Högshus ska hahögshusservice

av Ragnhild Artimo Forum 1989-06, sida 19, 13.04.1989

Taggar: Teman: byggforum

Om hissbetänkandet går igenom ska alla nya trevåningshus ha hiss — och alla gamla hus på tre eller flera våningar förses med hiss om de saknar sådan. Det beslutet tog Sverige redan för femton år sedan — nu bör vi också vara mogna för hygglig boendeservice.

december 1986 tillsatte miljöministerie en arbetsgrupp att kartlägga hur rörelse hämmades behov beaktas i bostadsproduktionen. I februari detta år överlämnade gruppen till miljöminister Kaj Bärlund ett betänkande gällande förslag till ett nytt moment i byggnadslagen — enligt förslaget skall bostadshus på tre eller flera våningar utrustas med hiss. Arbetsgruppen föreslår att installation av för rörelsehämrmade lämpade hissar biir ett villkor för av Bostadsstyrelsen beviljade lån för trevåningshus redan från 1990. Vidare föreslås att 30 procent tillläggslån för att täcka hisskostnaderna bevilJas fav staten finansierad nyproduktion av denna kategori höghus. Omfattande lånelättnader föreslås också för hissprojekt inom ramen för grundsaneringsprojekt.

Betänkandet har nu varit på remiss och utlåtandena skall inlämnas denna vecka. Riskdagsbehandlingen väntas blir snabb då meningen är att förslaget skall träca i kraft från nästa årsskifte.

Att förse ibrukvarande tre-eller-flervåningshus med hissar blir redan i sig en massiv utmaning.

— Det handlar om runt 38 000 trappuppgångar som skall utrustas med hissar, vilket principiellt borde vara en självklar service i höghus, säger Veikko Peltonen, biträdande direktör vid Kone-Koncernen, hissavdelningen i hemlandet.

— Naturligtvis kan 38 000 hissar inte installeras omedelbart och i ett sammanhang: enligt betänkandet utgår man realistiskt från en årstakt på 500 hissar fram till millenieskiftet — därefter skulle hissaneringen avancera med accelererad hastighet.

Peltonen har varit engagerat | Kones ”generalrepetition” inför den nationella hisssaneringen: genom pilotprojektet Hissar till hisslösa hus har bolaget med ett tiotal saneringsprojekt i huvudstadsregionen kartlagt å ena sidan tekniska och arkitektoniska al — Hissbetänkandet ställer i utsikt större boendeservice för alla som bor i höghus, säger Veikko Peltonen, biträdande direktör vid Kone. — I Sverige inleddes motsvarande drive redan för femton år sedan.

FORUN, 5/1989

Fissbetänkondet PÅ remiss : HÖGHU ternativ, å andra sidan fått fram kostnadsprofiler.

— Varenda en av lösningarna är olika och skräddarsydd för huset ifråga, säger Peltonen. — Det går inte att köra med standardlösningar genom att såväl de tekniska möjligheterna som vad är estetiskt acceptabelt varierar från fall till fall. Pilotprojektet visar i alla fall att hissaneringsarbetet i stort sett kan förverkligas enligt vissa grundlösningsmodeller: om det finns rum för hissen i det befintliga trapploppet kan trappan lämnas intakt. En tillräckligt stor spiraltrappa kan ”urgröpas” för hiss i mitten, varvid trappan blir något smalare. Man kan också med sk diamantsåg såga ut ett hisschakt invid den ursprungliga trappan, som blir något smalare än den varit. Slutligen kan hissen installeras utanför huset på ytterväggen — en lösning som i många fall blir arkitektoniskt intressant — man kan använda både glas- och plåtväggar för denna konstruktion. Peltonen konstaterar att de nuvarande brandsäkerhetsbestämmelserna förutsätter rätt breda trappor, och nämner att hissarbetsgruppens förslag inkluderar revideringar så att vissa eftergifter på denna punkt skulle göras för hus som i efterhand utrustats med hiss på ovan nämnt sätt. Däremot är andan i betänkandet den, att rörelsehämmades behov skall tillgodoses i hissfrågor så att de är i samma serviceställning som friska, rörliga personer.

— Kone utvecklade 1986 under ledning av Bostadsstyrelsen en helt ny hisstyp för bostadshöghus, Måtten är 90Xx160 cm och den rymmer alla rullstolstyper plus följeslagare — och givetvis barnvagnar. Det är en sk överstor 4 personers hiss — mot normaa 90X100 cm — och den har sedermera installerats i de flesta av Bostadsstyrelsen inansierade husen. Jag tror att denna hiss’yp kommer att väljas för nybyggen | nämnda kategori också då lagändringen trätt i kraft — men det är klart att den kommer att visa sig för skrymmande för många av de förestående hissaneringsprojekten. Andan i agförslaget är dock att hissarna bör planerras så att alla användare jämbördigt och ikställt beaktas — inte bara de friska.

En utgångspunkt då handikapporganisaionerna aktivt arbetat för denna sak har varit att man räknar med att ungefär tio procent av alla finländare har någon grad av rörelsehämmande skada. Ett annat kriterium har varit förändringen | befolkningens åldersstruktur. Peltonen berättar att man i Sverige, där motsvarande hissanering pågått ett och ett halvt årtionde räknar med en direkt inbesparing på SEK 20 C00 per sanerad trappuppgång — I utgifter för vårddagar på anstalter och inrättningar. Hisssaneringen skall alltså inte enbart ses som

SKA HA HÖGHUSSERVICE

Text: Ragnhild Artimo

Såhär kan man installera hiss i ett hisslöst hus — utanpå. Eriksgatan 7 med fyra våningar fick senaste vår en 6 personers hydraulhiss. Installationen tog två månader. Hissschaktet är av stål och glas — från hisskorgen kan man se ut på gården. Leverantör var Hissi-Ala som tillhör Kone.

en kostnad utan som en direkt investering. Inom Kone har man direkterfarenheter av hissanering av den typ som nu föreslås: Kone har varit engagerat i den svenska processen med ett hundratal hissleveranser per år. Något kapacitetsproblem emotser direktör Peltonen inte heller — ”fabriken i Hyvinge kan leverera så mycket hissar som behövs.” Fastighetsbolagen kanske frågar sig hur omställningarna skall gå till | praktiken — måste lägenheterna tömmas, och för hur länge — Erfarenheterna från Sverige visar att merparten arbeten kan utföras utan att originaltrappan behöver tas ur bruk. Det kan vara nödvändigt att avstänga all trapptrafik ör några timmar mitt på dagen — eller för ett par dygn, varvid man i Sverige bl a har illgripit temporär hotellinkvartering på fasighetsbolagets bekostnad för en eller två nätter. Principen är att arbetena ska utföras med ett minimum störningar för lägenhetsinnehavarna L 19