Hur rationalisera riksdagsarbetet?

Taggar: Personer: Georg C Ehrnrooth Teman: riksdagen

FORU panele 6 RIKSDAGSMÄNNEN utför i dag sitt viktiga arbete i en arbetsmiljö som inte skulle accepteras i något företag. Många riksdagsmän protesterar högljutt över sina bristfälliga arbetsförhållanden. På regeringshåll säger man att tilläggsanslag antagligen skulle beviljas för rationalisering av riksdagens arbete. Men regeringen kan inte anslå medel om de inte först får en anhållan från riksdagens sida. Bollen ligger hos kanslikommissionen, som handhar dylika frågor.

Hur rationalisera riksdagsarbetet & FORUM gjorde en rundfråga bland riksdagsmännen: Hur kunde riksdagens och de enskilda riksdagsmännens arbete rationaliseras? Var finns de största bristerna?

De tillfrågade riksdagsmännen var minister Ulf Sundqvist, som också gav regeringens syn på saken, samt riksdagsmännen Georg C Ehrnrooth och Pertti S aTolainen.

Riksdagens talman V J Sukselainen, ordförande för kanslikommissionen, kommenterade klagomålen.

Sundqvist: Regeringen kan bevilja anslag

SUNDQVIST: — Hela utvecklingen under detta århundrade när det gäller hjälpmedel som effektiverar arbetet, har gått riksdagen spårlöst förbi. De framsteg som gjorts i fråga om rationalisering, telekommunikationer och arbetsbesparande hjälpmedel har inte på något sätt påverkat riksdagens sätt att fungera. Det finns en enorm klyfta mellan näringslivets effektiva sätt att arbeta och den nivå på vilken riksdagen i dag befinner sig i detta avseende.

FORUM: — Är regeringen beredd att bidra till att avhjälpa de brister som finns?

SUNDQVIST: — Som regeringsmedlem kan jag inte se något hinder för att regeringen skulle bevilja tilläggsanslag för rationalisering av riksdagens arbete. Men problemet ligger i att regeringen inte kan bevilja anslag som inte riksdagen anhållit om.

FORUM: — Varför äskar inte riksdagen om anslag 10

SUNDQVIST: — Fråga kanslikommissionen, där vet man kanske svaret! Riksdagsmannen besluter ju i hög grad om sina egna angelägenheter — de höjde ju nyligen sin egen lön — och man skulle tycka att de vore intresserade av att förbättra sin egen effektivitet.

FORUM: — Kan felet ligga i att riksdagsmännens arbete på grund av ogynnsamma arbetsförhållanden tar så mycket tid, att de inte hinner sätta sig in I hur rationaliseringar kunde genomföras? Vore utomstående konsulter till någo hjälp? dal

SUNDQVIST: — Eventuellt kunde man tänka sig att anlita sådana, Trots att riksdagsmännen känner av missförhållandena i sitt eget skinn och exakt vet var bristerna ligger, har de inte tid och möjlighet att genomföra effektiva rationaliseringsåtgärder.

FORUM: — Vilka är de största bristerna?

SUNDQVIST: — Jag vill först ta fasta på det positiva: riksdagsbibliotekets informationstjänst fungerar utmärkt. Den står till tjänst med allt material vi behöver i vårt arbete på ett föredömligt sätt. Det man mest lider av är telefoncentralens begränsade kapacitet. Och sedan: att få mera tid och mera möjlighet att utföra viktigt arbete här, i riksdagshuset. Och förbättringarna borde komma nu. Vi kan inte vänta tills riksdagshusets nya annex blir färdigt.

FORUM: — Hur är det med riksdagsmännens direkta arbetsbörda, produceras t ex flera kommittébetänkanden än de orkar svälja?

SUNDQVIST: — Jag vill inte precis säga det. Man kan inte undvara kommittéerna. Bättre beställt är det trots allt här än i Sverige, De svenska betänkandena är betydligt digrare än våra,

Forum 18/1972

Riksdagsman Georg C Ehrnrooth

FORUM: — Hur har talmannens förslag om begränsning av motionsfloden inverkat?

SUNDQVIST: — Positivt, jag tror på en frivillig begränsning. Riksdagsmännen börjar antagligen också inse, att ingen skördar lagrar på många små enskilda motioner.

Ehrnrooth: Riksdagsmännen agerar springpojkar

EHRNROOTH: — Allt sedan jag invaldes i riksdagen första gången 1958 har jag försökt reformera riksdagens arbetsformer och bidra till att de enskilda riksdagsmännen skulle ges bättre förutsättningar att utföra sitt arbete, Två reformer har jag lyckats genomdriva: Frågetimmen efter brittiskt och skandinaviskt mönster samt replikrätten i plenum.

FORUM: — Har frågetimmen och replikrätten fungerat tillfredsställande 1 praktiken?

EHRNROOTH: — De har gjort verksamheten smidigare och moderniserat vårt parlament. Men frågetimmen skulle ha större värde om inte regeringen i huvudsak ansåg det som sin skyldighet att finna så undvikande svar som möjligt — någonting som helt enkelt inte tillåts tex i det brittiska parlamentet. Replikrätten har visat sig vara mycket bra. Nu kan man snabbt korrigera direkta fel och missuppfattningar i det föregående yttrandet.

FORUM: — Det finns säkert plats för ytterligare förbättringar?

EHRNROOTH: — Ja, i synnerhet när det gäller den enskilda riksdagsmannens arbetsmöjligheter. Det är klart att det är på tok, när en person som valts till det högsta parla Forum 18/1972

Minister Ulf Sundqvis mentariska organet i republiken, skall vara springpojke, maskinskrivare m m. Däremellan skall man försöka få tid att sätta sig in i komplicerade lagstiftningsfrågor, som regeringen fått sätta sig in i med hjälp av en stab av sakkunniga tjänstemän.

