Hur smakar och doftar nästa år?

av Torsten Fagerholm Forum 2013-12, sida 20-21, 23.12.2013

Skuldträsket tynger

Sixten Korkman, professor of practice i ekonomi vid Aalto universitet.

De flesta länder vill växa och komma ut ur skuldträsket genom att exportera mer än de Importerar. Är det matematiskt omöjligt?

Xx ”Sant, alla kan inte öka sin nettoexport. Men alla kan lätta på penningpolitiken i en strävan att försvaga valutan och därmed få en bättre konkurrenskraft. I slutändan får ingen en bättre konkurrenskraft eller större nettoexport - men processen kan bidra till en globalt mer expansiv penningpolitik. Det ta var konsekvensen av konkurrerande devalveringar på 1930-talet. Däremot skulle försök att öka nettoexporten genom protektionistiska åtgärder ha förödande effekter på den globala ekonomin, vilket utvecklingen på 1930-talet också illustrerar”

Kan medelklassen i västvärlden vänta sig stagnerad eller rentav lägre levnadsstandard då välfärden skiftar i riktning mot Asien? “Möjligt. Informationsteknologin ökar efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Det finns också alltid efterfrågan på lågavlönad arbetskraft för att producera lokala tjäns ter som inte kan outsourcas till utlandet. Allt som kan digitaliseras kan också utlokaliseras, och robotiseringen av många verksamheter ökar, vilket minskar jobben inom industrin och många serviceyrken. Denna polarisering

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK HB12201 h [2 bidrar i den utvecklade världen och hos oss tillatt krympa den medelklass, som har burit upp och betalat för välfärdsstaten. Uppkomsten av en allt större medelklass i bland annat Asien är rimligtvis en gynnsam utveckling”

Energi ibrytningsskede

Peter Lund, professor i | teknisk fysik vid Aalto universitetet.

Slår intelligent styrnin av energikonsumtion oc -praduktion äntligen lge nom 2014 i Finland?

X ”Det är på kommande, men vi får ännu vänta några år innan tekniken slår igenom ordentligt på marknaden. Smart styrning blir allt viktigare, med växande andel vind- eller solkraft, för att kunna balansera den varierande elproduktionen”

Underskattar Finland några nischer inom energins värdekedja, speciellt då man ser på mikroproduktion i Tyskland? ”Energibranschen genomgår en stor föränd ring. Globalt ses mikroproduktion som en möjlighet snarare än ett hot, i motsats till den finska synen. Två tredjedelar av de globala investeringarna i kraftproduktion under de nästa tjugo åren förutses göras inom förnybar energi. Då den traditionella värdekedjan förändras så måste affärsmodellerna tänks om. Det blir mer kundnära. Stora tyska elbolag anpassar strategierna efter ”En ergiwende’ medan läget i Finland är kluvet. Vi har starkt kunnande inom energieffektivisering och förnybar energi. Samtidigt centraliseras vår elproduktion, och finskt kunnande anlitas allt mindre i de stora energibesluten. Då krymper hemmamarknaden, och vi fjärmas från den globala utvecklingen. Tiden utvisar om det blir det en förlorad Nokia till, denna gång inom energi”

Skogsbranschen tänker o på Nordea.

Är det värsta förbi inom skogsindustrin, eller fortsätter digitallseringen att skapa utmaningar x ”Utsikterna är tudelade. Ifall ekonomin återhämtar sig stiger efterfrågan på förpackningsmaterial, hygienprodukter och sågvaror. Däremot kan konsumtionen av grafiska papper krympa med fyra procent. Annonseringen dirigeras allt starkare över till den digitala sidan, och förändringen är strukturell”

