodukter. Businessprofile 1 ändrades, Concert Hall blev Hobby Hall, och Hobby Hall blev postorderföretaget av klass i landet — och mycket framgångsrikt. (“Jag har alltid gjort positiva resultat”, framhåller Söderholm.) För några år sedan köptes Hobby Hall upp av Stockmann, som här gjorde ett bättre köp än med Seppälä: Hobby Hall var flera år den enhet inom Stockmann som gjorde det relativt sett bästa resultatet… Trots det uppstår ibland situationer då det känns nödvändigt att möblera om i arbetssituationen. Senaste höst lämnade Harry Söderholm Hobby Hall. En dokumenterat framgångsrik 1cdare kan man inte låta gå lös, menade Erik Hartwall, som är Fazers Musiks styrelseordförande. Fazer Musik var inne i ett skede när det fanns ett behov att få en ny VD att hålla iho — Nu gäller det för Fazer Musik att hålla ihop förlagskonceptet och musikproduktionen, och få folk med olika intressen att arbeta åt samma håll, säger Harry Söderholm.

Lene verksamheten och gänget. Och Harry Söderholm fann sig raskt engagerad i musikbranschen igen — där han i tiden börjat sin karriär. Formellt blev han FM:s VD från början av mars, men vid det laget hade han redan flera veckors Fazer-erfarenhet bakom sig.

”Inte som att sälja korv”

Erik Hartwall hade inte fel dä han till dagspressen konstaterade om Harry Söderholms val till VD: ”Han är en mogen man som har god hand med människor”. Människor är en speciellt viktig ingrediens i musikbusinessen.

— Fazer Musiks personal är till merparten höggradigt kreativa konstnärliga personligheter, och bolaget kan inte styras som låt oss säga ett korvtillverkande företag. Vi får komma ihåg att vi här arbetar med musik, och musik är bland andra ting konst. Konst är en känsla inombords och en starkare kraft än hårda värden. Alla här borde vara influerande av konsttänkande, vara lyhörda för konstnärlighet. Det betyder inte att man svävar i det blå: man måste kunna tänka konst och samtidigt räkna pengar, göra resultat med konst.

Det sker bäst genom att ta vara på kreativa människor och människors kreativitet. Rapporter odlade = till överdrift, menar Söderholm, dödar kreativiteten. organisationslådor likaså. Han hatar små lådor och pilar: de är cementgrisar på företagets vägar.

Det är också viktigt att ragga upp kreativa människor utifrån att tillföra företaget nya impulser och nya hjärnprodukter, ny musik.

— Vi vet inte var de kreativa människorna finns idag som är morgondagens stora namn — och det är vitalt att hitta dem. Tillspetsat sagt borde man Ieta efter dem i Lepakkoluola.

”En påse med information”

Fazer Musik, idag det ledande företaget inom musik i Norden (för att citera årsberättelsen), är enligt Söderholm en finländsk institution och kulturbärande kraft. En speciellt värdefull insats har FM gjort genom att över årtionden samla inhemsk musik. Bolaget äger i Finland och Sverige rättigheterna till ca 60 000 musikverk.

— Fazer Musik — och egentligen all musikförlagsverksamhet — kan man se som en påse information, där allt mer samlas under årens lopp. V 4/1992 F RUN,

Fazer Musi 9 Grundat 1897.

e Huvudägare: Oy Hartwall Ab och Oy Karl Fazer Ab.

0 Fazer Musik Ab och dess dotterbolag bildar Fazer Musik-koncernen, som är organiserad i olika affärsområdesgrupper.

9 Omsättning 1991: 357,7 Mmk. Ö Antal anställda 1991: 275.

Ö Bolaget är noterat på Helsingfors Fondbörs.

kan sticka in handen och dra fram något ur påsen — gamla rättigheter, gammal kunskap — som sedan ynglar av sig royalties, olika, beroende på vad vi råkar få i handen. Påsen är ett andligt kapital och det gäller att både förvalta vad där finns och få in nytt att lägga i den, fånga upp vad som rör sig i tiden.

Fazer Musik verkar inom affärsområdena skivgruppen, förlagsgruppen, instrumentgruppen och detaljhandelsgruppen.

Förutom att FM är den största producenten av inhemsk seriös och populärmusik samarbetar bolaget med flera internationella musik- och videobolag — även efter en eventuell förlust av Polygram-representationen.

