Högre förädlingsgrad målet för Sveriges skogsindustri

av Inger Ehrström Forum 1974-06, sida 27, 03.04.1974

Taggar: Teman: skogsindustrin

Högre förädlingsgrad målet för Sveriges skogsindustri

UTBLICK

Enligt den senaste skogsinventeringen uppgår Sveriges virkesförråd till omkring 2 miljarder kubikmeter och den årliga tillväxten är ca 64 miljoner kubikmeter. Att råvarutillgångarna och avverkningen har blivit ett problem framgår när man ser att 67 milj m? industrived avverkades senaste år. Kan en sådan överavverkning fortgå i förlitan på att tillväxten accelereras genom odling, gödsling, bättre utnyttjande av veden? Eller med hjälp av virkesimport så som Finland och Norge redan har fått vänja sig att täcka luckan? Eller skall uttaget minskas så att det motsvarar den faktiska tillväxten — om nu det nämnda taket är rätt beräknat, vilket en del tycks tvivla på?

Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund, vars VD Kjell Kilander nyligen redogjorde för problematiken, anger att målet är högre förädling och bättre utnyttjad råvara. Idag går ca 60 9/0 av det avverkade virket direkt till massa- och pappersindustrin och därtill kommer i form av flis m m nära hälften av den 30 procents andel som sågindustrin primärt tar hand om. Massaproduktionen är ca 10 milj ton årligen, varav ca 409/9 exporteras som sådan och resten förädlas till papper. Av detta går åter ca 40 9/9 på export. Alltså ungefär lika stor massa- och pappersexport.

Högre förädling i alla produktionsled

Förädlingsgraden kan självfallet höjas i ; alla tre produktionsleden, och det är vad man strävar till. Bedömningen på nationell ekonomisk bas visar att omkring två tredjedelar av massan rätteligen borde vidareförädlas inom landet, men huruvida detta också är den :rik Forum 6/74

Råvarubasen, förädlingsgraden, miljöskyddet är förutom avsättningsproblemen de viktigaste och ständigt lika aktuella frågorna för skogsindustrin i vårt land. I Sverige är de precis lika framträdande, även om inte skogsindustrin där har en. relativt sett lika dominerande ställning i landets försörjning. Fortfarande spelar skogen och dess förädling stor roll fö den svenska ekonomin. .

tiga proportionen internationellt sett kan bara marknaden utvisa. Och att experimentera sig fram för att finna den optimala relationen går ju knappast — utbyggnaden av = skogsindustrianläggningar innebär alldeles för stora investeringar för att man skall kunna ta sådana risker, eftersom Sverige inte i likhet med sina grannar vill skaffa sig överkapacitet. Det är därför tydligt att massans förädlingsandel också i fortsättningen kommer att hålla sig närmare 60 än 70/0.

Å andra sidan utgör tidningspappret en dominerande del av den svenska pappersexporten. Möjligheterna för höjning av förädlingsgraden inom pappersindustrin är alltså betydande och kommer förvisso att utnyttjas.

Det finns emellertid också sakkunniga som utgående från ett totalekonomiskt resonemang framhåller att det inte är nog om en planerad papperstillverkning — höjd förädlingsgrad — i och för sig är lönsam. För att bli nationalekonomiskt motiverad måste den också vara mera lönsam än andra alternativa investeringar inom andra branscher. Den högre förädlingsgraden får enligt detta resonemang inte bli något självändamål utan måste vägas mot övriga användningar av de knappa investeringsresurserna.

Om man går på den linjen — och med den strama styrning av investeringarna som statsmakten för närvarande siktar till är det inte osannolikt — kommer huvudbördan att ligga på de existerande fabrikernas möjligheter att med hjälp av forskning och egen eller köpt knowhow rationalisera, effektivera och integrera.

Exempel" på en sådan utveckling har presenterats: en ny metod — kallad termomekanisk — att framställa tidnings papper har prövats några månader och visar sig ge en bättre och billigare produkt samtidigt som metoden är råvarusnålare och miljövänligare. Metoden säljs redan på licens till utlandet och har tydligen framtiden för sig. En annan utväg, som också experimenteras vid Svenska Cellulosa Aktiebolaget, är utnyttjande av en kanadensisk tallsort, som växer snabbare än vår vanliga och därtill har andra goda egenskaper. Och slutligen utprovas på olika håll många utvägar att genom återvinning av avfall samtidigt uppnå bättre råvaruutnyttjande och mindre miljöförstöring. Miljövården är idag inom hela skogsindustrin ett område som man satsar hårt på. Under de senaste 7—8 åren har 1 miljard kronor investerats i miljöskyddande åtgärder och arbetet fortgår i samma högt uppdrivna takt, med statsmaktens finansiella stöd. Årets insats är planerad att bli ca 200 miljoner kronor. Eftersom reningen, på vilket sätt den än sker, är en penningslukande sak, är det naturligt att små bruksenheter inte klarar den. Miljövården driver följaktligen från sitt håll fram den integrering i större enheter som också från rent produktionsekonomiska och administrativa synpunkter är nödvändig — fabriksenheterna är ju som känt i Sverige fortfarande i medeltal avsevärt mindre än i Finland. Men också på den vägen kan det bli kollision mellan det företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt optimala: rationaliseringar som leder till nedläggning kan strida mot lokaliserings- och = arbetsmarknadspolitikens strävanden.

För närvarande är utsikterna för den svenska skogsindustrin i varje fall ljusa,. liksom de är det i Finland.

(Inger Ehrström) 27