Utgiven i Forum nr 1979-17

Hur man hittar diamanter

av Jurij Svintitskij Forum 1979-17, sida 20-21, 07.11.1979

| vr

RR RR TR AV AV I = NÅ = AA | PR | I

KN | - LE ho

ME RAL | ss AL

I en av de montrar som finn i Kremls diamantfond ligger den underbara ädelstenen ”Maria” och gnistar förföriskt. Stenen har fått sitt namn efter den arbeterska som med egna händer plockade ut och föräldlade stenen ur ett kimberlitstycke på anrikningsfabriken Nr 3 i Jakutien.

ty» — Det var en vanlig arbetsdag, minns Maria Konenkina, och jag sysslade med ett rutinjobb, nämligen att slutbehandla koncentratet. Transportbandet rullade som vanligt sakta och säkert, och rätt som det var upptäckte jag en klump som gjorde mig misstänksam direkt. Kunde det vara en diamant? Först då jag provade den mot en glasbit och såg hur lätt den skar glaset förstod jag. En diamant! Den vägde 105 karat…

I arbetsrummet hos chefsgeologen Anatolij Botkunov vid företagssammanslutningen Jakut Almaz fick jag bläddra i ett album. Där hade man fotograferat alla stora kristaller och deras ”släktingar” som utvunnits vid Jakut Almaz.

“Vi skall bryta värdefulla stenar”

För inte så väldigt många år sedan ansågs blotta tanken på dylika fynd som rena fantasierna. Ryssland, ädelstenarnas hemland, betraktades sedan urminnes tider som helt vanlottat av naturen just då det gällde diamanter.

Visserligen skrev redan Plinius dä att de gamla skyterna kunde konsten att utvinna ”adomazer” dvs ädelstenar. Men det var först universalsnillet Mihail Lomonosov som på 1700-talet dristade sig att förutspå: ”Vi skall börja leta metaller, guld, silver och liknande, vi skall bryta värdefulla stenar, aspider, smaragder, rubiner och diamanter.”

Den första sensationen inträffade år 1829 då den 18-årige Pasja Popo 2 vaskade guld vid fyndplatsen Krestovozdvizensk i Ural och fann en sten som kom att intressera den berömde mineralogen Schmidt. Han konstaterade förvånad att det måste röra sig om en diamant. Nu började en diamantfeber utan like. Efter en tid hade man hittat så många stenar i Ural att det räckte till ett helt dia manthalsband. Emellertid ledde 1etandet efter primära fyndigheter i

En dyrbar handfull småsten: jakutiska diamanter i oslipat skick. Gamla jakutiska legender har gett geologerna tips att leta ädelstenar i dessa trakter.

FORUM 17/79

Ural inte till något resultat, inte ens efter 1917.

Legender gav tips

Geologen A Burov fann år 1937 i floden Pits bäcken en sibirisk diamant. För de allra flesta experter var detta något helt oväntat. För den jakutiske hembygdsforskaren Pavel Starovatov kom nyheten dock inte alls som en överraskning, eftersom han långt tidigare noggrant lyssnat på vad gamla jakuter berättat, och dessa legender hade gett geologerna anledning att söka sibiriska sagostenar.

Det första kimberlitröret Zarnitsa (Kornblixten) hittades av den unga geologen Larisa Popugajeva år 1954. Från det året började de jakutiska diamanterna ställa till oordning i rekordböckerna. Många av dem överträffade ”Maria” i storlek. Lilija Sjichman upptäckte på samma fabrik en underbar sten på 166 metriska karat (mk). I samband med 25-årsminnet av det stora slaget vid Volga 1942—43 fick stenen namnet ”Stalingradskij”.

Jakutiens stjärna Hösten 1973 gjordes det allra störs fyndet. Operatören Nadezjda Beljajeva upptäckte en väldig kristall, en oktaeder med rundade kanter, som hade måtten 35 X 37 X 33 millimeter. Vikten var 232,05 mk! Den döptes till ”Jakutiens stjärna”.

Det har gjorts ännu större fynd, exempelvis en konkretion av kristaller på sammanlagt 1 500 metriska karat. Men den är en sk teknisk diamant, som blir utgångsmaterial för olika skärverktyg.

Den senaste ombyggnaden av anrikningsfabriken, där man utvinner diamanter ur kimberlitgången Udatjnaja, blev en stor händelse för diamantletarna.

— Det var en jobbig operation, minns chefen för gruvan, A Kozejev. — Temperaturen låg på minus 52 grader och vi var rädda för att det skulle bildas isproppar. Upphämtningsrören slingrade sig som ormar, men de höll!

Adelsten i bil…

I våra dagar, då man som regel hämtar upp diamanter med hjälp av automater och sofistikerad utrustning, händer underliga saker. En av lagbasarna för de stora dumpers som går nere i kimberlitgången Mir, A Berestovoj, berättar — Vi höll på att reparera en av bilarna. Som bekant leds avgaserna på en Balaz genom de olika tomrummen i karosseriet och släpps ut genom speciella hål upptill. Då vi öppnade karossen hittade vi en glänsande ädelsten på 18 mk.

Grävmaskinisten Boris Korabljov hittade en ännu större kristall. Sent en vinterkväll mot slutet av skiftet påträffades stora kimberlitstycken, som dock först måste sprängas isär. Medan Boris väntade på ”dynamitarderna”, gick han ut ur sin hytt ett tag. I ljuset av förbipasserande lastvagnar såg han plötsligt en bit sten, något som glimmade till som en stjärna. Den diamant han hittade fick namnet ”Gornjag” och är på 45 metriska karat. Stenen ligger i Sovjetunionens diamantfond. Och är en av de vackraste i sin monter.

Bland de mer berömda jakutiska diamanterna finns exempelvis ”Tajga-diamanten”, ”Valentina ‘Teresjkova” (uppkallad efter den första kvinnliga - kosmonauten), ”Stora Björn”, ”Sjuårsplanens pionjär” m fl. I kimberlitgången Udatjnaja hittades nyligen en kristall på 121 mk. Den döptes till ”60-årsminnet av Oktoberrevolutionen.”

Jurij Svintitskij (APN) CO

Genom att ge arbete åt en utländs >

Ni får en utländsk praktikant ”skräddarsydd” enligt önskemål.

När ni önskar anställa en utländsk praktikant, preciserar ni praktikantens utbildning, arbetserfarenhet och språkkunskaper, varefter arbetskraftsministeriet väljer ut en person som motsvarar anspråken.

FORUM 17/7 praktikant bereder du a arbetsplatser för finländska (YA praktikanter utomlands.

Det internationella praktikantutbytet bygger på ömsesidighet. Bytesförhållandet är fördelaktigt för Finland: genom att ta en utländsk praktikant i er tjänst, = -—= hjälper ni finländare till praktikplatser utomlands.

Dagens utländska praktikant kan vara morgondagens kund…

Närmare uppgifter lämnar arbetskraftsbyråernas tjänstemän för internationellt praktikantutbyte. Ta kontakt snarast möjligt, men alla erbjudanden är förstås välkomna året om.

ARBETSKRAFTSMINISTERIE 21

Utgiven i Forum nr 1979-17

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."