FORUM: — Hur kan bristerna avhjälpas?

EHRNROOTH: — Riksdagsmännen skulle absolut behöva en privatsekreterare, gärna en akademiskt skolad yngre person med intresse för samhällsfrågor och en viss politisk erfarenhet. På så sätt skulle en mera kvalificerad återväxt vara tryggad i riksdagen än när allehanda pop-figurer från televisionen och den övriga nöjesindustrin plötsligt blir lagstiftare.

— Det nya administrationshuset bakom riksdagshuset borde uppföras så snart som möjligt. Riksdagsmännen behöver ett arbetsrum och en telefon i det. Det är ju absurt, att alla telefonsamtal, från rena bagatellfrågor till konfidentiella samtal om någon anhängig fråga, skall föras från en halvöppen telefonhytt, där man stående skall försöka göra anteckningar under samtalets gång. Det finns inte en kramhandel i landet, där ens praktikanten skulle ha sådana arbetsförhållanden!

FORUM: — Kan riksdagen inte själv göra något för att råda bot på missförhållandena?

EHRNROOTH: — Jag misströstar på basen av fjorton års erfarenhet. De flesta reformsträvanden stöter på en mur. Majoriteten i riksdagen är likgiltig och direkt ovillig att införa något nytt. I kanslikommissionen, som besluter om sådana här saker, har man förvägrat de mindre partierna representation.

— För flera år sedan var jag med i en kommitté för att utarbeta sådana reformförslag som hade med det praktiska arbetet att göra. När det enhälliga förslaget var klart, beslöt talmanskonferensen att lägga aktstycket i bordslådan. Där ligger det allt fortfarande! Vänd 1

Riksdagsman Pertti Salolainen

Salolainen: Inför fast talartidtabell!

SALOLAINEN: — Frågan om riksdagsarbetets rationalisering är i hög grad aktuell och det vore på tiden att något gjordes. Jag kan på stående fot nämna sex punkter där riksdagsmännens arbete kunde rationaliseras 1. Under pågående plenum är det omöjligt för riksdagsmännen att få kontakt med yttervärlden. Telefonlinjerna är helt blockerade. Utanför sessionssalen finns endast tre telefoner.

2. Vi har inget eget arbetsbord, för att inte alls tala om ett enskilt arbetsrum. Trängseln är olidlig. Fyra stycken sitter vid samma skrivbord.

3. Maskinskrivningshjälp för den enskilda riksdagsmannen existerar inte. Man skriver för hand eller knackar med två fingrar — alla har inte lärt sig konsten som jag — och sitter uppflugen på telefonkataloger eller något annat lämpligt för att komma i bekväm arbetshöjd. Bristen på servicepersonal och på tekniska hjälpmedel är skaadalös. Riksdagen fick helt nyligen sin första kopieringsmaskin. Den fick vi vänta länge på 4, Riksdagsmännen får inte automatiskt kommittébetänkanden och dylikt. Man måste själv vara aktiv och be om allt man vill ha. Däremot fungerar informåtionsservicen tillfredsställande trots bristen på personal. Man behöver bara anhålla om t ex EEC-material, så får man det automatiskt.

4. Utskotten skulle behöva heltidsanställda sekreterare. Nu sköter de jobbet som bitjänst. Det är ett tekniskt hinder för effektivt utskottsarbete.

5. En åtgärd som radikalt skulle förbättra riksdagens arbetsförhållanden: införandet av en fast talartidtabell. Finland och Sverige torde vara de enda länderna i världen, där man inte har begränsat riksdagsmännens rätt att prata på ohämmat precis hur länge de vill. På annat håll har man en fastspikad tidtabell för hur länge varje talare får tala, och den som inte håller sig till tiden klubbas obönhörligt av. I England är det t om förbjudet att tala efter manuskript. Själv tycker ja 12

Talman V J Sukselairne att det vore idealiskt, endast små lappar som stöd borde vara tillåtna. Det vore ett effektivt sätt att få slut på det monotona mässandet som ingen ändå orkar höra på.

FORUM: — Och talmannens förslag att begränsa motionerna? Är det positivt?

SALOLAINEN: — Där är jag tveksam. Att motionera hör till de primära rättigheter som en riksdagsman har. En alltför stark inskränkning skulle åtminstone inte jag vilja rekommendera.

Sukselainen: Hopp om förbättringar

FORUM: — Talman Sukselainen, de riksdagsmän som Forum har tillfrågat har klagat över sina usla arbetsförhållanden. Minister Sundqvist såg inget hinder för att regeringen skulle bevilja anslag för rationalisering av riksdagsarbetet. Varför äskar inte riksdagen om sådana anslag?

SUKSELAINEN: — Tja, jag tror att riksdagsmännen egentligen inte vill ändra på de arbetsförhållanden de blivit vana vid, de må sedan vara goda eller dåliga.

FORUM: — De riksdagsmän som uttalat sig i den här lilla enkäten har i varje fall varit av annan åsikt, och också framfört konkreta förslag till förbättringar.

SUKSELAINEN: — Vad telefonlinjerna beträffar, som tycks vara en irriterande fråga, så finns det flera hundra direkta linjer samt fyrtio som går genom riksdagshusets växel. För övrigt förnyades telefonväxeln för endast två år sedan, och kapaciteten byggdes då ut så mycket utrymmet det tillät. Reella möjligheter att genomföra de andra förbättringarn finns först då riksdagshusets nya annex blir färdigt. Forts. på sid. 51

Forum 18/1972