Holland är också annat än tulpaner
av Christian Schönberg Forum 1991-16, sida 22-23, 12.12.1991
Hol and är också Rotterdam spelar en betydande roll för Hollands image som internationellt sjöfariscentrum.
annat än tulpaner
Text:Christian Schönberg
Centraleuropeiska länder drar större nytta av den europeiska integrationen än stater belägna i den geografiska periferin. Ländernas näringsliv konsoliderar sina ställningar redan i kraft av det gynnsamma utgångsläget och statskassan får en extra påfyllning via ett växande antal utländsk etableringar.
olland kör för närvarande stenhårt för att locka till sig utländskt kapital och fräscha företagssatsningar. Bolag som excmpelvis vill koncentrera sin distributionsverksamhet till en enda ”europunkt”. möjligast nära händelsernas centrum. bör uppfatta tulpanlandet som ett seriöst alternativ. Såväl nordiska som andra längre bort belägna företag lockas med löften om ekonomiska och kommunikationsteknisk fördelar. I Forum nr 7/91 berättade vi om ir 2 ländska lockrop som närmast bygger på låga skattesatser inom produktion som är avsedd för export och i nr 10/91 presenterade vi nordtyska förbundsstaters ekonomiska morötter för etablering inom sina områden, Schleswig-Holstein utlovar närmast direkta investeringsstöd medan Hamburg bl a lockar med hyresfria kontorsutrymmen för en inkörs- eller marknadsundersökningsperiod på 6 månader. Betydande ckonomiska fördelar kan uppnås även vid etablering av produktionsanläggningar celler om man ha siktet inställt på att grunda filialkontor, dotterbolag eller köra igång samprojekt av joint-venture modell.
Logistiken i högsätet
Den holländska strategin, för att locka utländska investerare och företag att etablera sig, går dels ut på att erbjuda snabba och fördelaktiga curotransporter från distributionscentra i landet där bl a telekommunikationskostnaderna ligger på en synnerligen lockande nivå. och dels peka på de finansiella och skattepolitiska fördelar som Nederländerna kan visa upp.
Nödvändigt at växa europeiskt
Nittio (90) procent av 466 tillfrågade företagsledare i IN europeiska länder har siktet inställt på att expandera inom Europa. Över en tredjedel a 16/1991 F RU företagen kommer att öka sina ekonomiska aktiviteter via direkta nyinvesteringar i andra europeiska länder. 24 procent lägger huvudvikten vid produktion, 43 procent satsar på försäljningskontor och 28 procent kommer att etablera sig inom distributionssektorn. 49 procent av dessa har planer på att grunda regionala högkvarter, marknads- och utvecklingsenheter, kommunikations-, finansierings- eller motsvarande stödfunktioner utom det egna landets gränser.
Siffrorna presenteras av Netherlands Foreign Investment Agency som har till uppgift att intressera omvärlden för sitt lands möjligheter i centrum av det nya Europa. I den färska undersökningen som omfattar 18 bassektorer inom produktion, handel, service och finans ingår 24 finländska företag. Alla utvalda bolag är plockade ur internationella adressregister.
Östexporten ökar med 300 procent
De företagsledare som redan driver exportverksamhet till i medeltal fem marknadsområden räknar med att under de närmaste fem åren vidga sin verksamhet till ytterligare fem nya områden.
Över hälften av dem tror att breddningen kommer att ske inom Centraleuropa och nämner i sammanhanget främst England, Tyskland och Benelux-länderna samt Österrike, Schweiz och Frankrike.
Den procentuellt sett största volymökningen kommer givetvis att drabba de forna öststaterna. Endast ett fåtal av de utfrågade företagsledarna har däremot kontinuerligt exporterat sina produkter österöver, varför enkätresultatet som indikerar en 300 procen se
Johan Grotenfelt har tagit över ansvaret som representant för NFIA i Finland efter Ted Westerberg.
Hollands telekommunikationssystem håller högsta tänkbara klass och ligger kostnadsmäs sigt på en fördelaktig nivå.
tig ökning inte kan anses vara helt tillförlitlig. Service kostar
Servicekostnaden hör till en av de svårast kalkylerbara storheterna när budgeter görs upp. Det handlar om inte alldeles små smulor. Enligt holländarna, som är konkurenskraftiga och har goda förutsättningar att just inom denna sektor locka till sig utländska investeringar, kalkylerar företagen serviceposten alltför lågt. 5 procent av omsättningen är det normala, medan experter inom områdena distribution. telekommunikation och finans anser att den realistiska nivån för företag som jobbar internationellt bör ligga i trakten av 10 procent.
Infrastrukturen fungera — Redan i dag är 120 finländska företag etablerade i Holland, av vilka 40 sysslar med produktion i någon form, konstaterar — regiondirektören = för NFJA i Europa Cees de Geus. Som hans förlängda arm i Finland verkar Johan Grotenfelt som också står till
Cees de Geus verkar som NFIA:s regiondirektör i Europa.
” I rr
F RUN, 16/199 tjänst med basinformation om vad Holland har att erbjuda och dirigerar intressenter vidare till rätt instans, givetvis ”free of charge” påpekar duon.
Att etablera sig i Holland kan ur många synvinklar vara både behändigt och ekonomiskt försvarbart eftersom infrastrukturen och beredskapen redan fungerar smidigt och framför allt europeiskt. Allt fler finländska företag har redan fått upp ögonen för det holländska alternativet eftersom landet, i statistiken över investeringar utomlands. på kort tid klivit upp från en tionde till en femte plats.
Holdingbolagens Mecka NFI presenterar statistik som visar att avkastningen på investerat kapital räknat för hela industrisektorn ligger på 25 procent. En siffra som övertrumfar närliggande Belgien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien med 3 till 8 procentenheter. Inom businessektorn ligger man trea efter Belgien och Tyskland. Avkastningen efter skatt var i medeltal 20,38 procent av BNP. under perioden 1985—87. Under motsvarande tidsperiod var siffran i Frankrike 19,54, i Storbritannien 16.62 och i Tyskland 14,53 procent.
Antalet förlorade arbetsdagar ligger också på ett lågt plan i Holland. Endast Schweiz redovisar för färre förlorade arbetsdagar på grund av sjukdom eller strejker. England ligger härvidlag klart sämst till.
Enligt uppgifter från Finlands Bank investerade finska bolag förra året 1 160 Mmk i Holland, vilket är tre gånger mera än motsvarande siffra gällande Belgien och Tyskland.
Enligt NFIA:s inofficiella statistik för Efta-länders investeringar i Holland detta år, har finska företag gjort beslut på det totalt sett största beloppet hittills.
Bland investerarna noteras en rad kända namn som Partek, Outokumpu, Raisio och JA-RO. [ 23