När ger nya produkter ett kassaflöde som kompenserar för olönsam pappersproduktion? ”Det finns potential hos enskilda produkter som bygger på ny teknologi, till exempel biodiesel, men det är inte frågan om stora volymer. De kompenserar inte fallet inom traditionellt tidskriftspapper. Hoppet ligger främst hos förpackningsmaterial, hygien papper och cellulosa. Många lovande teknologier är beroende av offentliga stöd och teknisk utveckling. På sikt kan de kommersialiseras, men inom de kommande åren fyller de inte gapet i termer av producerade ton eller investerat kapital. Pappersindustrin är känslig för makroekonomi. Inom branschen spekuleras flitigt kring konsolidering, till exempelStora Enso och UPM. Men som fallet Outokumpu visar är en svag industri ingen automatisk garanti för att konkurrensmyndigheterna skall godkänna större marknadsandelar. Vi har sett stora transformationer inom förpacknings- och hygiensidan, med BillerudKorsnäs, Metsä Board och SCA. Fortsättning kan följa inom grafiskt papper?”

Leder Finland - eller sackar efter?

Elina Kiiski, framtids- = 4 expert på Sitra.

Vilka trender bör beaktas i politik och affärer? X ”Den accelererande klimatförändringen och det radikala brytningsskedet inom västerländskt arbete. I Sverige har statsbolagen anpassat sig till hållbar utveckling, en ren konkurrensfördel på tio års sikt. Samtidigt flyttar industrijobben ut och arbetet digitaliseras. Allt fler yrken automatiseras och sköts viateknologieller robotar. En virtuell ekonomi uppstår. Lågproduktiva jobb som butikskassor och flygfältspersonal ersätts avmaski ner. Se på Google i Fredrikshamn: en enorm investering som knappt föder några nyajobb. Frågan väcks: hur organisera och finansiera samhället på ett nytt och meningsfullt sätt?” Var kan Finland inta en ledande position? ”Inom resurseffektivt utnyttjande av naturrikedomar, inklusive återvinning. Vi kan erövra världstoppen inom nya mineralkällor, bioolja, cleantech samt biologiska produkter och processer. Rent vatten, odlingsbar och outnyttjad mark samt naturprodukter såsom bär, svampar, fisk och vilt, de är alla resurser” Håller vi på att halka efter någonstans? ”Inom utnyttjandet av data och digitalisering. Utvecklingen sker i rasande takt. Om man inte på allvar greppar tag i trenderna ovan så blir man stående på stället”

Skogsindustri och digitalisering

Karina Jutila, chef för tankesmedjan e2.

Med vilka nya produkte kan finländsk träföräd lingsindustri möta digita liseringens utmaningar?

X ”Företagen borde satsa på produkter med högt förädlingsvärde med miljöskonsarn teknologi, till exempel biobränslen, nedbrytbara förpackningsmaterial, hygienprodukter och biokemikalier. Finland har toppkunnande, innovationer, råmaterial, traditioner och sunda företag. En stor förändring kommer att ske inom några år”

Aleksi Neuvonen, prognoschef på tankesmedjan Demos.

När blir hållbarhet ett äkta tema på alla nivåer, från gräsrot till elit? Xx ”Ju mer affärer och jobb det föds som främjar hållbarhet, desto större växer sig förståelsen, och temat tas på allvar

Går vi tillbaka till den fossila åldern då klimatförhandlingarna har strandat? ”Klimatförhandlingarna har runnit ut i sanden, de skapar inga löften för samhället. Trots skiffergasboomen sjunker produktionskostnaderna för sol- och vindkraft. Bilismen i USA har börjat avta, och energieffektiviteten tar vid. Förändringar inom levnadsvanor och teknologi för brytningen framåt i större grad än politiken gör”

Vad kan vi vänta oss av “big data”? Bygger vi en skön ny digital värld där storebror ser dig? ”Vi har nyss vaknat upp till en verklighet där våra digitala liv kan övervakas mycket noga. Det kan påverka folks förtroende för stater, politiker och företag. Kanske uppstår en ny fragmentering där somliga övergår till egna nätverk, säkrare webbtjänster och avgränsade sociala nätverk. Möjligen är globaliseringen, som drevs av internet under 1994-2013, förbi i sin nuvarande form?

FORUM FÖR EKONOMI OCK TEKNIK NR 122018