Hur ska vi samarbeta?

Taggar: Teman: samarbete

Hur ska vi samarbeta?

Forum frågade:

Reijo V. Kekäläinen, ASEA

VD

FORUM: — Har ni etablerat direkt samarbete med den finska Industrin?

KEKÄLÄINEN: — Som ett konkret exempel på vårt samarbete med den finländska industrin kan jag nämna att ASEA äger 38 procent av Kone Osakeyhtiös aktiestock och att hissföretaget AB Asea-Graham i Sverige helt ägs av Kone Osakeyhtiö. I samband med aktieutbytet ingicks samarbetsavtal. Ett exempel på vårt samarbete med A. Ahlström Osakeyhtiö är det relativt nystartade glasfiberbolaget Karhulan Kuitulasi. Den nya fabriken levererar nu en råvara som inte tidigare framställts i Finland.

FORUM: — Hur anser Ni att samarbetet med elindustrin i Finland skulle kunna utvecklas? Har Ni direkt samarbete med Strömberg?

KEKÄLÄINEN: — Jag anser att samarbetet blir allt viktigare, emedan elbranschen är mycket vittförgrenad och inget företag har tillräckliga resurser för att ensamt svara för produktutvecklingen. Det skulle kräva orimliga investeringar i forskning och planering och den finländska marknaden är så liten att man inte tillräckligt snabbt får igen vad man investerar i produktutveckling. I våra dagar blir produkterna föråldrade inom 6—38 år och deras livstid kommer snart att vara i genomsnitt mindre än fem år. Då måste man gå in för intensivare forskning för att inte bli efter i utvecklingen, och jag tror att det också skulle finnas stora möjligheter till samarbete inom forskning. Ett sådant samarbete skulle vara till stor nytta för Finland, eftersom vi väl måste erkänna att den svenska industrin ännu ligger före vår egen i många avseenden. Man har i Sverige investerat mera och resultatet bär en syn för sägen: tex omsättningen per arbetare i Sverige är 1,5—2 gånger större än hos oss.

Vänd!

Forum 12/71

Fredrik Castrén, VVD

Oy Strömberg A FORUM: — Kan samarbetet inom elindustrin utvecklas i Norden?

CASTRÉN: — Man bör utveckla samarbetet. Vi har i vissa fall haft samarbete när det gäller större projekt och har ett visst samarbete när det gäller grundforskningen. Några planer på en gemensam marknadsföring med något annat bolag har vi inte idag men vi är självfallet öppna för diskussioner t ex även när det gäller marknadsföringen ifall vi anser det vara ändamålsenligt.

— Vi konkurrerar hårt när det gäller transformatorer och elmotorer och ifråga om vår export så går största delen d v s över 50 procent till Norden och då främst till Sverige. FORUM: — Det talas mycket om fusioner idag. Är det aktuellt i Ert fall?

CASTRÉN: — Idag ha vi inga planer på fusioner varken i Finland eller i utlandet.

FORUM: — Har Strömberg många samarbetsavtal med elindustrin ute i världen?

CASTRÉN: — Strömberg har idag ingen licenstillverkning d vs allt vi producerar har våra egna konstruktörer gjort. En av orsakerna till detta är den att Gottfrid Strömberg själv var en uppfinnare och denna tradition och linje har man försökt bevara. Vi ”lyfter nog på hatten” för våra tekniker, som har lyckats konstruera många varor av toppnivå. Vi vet att t ex det eltåg, som redan tagits i funktion, hör till de mest avancerade i världen och samma gäller det provtåg som görs för Metron.

FORUM: — Hur samarbetar NI i produktutveckling och forskning med den övriga elindustrin? Hur mycket satsar Ni på forskning?

CASTRÉN: — Vi har för ett antal år sedan gjort ett avtal med

ASEA om tekniskt samarbete. Ifråga om produktutvecklingen Vänd 51

OMSESIDIGA FÖRSAKRINGSBOLAGET SAMPO-TARMO

Resultaträkning för år 1970

KOSTNADER

Utbetalningar på grund av försäkringsförbindelser Utbetalda ersättningar rer rer es 145.946.302,09 Ökningar av ansvarsskulde premiereserven = Lostessssees eeees 5.288.057,— ersättningsreserven 27.025.376,— —178.259.735,09 Aterförsäkrare Premier ooossseerrsesrrrerrere ses s sa 39.504.851,62

Provisioner och vinstandelar för mottagna återförsäkringar Fältkostnade löner oc provisioner ……..