— Musik fyller som konsumentvara ett viktigt behov, och i en ekonomisk nedgång konsumerar folk musik som förr, det är litet som med brännvin och lotto…

Instrumentgruppen = representerar Yamaha, Roland, Steinway & Sons och Fender. Gruppens försäljning sjönk något 1991 jämfört med 1990. Som Söderholm påpekar: med kanske 400 000 arbetslösa i landet är pianoförsäljningen inte i medvind. Och de dyraste instrumenten har främst kommunerna som avnämare — också där går rödpennan i budgetförslagen. En kvartmiljon för en flygel är inte småpengar.

Från musik till medvetandeindustri

Fazer Musik grundades 1897 under namnet Fazers Musikhandel. Från musikförlagsverksamhet och musikinstrumentförsäljning har verksamhetsidén breddats via ”mekanisk musik” till dagens hela skala audiovisuella produkter. Också musikbegreppet har vidgats genom ny teknik och nya konsumtionsvanor, och gränserna mellan bild och ljud har blivit grumliga: vi ser på musik och lyssnar på visuella produkter. Vi äter till musik, shoppar till

FRUN 4/199 musik. Utbildningssystemen bygger ofta på användandet av musik.

Harry Söderholm ser denna nya AV-rikedom som en fascinerande utmaning och gränslösa möjligheter. Samma ”råmaterial” kan användas fysiskt helt olika produkter, fi lingsalternativen är oändliga, distributionsalternativen likaså.

— Ett skolexempel är Ingmar Bergmans bok om sin föräldrar: boken blev film, filmen tv-serie. Grundstoffet tuggas igenom många gånger för olika forum. Det är inte bara god ekonomi, det ger också möjligheter att få ut en konstnärlig produkt till oerhört många målgrupper och användare. Det här är en av de viktigaste sektorerna idag att utveckla och förädla.

Idéerna är det viktigaste råmaterialet. Och gärna galna idéer: där är trängseln mindre. Söderholm nämner som ett lyckligt idéexempel Muminfebern: Söderströms förlag gav ut de två första Muminböckerna och Schildts resten, och smärre försök gjordes till ”kringproduktion” av olika Muminartiklar på 50- och 60-talet — men i och med att Mumin tog steget till levande bilder uppstod en industri av format på en idé som faktiskt nått medelåldern.

— Förlagsverksamhet kan på sätt och vis jämföras med grynderverksamhet: man har en stycke mark, och dess potential bygger på vad man bygger på det. Så är det med musik: man har ett stycke musik, och för att det skall få betydelse, måste det bli hört. konsumerat, sålt om man så vill. Musik och artister kan ha kort eller lång livscykel, hög eller låg ekonomisk profil. Exempelvis Arja Koriseva säljer massivt just nu och troligen ett bra tag framåt, medan Beatles — för att hålla oss inom populärmusiken — ännu efter nästan tre decennier är kurant vara — efter initialåren av explosiv efterfrågan.

Se i samma riktning

Med runt 270 anställda, flera verksamhetsgrupper och dotterbolag i

ZA hemlandet och i Sverige, bl.a. AB Nordiska Musikförlaget (nyligen Nordiska Rådet — prisbelönade Anders Eliassons förläggare), är det många intressen och viljor som skall samordnas inom koncernramen för att allas verksamhetförutsättningar skall vara optimala.

— Allra minst i denhär branschen, med en så subtil handelsvara som musik och med så starkt kreativa personligheter som naturligt är en förutsättning för detta slag av verksamhet, kan man ställa upp någon rigid mall för hur organisationerna och individerna skall fungera. Behoven och verksamhetskonceepten är mycket olika inom de olika grupperna, och det gäller att hålla ihop förlagskonceptet och musikproduktionen, och få folk med a priori olika intressen att se i samma riktning, arbeta mot ett gemensamt mål. Det har vi goda förutsättningar för inom Fazer Musik. Vad det kräver är ett stort mått flexibilitet — och naturligtvis på alla nivåer kostnadsmedvetenhet.

Recessionen, säger Harry Söderholm, är något som kan övervinnas. Att den överhuvudtaget fick sådana mått beror enligt honom till en avsevärd del på ”felaktig politik”. Nu vill man strypa all ekonomisk verksamhet — och det duger ju inte.

— Både av klart ckonomiska och psykologiska skäl borde man komma loss från det allmänna konceptet nu: att spara ihjäl Finland. Den ekonomiska politiken de senaste månaderna kännetecknas av att den inte skapar något nytt. Då vore en lätt inflationistisk policy att föredra — så man får igång alla hjul. Det betyder inte att man inte skall jaga kostnader. Men då varannan regering i landet slösar, och varannan pressar nationen till svältkur, tar man av bara farten livet av en massa företag med potentiell livskraft på sikt. Det sociala trycket av en så massiv arbetslöshet blir dyrare än vi har råd med. e

Instrumentgruppen representerar Yamaha, Roland, Steinway och Fender.

19