Högkonjunktur i september - oktober blev osäkrare

av G. M-z Forum 1974-01, sida 23-24, 23.01.1974

Taggar: Teman: ekonomi

MIERCATOR

Högkonjunktur i september — oktober blev osäkrare

Mercators totalindex för den produktiva aktiviteten låg ännu I september hela 7 procent över föregående års motsvarande nivå. Industrins volymindex låg också den så pass mycket som 6 procent över fjolårsnivån. Både totalserien och delserlen tydde på högkonjunktur. För oktober har vi inte ännu fått materialet för alla delserier och har därför inte någon totalindex. Men industrins indextal per arbetsdag låg då endast 1—2 procent högre än för ett år sedan och antyder därmed en begynnande konjunk turförsvagning.

Textil och läder:

De svaga branscherna industrisektorn har vi på beklädnadssidan. dustrin låg 21 procent under fjolårsvolymen per arbetsdag. Konfektionsindustrin låg i genomsnitt ungefär på samma nivå som i fjol. Läderindustrin låg i september 13 och i oktober 3 procent under fjolårsvolymen. Inom handeln med beklädnadsprodukter kan man inte se någon liknande tillbakagångstendens. De färskaste siffrorna gäller visserligen augusti, men då låg textilhandelns siffror för expansionstakten högre än förut. I partihandeln hade man rent a inom främst

Totallndexens procentuella förändringar sedan motsvarande månad och kvartal föregående år 1972 månad kvartal Augusti + 4 +4 September + 6 +5 Oktober + 4 +5 November +5 +7 December +1 + 1973 Januarl + 5 +8 Februari + 7 +5 Mars + 4 +5 April +2 +3 Maj +1 0 Juni —4 +1 Juli + 6 +3 Augusti + 7 +7 September + 7 v 1) Index per arbetsdag. Kvartalsserien utgörs av glidande kvartal med förändringstalen placerade på de successiva tremånadsperlodernas respektive mittmånad.

Forum 1/74

Textilin- en stark ökning, 17 procent. Skillnaden i handelns och industrins utveckling beror uppenbarligen på att handeln med importerade varor har ökat, något som importstatistiken också visar rätt tydligt. Den inhemska industrin har tydligen förlorat i marknadsandel, vare sig detta beror på prisdifferenser eller på bristande leveranskapacitet.

Kraftverken:

Kraftverkens produktionstillväxt följer i regel industriproduktionen åt. I september var produktionsvolymen inom el-, gas- och vattenverken 2 procent mindr den åter 5 procent högre än i fjol. Oberoende av dessa pendlingar tyder siffrorna på en fortsatt men inte särskilt snabb expansion, något som stöder den bild man får av industrins volymindex som helhet. Detta är av betydelse eftersom statistikcentralens industriindex under senare år ofta har underskattat tillväxttakten. Vid efterhandsgranskningen har = indextalet höjts tom så mycket som 2 procent. Att kraftproduktionens tillväxt är måttfull ger därför nu en ökad trovärdighet åt indextalen.

Skogsindustrin:

Skogsindustrin är fortfarande expansiv. I september ökade produktionsvolymen per arbetsdag med 15 procent över fjolårsnivån och i oktober låg man 8 procent högre än föregående år. Under båda månaderna låg träindustrin 14 procent över fjolårsnivån, en märklig ökning för en industri som man p de. Prisavtalen i råvaruanskaffningen har garanterat sågarna råvara och den europeiska byggnadsverksamheten och bristen på råvara i Europa har garanterat efterfrågan.

Träindustrins fortsatta expansion är visserligen inte lika säker. I september var råvaruanskaffningen, stockavverkningarna faktiskt 10 procent mindre än för ett år sedan. Men i oktober karpade man åter upp sig och nådde 26 procent större timmeravverkning än i fjol.

Pappersindustrin lyckas under dessa omständigheter inte helt konkurrera med träindustrin om råvaran, trots att också Pappersindustrin nu har ett prisavtal med skogsägarna. Avverkningen av pappersved var i september 11 och oktober bara 7 procent större än för ett år sedan. Detta är er bakgrund till att pappersindustrins produktionsvolym i oktober låg endast 5 procent högre än i fjol. Kapaciteten och råvaran räcker inte till än Året förut, men i oktober låg — många håll har ansett som döen- Vänd 440 440 420 420 400 400 380 380 360 360 340 340 320 320 300 300 280 EET ER og 28 ”-— 260 S MR Oe 260 “Ener, 240 240 220 220 200 200 PER ARBETSDAG 180 180 I “n “ni IV Vv VI vit vill IX x xI xU 23

MUIERCATOR

Branschfördelningen

Samfärdseln hör till de aktiva sektorerna, främst tlll följd av den livliga — importsjöfarten. Byggnadsverksamhetens = tillsvidare helt preliminära siffra antyder att aktiviteten småningom börjar dämpas. Eftersom man här registrerar endåast de pågående byggena kan dämpningen inte inträda med ett slag, även om försämringen I klimatet är stark. Ock Näringsgrenarnas tillväxttakt

Förändringar 1973/72 i ?/« per arbetsdag . så handelns siffra är preliminär, men antyder i alla fall en tivlig omsättning.

