Helsingfors stads trafikverk dåligt skött?

av Teppo Tiihonen Forum 1971-16, sida 07-08, 20.10.1971

Taggar: Teman: trafikverk

Ingenjörsutbildningen och forskningen

I 12/71 av Forum tar tekn dr Anders Palmgren upp de tekniska högskolornas situation och berör bl a forskningens betydelse för civilingenjörsutbildningen. Nödvändigheten av att forskning bedrivs vid en sådan utbildningsinstitution som en teknisk högskola kan inte nog understrykas och jag vill utveckla detta utöver vad dr Palmgren gjort.

På senare tid har det i debatten i Sverige höjts röster för att man skall skilja forskningen från all högre utbildning. Det vanligaste, och kanske enda, argumentet för detta är att man måste komma ifrån ”idiotkopplingen” av forskningsvolym till utbildningsvolym. Frågan har blivit aktuell genom den kraftiga ökningen av studenter vid de fria fakulteterna, en ökning som innebär att det behövs fler professurer för att utbildningen skall klaras. Men eftersom en professur också är förenad med forskning så växer forskningsvolymen i samma takt och detta kanske i ett ämne där forskningsbehovet är litet. För att man skall kunna undvika sådana effekter har det alltså föreslagits att forskning och högre utbildning helt skall skiljas åt — särskilda lärare skall sköta utbildningen och särskilda forskare förskningen.

Det förefaller inte troligt att denna lösning är lämplig för någon högskola eller fakultet. Sannolikt är den framkastad då själva problemet varit så besvärande att man helt glömt fördelarna med koppling mellan forskning och högre utbildning. Under alla omständigheter är lösningen olämplig för de tekniska högskolorna.

För forskningens anknytning till undervisning finns det inte bara ett utan en rad motiv. Ett är forskningsaktivitetens befruktande och utvecklande inverkan på undervisningen. Man bör heller inte bortse från forskningens möjligheter att attrahera kvalificerade lärare till högskolorna. All erfarenhet pekar på att högskolorna har svårt att rekrytera en tillräckligt kvalificerad lärarstab utan forskningsaktivitet. Ett annat motiv är att undervisningens anknytning till forskningen på ett tidigt stadium väcker intresse för forskning hos studenter med forskaranlag. Detta ger ett tillflöde av forskarstuderande och verkar stimulerande och idégivande på forskningen. Genom en stor kontaktyta mellan forskningen och de studerande kommer också forskningsresultaten att föras ut hället på effektivast möjliga sätt, d v s i första hand med de forskarstuderande som efter sin forskarutbildning lämnar högskolan, men även med civilingenjörerna eftersom utvecklingen genom kontakten med forskningen alltid står på det senaste utvecklingsstadiet. De tekniska högskolorna skall tjäna det tekniska framåtskridandet, Men för att den utveckling de bidrar med verkligen skall uppfattas som ett skridande fram åt måste de tekniska högskolorna spegla samhället. Detta innebär att forskningen vid de tekniska högskolorna till omfattning och inriktning skall svara mot de förväntningar samhället har på bidrag från denna forskning för att lösa framtida problem. Om samhället befinner sig i ett skede av stark teknisk utveckling bör forskningen vid de tekniska högskolorna alltså vara omfattande. Däremot kan den tekniska forskningen reduceras eller helt avvecklas om samhällets värderingar förskjuts så att materiell utveckling tillmäts väsentligt lägre värde än t ex humanistisk eller be i sam teendevetenskaplig utveckling, Detta kommer då också ätt återspeglas i utbildningen, som blir inriktad mot ingenjörer som endast vidmakthåller den tekniska nivån i samhället och inte är inställda på att utveckla den. Forskningen vid de tekniska högskolorna bör även i framtiden dimensioneras och inriktas efter samhällets behov. Då är det naturligtvis mycket viktigt att forskningen har väl fungerande kontakter med det övriga samhället så att den snabbt kan anpassa sig efter förändrade värderingar. Två viktiga krav för att garantera sådana kontakter är dels att forskningen har intim kontakt med det personflöde som utgörs av de studerande och dels att forskningsproduktionen marknadsför sina resurser till samhället och tar emot uppdrag därifrån. Erfarenheterna hittills tyder på att forskningen vid de tekniska högskolorna lyckats anpassa sig till dessa krav. Den naturliga slutsatsen av detta är att man inte bör vidtaga några förändringar, om man inte är helt säker på att sådana verkligen innebär en förbättring. Forskningen vid de tekniska högskolorna får inte betraktas som något som kostnadsmässigt belastar samhället utan som en produktiv funktion i samhällets tjänst syftande till dess vidare utveckling. I stort är denna forskningsproduktion, jämfört med andra samhällsaktiviteter med samma tidsaspekt, en lönsam aktivitet som svarar mot ett behov som samhället har. Givetvis skulle detta behov finnas även om den forskning som förekommer vid de tekniska högskolorna inte bedrevs där. Den skulle då sannolikt bedrivas någon annanstans i samhället. Detta skulle emellertid medföra nackdelen att mervärdet för utbildningen och den underlättade spridningen av forskningsresultaten inte kunde utnyttjas.

