Höjda oljepriser ”gav” oss tilläggsexport till Sovjet
av Ragnhild Artimo Forum 1980-11, sida 19, 18.06.1980
Höjda oljepriser ”gav” os tilläggsexport till Sovjet
Det höjda världsmarknadspriset på olja har försatt varuutbytet mellan Finland och Sovjetunionen ur balans, och inneburit ett underskott för Finlands del. Detta skall nu balanseras upp med en tilläggsexport som till en tredjedel utgörs av maskiner och anläggningar.
e Underskottet senaste år uppgick till 2,6 miljarder mark. Finland och Sovjetunionen har kommit överens om en tilläggsexport från Finland detta år på 1,8 miljarder mark. Avtalet har efter under våren förda förhandlingar bestyrkts genom korrespondens mellan utrikeshandelsminister Esko Rekola och Sovjetunionens utrikeshandelsminister NS Patolitjev.
I denna definieras också betalningar som ansluter sig till ländernas projektsamarbete, liksom även de leveranser av fartyg och marinutrustning som överskrider ramavtalet 1981—385, och om vilka handelskontrakt kommer att göras under innevarande år. Nämnda åtgärders totaleffekt på betalningsbalansen mellan Finland och Sovjetunionen är ca 3 miljarder mark.
“Miniprotokoll”
Utrikessekreterare Timo Repo vid byrån för handel och ekonomiskt samarbete med Sovjetunionen vid Utrikesministeriets handelspolitiska avdelning konstaterar att avtalet om tilläggsexport i stora drag följer årsprotokollet vad de olika branschernas kvoter beträffar — Man kan nästan tala om ett ”miniprotokoll”, säger han. — Det är fråga om utökade leveranser inom ramen för existerande kvoter, även om alla branscher — av kapacitetsskäl — inte är representerade i avtalet. Tilläggsexporten omfattar exempelvis inte fartyg, som ju har rätt lång leveranstid. Målsättningen är nämligen att tilläggsexportieveranserna skall ske inom detta kalenderår.
FORUM 11/8 -— En trend i vår export till Sovjetunionen är en ökning av konsumtionsvaror, främst kläder, lädervaror och livsmedel. Efterfrågan är stor, och de finländska producenternas vilja att sälja likaså, men speciellt då det gäller skor stöter man på direkta kapacitets- och råvaruproblem.
OS betydelse för såväl den i årsprotokollet fastslagna exporten som den nu aktuella tilläggsexporten anser utrikessekreterare Repo vara rätt anspråkslös.
— Den största ”OS-volymen” har gällt livsmedel och engångskärl, säger han. — I samband med tilläggsexportförhandlingarna har också för första gången tobaksprodukter offererats men frågan är ännu öppen.
Finländska alkoholdrycker har offererats Sovjetunionen men tillsvidare har beslut i saken inte fattats.
Tilläggsexporten av konsumtionsvaror och livsmedel uppgår till totalt 360 miljoner mark. Av enskilda volymer kan nämnas läderskodon och andra läderprodukter (120 miljoner mark), konfektionsvaror (70 miljoner), och livsmedelsindustrins produkter (60 miljoner mark).
Mycket maskiner
Maskinernas och anläggningarnas andel av hela tilläggsexporten uppgår till nära 600 miljoner mark. Tyngdpunkten ligger på maskiner för skogsoch träförädlingsindustrin, samt lyftanläggningar och transportmedel. Också borrningsutrustning samt metallhallar för handeln och industrin innehar en central ställning.
Totalvärdet av de skogindustriprodukter som faller inom tilläggsexporten uppgår till över 400 miljoner mark, största delen utgörs av papper, men också kartong och cellulosa ingår.
Av råmaterial och förnödenheter kan nämnas kabelprodukter, vilkas värde totalt uppgår till ca 180 miljoner mark, samt den kemiska industrins produkter, nästan 200 miljoner mark. Sistnämnda grupp inkluderar bla industrikemikalier, målfärg och lack, samt läkemedel. Tillsammans med tilläggsexporten uppgår värdet av innevarande års varuutbyte till över 20 miljarder mark.
ec Utrikessekreterare Timo Repo vid UM:s handelspolitiska avdelning.
Metallbranschen har margina — Mest kapacitetsmarginal för snabba leveranser av det här slaget har metallbranschen, säger utrikessekreterare Repo. — Kapacitetsutnyttjandet senaste år låg på ca 70 procent. Svårast torde det vara för tillverkare av konsumtionsvaror att mobilisera extra produktionskapacitet. Tilläggsprotokollet har på bred front föregåtts av konkreta affärsförhandlingar mellan finländska företag och de sovjetiska inköpsorganisationerna, och en strävan har varit att dirigera order till små och medelstora företag — arbetskraftsintensiteten har alltid legat i förgrunden, då avtal om östexporten förts. Men givetvis innebär tilläggsexporten inte någon avgörande förbättring av sysselsättning, även om den är mycket välkommen för de berörda företagen.
Med ständigt stigande oljepriser — komnqer tilläggsexporten att bli ett återkommande fenomen — Det tror jag inte, säger Timo Repo. — Obalansen i varuutbytet bör säkert kunna beaktas i de förhandlingar om nästa års export som inleds i oktober. Redan nu står det klart att t ex fartygsleveranserna kommer att överskrida kvoten för femårsperioden 1981-85. Och våra skeppsvarv har som känt en hel del outnyttjad kapacitet som då kan utnyttjas.
Ragnhild Artimo 19