Industrins utveckling var i september någotsånär tillfredsställande, men den dämpades i oktober. I skogsbruket var utvecklingen den motsatta med en tendens till ökade avverkningar av grovt virke. Jordbruket visar tydlig tillbakagäång.

sektor september oktober = Jull—september Jordbruket —2 on +1 : Skogsbruket + 5 +13 + 6 Industrin +6 +1 +4 Byggnadsv.” +16 oa +19 Handeln” +10 + 9 Samfärdseln +15 +14 Totalt +7 +7 Metall: centralens rapporter så vore

Metallindustrins produktionsvolym per arbetsdag var enligt statistikcentralens siffror i september 5 procent och i oktober 4 procent större än för ett år sedan. Emellertid anger man då att transportmedelsindustrin skulle ligga 4 respektive 9 procent under fjolårsnivån. Detta låter inte alldeles trovärdigt. Varven uppges ju ha full beläggning. :

Auntingen har varven eller statistikcentralen alltså en oriktig rapportering. Med hänsyn till att våra myndigheter i stor utsträckning bygger sin politik och rätta det viktigt att statistiken är rättvisande. Industrin själv skadas i det långa loppet om uppgifterna är missvisande. Vågar man hoppas på åtgärder i saken?

Också maskinindustrin är knackig. I september låg den 1 procent och i oktober 2 procent över fjolårsnivån, Den investetingsvåg som man väntar på har tydligen inte ännu nått vår maskinindustri. Men den elektrotekniska industrin, som ju också berörs av investeringarna, har fullt uppsving med en tillväxttakt om 16 och 22 procent. Mera är det knappast möjligt att be Byggnadsmaterial:

Den helt exceptionella boom inom byggnadsverksamheten som myndigheterna skapade senaste vår kan kanske få ett abrupt slut. Atminstone ser siffrorna för ler-, glas- och stenvaruindustrin illavarslande ut. I september låg produktionsvolymen endast en halv och i oktober två procent högre än för ett år sedan. Är det den häftiga kreditåtstramningen som lämnar sina spår? Siffrorna över beviljade byggnadstillstånd har också krympt ihop. I augusti var ökningen ännu 35 procent men i september bara 1 procent.

Metallverkens produktion av betongstål, som låg nere i augusti, har dock ökat i september och låg då en tredjedel högre än vid samma tid föregående år. Men cementproduktionen var i september bara 3 procent större än i fjol och tegelproduktionen låg lika illa till.

Lika illa såg det ut inom partihandeln med järnvaror och byggnadsmaterial. Omsättningsvolymen var i augusti 1 procent mindre än vid samma tid året förut. Branschen skiljer sig starkt från kollegan partihandel med maskiner, metallvaror och rävaror, som hade 16 procent större omsättningsvolym än året förut.

Jordbruket:

Inom jordbruket är produktions september minskade mjölkinvägningen med 3 procent. Här satte tydligen sommartorkan sina spår. Fläskproduktionen var 2 procent mindre än för ett år sedan och slakten av nötkreatur bara 1 procent större än året förut. Det är egentligen endast äggproduktionen som är uppåt. Den ökade med 13 procent över fjolårsnivån.

Skördeutfallet på livsmedelssidan blev inte heller något vidare. Skörden av vete och råg blev knappt 1 procent större än föregående år och potatisskörden blev 7 procent mindre än senast. Också denna vår kommer vi alltså att få lov att importera dyr utländsk potatis av sämre kvalitet än vår egen.

Mot denna dystra bakgrund är det inte förvånande att livsmedelshandeln inte heller ökar i någon raskare takt. Livsmedelsgrossisternas omsättningsvolym växte endast 3 procent och livsmedelsdetaljisternas med 4 procent.

Likaså blir minskningen i anskaffningen av jordbruksmaskiner begriplig. Trots fortsatt inflationsfarhåga minskade omsättningsvolymen i partihandeln med jordbruksmaskiner med 3 procent i augusti. Omsättningen kunde i och för sig ha ökat på grund av hamstring till följd av licenstvånget och önskan att placera skogsinkomsterna i real sina direktiv efter statistik- gära. siffrorna åter på väg nedåt. I värden G. M—- DO MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948=100 Delrapport juli-oktober: an. Totallndex Jordbruk Skogsbruk Industri Byggnads- Handel Samfärdsel mån. per arbetsdag (100.0) (23.8) (12.6) (35.8) (8.7) (12.1) 7.2) -“N 72 73 AA 72 -73 -72 -73 72 73 -72 -73 “2 78 72 2 72 73 Vil 241 284 262: 246 245 286 149 151 37 4 312 330 286 349 365 808 345 389 Vill 279 2901 311-282 302 323 152 156 57 61 452 469 309 “367 387 1430 se 372 IX 296 313 385 305 315 328 151 151 8 84 472 484 320 “371 402 “427 309 — 337 Xx 307 321 804 305 ov. 148 108 = 121 502 524 34 ov. 40 ov. 2905 ov. XI 304 318 314 328 123 121 s12 309 426 310 XII 810 344 304 319 119 165 461 278 474 326

Anm. 1 totalindexen per arbetsdag har variationerna i månaden utrensats. I övriga serier har endast variationerna I totala antalet dagar i månaden utrensats medan helgdagarnas sånkande inverkan på produktiosvolymen fått kvarstå. De Inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppernas ursprungliga vikter. “) Preliminär siffra. !) Korrigerad siffra eller serie, s) Strejkpåverkad siffra,

Obs! Årsindex och indextal för samtliga månader ges i regel var tredje månad.

24

Forum 1/74