Det finns således mycket positivt i att även i fortsättningen ha såvä forskning som högre utbildning inom sammanhållna tekniska hög skolor, Jag vill som avslutning sammanfatta de främsta skälen för detta e utbildningen utvecklas ständigt till sitt innehåll, sin nivå och sin inriktning genom att lärarkrafterna genom sin närhet till forskningen lever med i utvecklingen; .

e de fysiska resurserna utnyttjas effektivare t ex genom att laboratorier och dyrbara mätutrustningar kan utnyttjas såväl för utbildning som för forskning » studenterna får kontakt med utvecklingens miljö och dess arbetsvillkor liksom med möjligheterna till resultatstyrning e genom att forskning bedrivs inom högskolan stimuleras lämpliga studenter att fortsätta med forskning och utveckling e de färdigutbildade högskoleingenjörerna för med sig de nya forskningsrönen ut i samhället vilket är en av de effektivaste vägarna att nå utnyttjande av forskningsresultaten e genom att de tekniska högskolorna också utför uppdragsforskning har högskolan en god verklighetsanknytning.

Birger Sjögren Svenska teknologföreningen Stockholm

Helsingfors stads trafikverk dåligt skött?

I »Panelen» i nummer 14 av Forum för ekonomi och teknik påstår köpingsdirektören i Esbo, Teppo Tiihonen, utan närmare motivering att Helsingfors stads trafikverk är dåligt skött.

Fråga: Har sekreteraren vid paneldiskussionen misstolkat herr Tiihonens uttalande eller har köpingsdirektören faktiskt sagt och menat detta . Forum 18/71

Om det senare är fallet ber jag direktör Tiihonen närmare motivera sitt påstående med beaktande av att stadsfullmäktige i Helsingfors uttryckligen förklarat trafikverket vara en serviceinrättning och icke ett affärsdrivande verk. Därtill har fullmäktiges majoritet bestämt motsatt sig justeringar av tarifferna som ens någotsånär skille mot Vänd!

Från sid. svarat de allmänna kostnadsstegringarna. Herr Tiihonens kritik drabbar förresten även samtliga privatägda företag som bedriver kollektiv lokaltrafik i Helsingfors. Alla dessa är nämligen kraftigt subventionerade av staden. Över hela världen har under de 2—3 senaste decennierna skett en förändring i synsättet beträffande lokal kollektiv trafik. Tidigare ansågs allmänt trafikföretagen vara affärsdrivande, numera betraktas de närmast som samhälleliga serviceverk vilkas uppgift bl.a är, att genom billiga och bekväma resor locka personbilsägare att nyttja de kollektiva transportmedlen i stället för bilen. Detta i avsikt att minska belastningen på trafiklederna och hindra att dessa under topptrafiktider helt korkas igen. Genom taxapolitiken försöker man därtill minska de ofrånkomliga reseutgifterna för personer som måste bo långt från sina arbetsplatser, deras långa dagliga restider anses vara belastning nog. För övrigt: betraktas t ex kommunala och statliga sjukhus såsom affärsdrivande verk?