sociala kostnader 1.634.534,1 öv. fältkostnader 5.849.526,83 = 21.478.837,61 Huvudkontorets kostnade löner oc arvode 11.427.278,1 13.994.776,6 . 11.616.472,53 sociala kostnader 2,325.446,54 övriga kostnader 7.203.569,72 — 21.145.488,79 42.624.326,40 Skatter och publika avgifter …….. 3I.841.722,23 Egentliga kapitalkostnader Räntor Ned- och avskrivningar …

1.013.353,47 658.265,6 1.671.619,0 dBxtra kostnade läm

H dring av kreditförlustreserveA+ 1.182.726,04 384.775,1 mk 278.897.033,73

INTÄKTER

Premier Direkt anskaffad lagstadgad olycksfallsförsäkring .. <32.839.463,89 trafikförsäkring . 53.380.476,67 andra bilförsäkringar 23,815,345,96 transportförsäkring 15.314.611,30 brandförsäkring …… 24.431.215,89 diverse försäkringar + 15.708.252,07 Aterförsäkring s.ssossse0 cc 48.671.969,61 214.161.335,39 Aterförsäkrare Ersättningar … ae 24.085.190,26 Provisioner och vinstandelar 8.833.897,04 Ökning av premiereservandelen 1.053.866, Ökning av ersättningsreservandelen Egentlig kapitalavkastning

Räntor och indexförhöjningar

Dividender

Nettovinst på fastigheter Övrig kapitalavkastning …………

2.361.144,— = 36.334.097,3 25.251.785,2 253.385,9 2.819.630,02 76.799,86 = 28.401.601,0 mk 278.897.033,73

Voitto Kunnas Roger Lindberg

Lauri Kalima S. Stendahl

CN Abo, den 23 april 1971

OMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSBOLAGET SAMPO-TARMO

N | STYRELSE

Heikki Löyttyniemi Onni Särökari

Pentti Niemistö Valde Vainio

Reijo V. Kekäläinen — Om Strömbrg och ASEA kom fram till ett utvidgat samarbete skulle de tillsammans få en större del av marknaden i Norden och dessutom kunna bjuda engelska, västtyska och amerikanska konkurrenter kraftigare motstånd. ASEA äger 11,1 procent av Strömbergs aktiestock — dock utan rösträtt. Ett försök att överta en större aktiepost väckte på sin tid mycken diskussion. — Behovet av samarbete gör sig gällande på många andra sätt, Det skulle t ex vara hög tid att förenhetliga inspektionsnormerna beträffande elanläggningar. Nu måste varje produkt godkännas separat i varje nordiskt land och ändå är säkerhetsbestämmelserna utan tvivel tillräckligt stränga överallt — skillnaden ligger bara i detaljer. Också normerna för enskilda produkter borde göras enhetligare. FORUM: — Hur tror Ni att vår industri klarar allt hårdare konkurrens i framtiden? KEKÄLÄINEN: — Som underleverantör har Finland alltid en god potential, men många tycks uppleva underleverantörskapet som någonting mindervärdigt och skamligt. Som känt har vi ju i allmänhet ganska kraftiga komplex ifråga om våra varor Forts. på sid. 6 52

Fredrik Castrén kan man säga att det ännu finns mycket att göra — i samarbete med ASEA eller någon annan. I längden kan det inte löna sig att alla forskar på samma fält. Många miljoner mark kastas på detta sätt i sjön. Vi bör kunna dela upp forskningen, närmast då grundforskningen, så att vi inte gör dubbelt arbete. Vi satsar idag 5S—6 procent av omsättningen på forskning, vilket torde vara en stor satsning i finska förhållanden. FORUM: — Kommer Ni att öppna egna fabriker i utlandet? CASTRÉN: — För tillfället är svaret nej. Vi har i detta nu ingen orsak att göra det, men i framtiden kan det visa sig vara nyttigt och nödvändigt. FORUM: — Klarar de finska produkterna sig väl I konkurrensen? CASTREN: — När det gäller kvalitet så tillhör de finska produkterna idag toppen. Vi kommer hårt på alla marknader. — Tyvärr måste man dock säga att vår image blev lidande på grund av metallstrejken och därav föranledda leveransförseningar. Det tar lång tid att återfå förtroendet efter denna strejk. Dessutom kostade strejken flera miljoner mark som självfallet inte fås tillbaka. På exportmarknaden arbetar vi med Forts. på sid. 67

Forum 12/71