Hetsigare debatt om USA:s budget i höst
av Leif Bergström Forum 2011-07-08, sida 22-23, 25.08.2011
Taggar: Orter: USA Teman: budgetering
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 7-8 2011
VARLDEN: USA
Hetsigare debatt om
USA:s budg
LEIF BERGSTRÖM I NEW YORK
Det är svårt att finna någr vinnare i de fortsatta stor marna kring USA:s skuldtak och budgetunderskott. Opinionsundersökningar visar avtagande stöd för presidenten och kongressledamöter från båda partierna. Investerare har tagit de mest omedelbara smällarna, men innehavare av bolån väntar nu bara på besked om den framtida ränteutvecklingen. Den redan dystra fastighetsmarknaden kan enligt bedömare fortsätta att blöda.
Ändå framhåller flera bedömare att de förstareaktionerna, både från finansmarknaden och från internationella ledare och amerikanska politiker sannolikt är överdrivna.
Ekonomer som Nobel-pristagaren PAUL KRUGMAN hävdar att kreditvärderingsinstitutet STANDARD & POORS nedgradering av USA:s kreditbetyg är mindre dramatiskt än marknadens omedelbara reaktion. Japans kreditbetyg nedgraderades 2002. Landet kan fortfarande låna, och utdelningen på dess 10-åriga obligationer ligger bara kring någon procent.
Andra ekonomer påpekar att de två andra kreditvärderingsinstituten Moobys och FITCH valt att behålla USA:s AAA-betyg och att dessa institut i alla händelser har begränsad trovärdighet. Standard & Poors gav till exempelde instrument som bidrog till den senaste finanskrisen högsta betyg.
Dollarn urholkas, Det finns ingen anledning att effekterna för USA skulle bli mer dramatiska, menar Krugman. Men andra ekonomer ser utvecklingen som en ytterligare urholkning av dollarns särställning som världens reservvaluta.
Kinas centralbankschef förklarade att landet kommer att fortsätta att placera valutareserven i annat än dollar. Men det är bar en fortsättning av en redan pågående trend. Ungefär tre fjärdedelar av landets utlandsreserv i år har placerats i euro. Kina, Ryssland, Indien och Thailand har också ökat sina guldreserver.
Även ekonomer som väntar sig att dollarkursen kommer att pressas hävdar att länder har få alternativ för sina placeringar och att dollarns särställning därför består under överskådlig tid. En anledning är naturligtvis att USA:s skuldbörda trots allt anses hanterlig jämfört med situationen i flera europeiskaländer.
Krugman, till exempel, påpekade i en debattartikel i NEW YORK TIMES att sjukvårdskostnaderna i USA är högre än i något annat utvecklat land, och att skatterna är re etihös lativt låga. Om politiska beslut tvingar båda närmare nivåer som motsvarar den internationella normen så skulle USA:s skuldproblem vara löst, hävdade han.
Det är naturligtvis inte realistiskt. Åtminstone inte på kort sikt. Den ultrakonservativa Tea Party-falangen av det republikanska partiet lyckades i sommarens kompromiss om skuldtaket utesluta skattehöjningar. Efter att ha vunnit förra höstens kongressval, höll de mer kompromissvilliga republikaner gisslan. Men opinionsundersökningar ger nu denna falang största skulden för att supermakten drevs till avgrundens rand.
Mer besparingar i höst. Kompromissen gav ingen av parterna allt de ville, utan förutsät 5 g =] lm 3 ej i [=] 3 =
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 281 ter att en ny kongresskommitté under hösten ska hamra ut ytterligare besparingar och åtminstone staka ut vägen mot en balanserad budget. Det innebär fortsatta debatter om budget, skatter och prutningar under hösten, som flera bedömare väntar sig kan komma att få sommarens debatt att framstå som relativt tam och oförarglig.
Före jul ska kongressen rösta på utskottets förslag. Om inget förslag kan antas, stipuleras i kompromissen ett antal automatiska nedskärningar. Ändå framhåller ekonomer att sommarens kompromiss på tio års sikt bara betyder dubbelt så stora besparingar som USA:s skuldbörda ökar med varje år. Den slutliga lösningen ligger därför ännu långt borta.
Det gäller att hantera skulder som ackumulerats under många årtionden av budgetunderskott under republikanska såväl som demokratiska presidenter. Den ende som under senare tid började betala av skulderna var demokraten BILL CLINTON.
Nöjeskonsumtionen på låg nivå. Men USA:s skuldbörda är också nära knuten till den bredare ekonomin, inklusive konsumtion och arbetstillfällen. Kanske pekade New Yorks centralbank i en rapport i början av sommaren på den mer grundläggande orsaken till dagens ekonomiska situation. I en rapport om individers valfria konsumtion, allt så konsumtion som exkluderar nödvändigheter som bostad, livsmedel och sjukvård, men inkluderar nöjen, utbildning och restaurangbesök, fann banken att sådan konsumtion i den senaste lågkonjunkturen fallit 7 procent och inte visat några riktiga tecken på att vända upp. Under de senaste årtiondenas lågkonjunkturer har denna konsumtion aldrig fallit mer än 3 procent.
Efter det andra världskriget växte den amerikanska ekonomin starkt. Konsumenterna vande sig vid goda tider och när tillväxten så småningom avtog fanns andra sätt att upprätthålla konsumtionen: kredit kort, nya bolån, aktiemarknadens internetbubbla och den påföljande fastighetsbubblan.
Och den offentliga förvaltningen klarade lika litet som konsumenterna av att begränsa utgifterna till inkomsternas nivå. ”Individers valfria konsumtion, som inkluderar nöjen, utbildning och restaurangbesök, har i den senaste lågkonjunkturen fallit sju procent och inte visat några riktiga tecken på att vänd upp:
Annons Finexpo