Högaktningsfullt

Carl-Gustaf Londen

Ordf. i trafikverksnämnden

SVAR:

Mitt uttalande i Forum-panelen var baserat på ett slags känsla i tummen, men må de siffror som jag erhållit tala År 1970 körde trafikidkarna i Esbo 21,1 milj. km till en kostnad om 22—23 milj. mk, medan Helsingfors stads bussar körde 26 milj. km till en kostnad om 67 milj. mk (dessa kunde jag jämföra) och hela HST 34 milj. km till en kostnad om 107,5 milj. mk. Skillnaden i kilometerkostnader kan enligt min mening inte tillräckligt förklaras med HST:s sociala avgiftspolitik och andra åtaganden.

Teppo Tiihonen

Oy W. ROSENLE’W Ab

Aktiva Ordinära tillgångar Binansieringstillgångar Kassa och banktillgodohavanden .. 1 041312,75 Inv.fonds- o. konjunkturdep. …. 2988560:— Kontofordringar +. 50538 192,86 Beviljade lån … .- 18387 810,87 Fordringsväxlar . - 487 217,99 Obligationer ..sssseressrrerrer 7320,— 73 450 414,47 Omsättningstillgångar Färdiga varor och halvfabrikat .. 30 274219,— Rå-, drift- och hjälpmaterial . …. 40 048 096,48 70322 315,48 Anläggningstillgångar Skogslägenheter och övriga jordområden —…..-ssessecse+ 52 936 413,72 Byggnader oi: 22.031 900,81 Maskiner .-.. - 28 081 764,79 Inventarier och verktyg …- 1324 980,34 Övriga anläggningstillgånga . 2599 148,86 Värdepapper - 13 434 533,56

Ofullbordade nyanläggningar Resultatregleringspostet s.sssssessees ner rr r 7906 204,69 128 314 946,77 1229 724,26

Värderingsposter

Agion och indexförhöjningar ……sssssessses 3 140 730,57 Extraordinära tillgångar

Värdepapper = ssssssserrrr rr rss rare rer rerna 109 263,4 mk 276 567 395,08

Kostnader : Ordinära kostnader

LÖDEf o0oressreerrrrtrrdres arr rr rr erat a S7 603 259,44 Räntekostnader 929926 962,56 Skatter 3 648 974,12 Avskrivnin; - 15 898 269,55 Övriga ordinära kostnader . 16 590 183,05

Extraordinära kostnader . a 30 000, Årets Vinst oorsesrsrerersrerrrs rens rerna rss 1334 175,7 mk 105 101 824,51

Netto-omsättning ….sssssesesereseroes mk 238 299 647,67

BALANSRÄKNING 30. 4. 71

RESULTATRÄKNING 1. 5. 70 — 30. 4. 71

Passiva

Främmande kapital

Kortfristigt Växelskulder 22 896 503,77 Bankskulder —. 2 2423 216,93 Kontoskulder . «>» 39 245 825,39 LåD dossesssaretsraar ers sees as 2449 166,18 67 014 712,27 Långfristigt Inteckningslån = …sssesessersra 27 382 216,15 Leveranskrediter . 8 075 619,11 Exportkreditlån 1500 000,— Pensionsförsäkrin; - 26965 928,99 Egen pensionsstiftelse " 2926 663,04 Övriga lån ………o– 40 295 126,57 107 145 553,86 Resultatregleringsposter s..ssseesserrerer ent 7 032 691,26 Värderingsposter Reservering för kreditförluster och garantiåtaganden ……s-sssesesresear 1 890 000,— Värdeförhöjning - 30 000 000,— J. överfört till eget k oossnaa 30 000 000,— — Eget kapital Aktiekapital = sossesssrr rss sran a 22 500 000,— Reservfonder + 65 597 775,85 Investeringsfond 2 606 000,— Vinstmede 1446 486,—

Från tidigare år .. 1334 175,79 2780 661,79 93 484437,6 Årets vins pk 276 367 395,03

Ansvarsförbindelser: Bolaget ansvarar ensamt för mk 18469 575,— Gemensamt med andra för mk 27861 100,—

Intäkter

Ordinära intäkter Intäkter av rörelsen …….sersrereerrörrreraan 99 763 150,42 Ränteintäkter osssssssssrrar 3 494 643,28 Skatter från fonderade medel 1058 719,06 Tillfälliga realisationer .. 766 694,95 Extraordinära intäkter .. 18 616,8 mk 105 101 824,51

Forum 16/71