Hur uppfattar vi industriellt byggande?

av Bengt Lundsten Forum 1971-11, sida 23-24, 09.06.1971

Taggar: Teman: byggande

Prof. Bengt Lundsten:

Hur uppfattar vi industriellt byggande?

I en nyligen utkommen bok om den franska konstruktören Jean Prouvé citerar Prouvé en flygplanskonstruktör som sagt: »Om flygplan skulle byggas enligt samma metoder som byggnader skulle de aldrig flyga».

Dagens husbyggnadsmetoder rena hantverket

Husbyggnadsmetoderna är i jämförelse med övriga produktionsmetoder så efterblivna att man, trots allt tal om elementteknik, fabriksframställda småhus etc, måste tala om ett rent hantverk när det gäller byggnadsmetoder i vår industrialiserade tidsålder.

Av någon oförklarlig anledning har denna centrala del av produktionen lämnats utanför industrialiseringsprocessen trots att den rent ekonomiskt på grund av de enorma resurser som byggandet kräver borde utgöra ett verkligt lockande fält för energiska industriidkare.

Ar det kanske så, att byggarna är så bundna av fördomar att de inte kan se hur en industrialisering av byggprocessen borde genomföras, eller är byggandet ett så svårbemästrat område att det inte går att inordna i en industriell process? Antagligen kan felet sökas på vartdera området.

Elementbyggandet fjärran från industriellt byggande

När jag talar om industriellt byggande avser jag inte de tafatta försök som gjorts med element av olika material. Element är ju också tegelstenen som utgjort grundmaterialet för de flesta hantverksmässigt framställda byggnader. Elementbyggandet är ännu lika fjärran från ett industriellt byggande som »Spinning Jenny» en gång var från en textilfabrik.

Det jag avser är en industriell process där det mesta av arbetet utförs av maskiner som tillsammans producerar »byggnader» och som endast kräver mänsklig övervakning för ett kunna styras.

Den stegring av arbetslönerna som varit ett genomgående drag för hela utvecklingen av vårt samhälle kan emellertid knappast lämna ett så centralt område som byggandet opåverkat. Till dethär har samhället inte råd utan kommer förr eller senare att infoga byggprocessen i det industrialiserade samhällets produktionsschema.

Hur detta kommer att påverka hela vårt nuvarande »byggnadsskrå» är svårt att exakt förutsäga, men man kan med ganska stor säkerhet dra vissa slutsatser genom att studer industriell produktion inom andra sektorer. Vänd!

Forum 11/71

Hur uppfattar vi…

Forts. från 23

Entreprenören försvinner

För det första kommer med all sannolikhet entreprenörerna att försvinna. En fabrikstillverkad byggnad kräver inte de arbetsskeden som entreprenören nu utför, och behovet av mellanhänder mellan producenten av byggnader och konsumenten kommer därför snarast att ersättas med transportföretag och marknadsföring.

För det andra kommer projektörerna som nu verkar som fristående konsulenter att integreras i de industrier som producerar byggnader och kommer dessutom att mera få en karaktär av fabriksledare än konsulenter.

Utan ett intimt samarbete med produktionsapparaten kan en industriellt framställd produkt inte planeras, däremot kan man tänka sig att en viss form av »design» av marknadstekniska orsaker kommer att bli av betydelse för produktens framgång, varför ett samarbete mellan produktionsteamet och »designern» kan få en viss betydelse.

Speciella underleverantörer nödvändiga

För det tredje kommer en specialisering av underleverantörföretag till huvudproduktionsanläggningen att bli nödvändig. Dessa underleverantörföretag kommer att ersätta underentreprenörerna i vårt nuvarande system, Hela installationsblock med tillkopplade elanläggningar, sanitetsvaror, inredningar ete kommer att framställas av fabriker som specialiserar sig på denna form av produkter.

För det fjärde kommer denna industrialisering att ställa stora investeringskrav emedan den inte kan genomföras successivt utan måste utbyggas med sikte på helt industrialiserade produkter från början.

För det femte kommer byggandets industrialisering att medföra en total omläggning inom skolningen. De personer som krävs för byggandet måste i framtiden skolas för industriell produktion. De flesta yrkesgrupper som nu får sin utkomst genom byggandet kommer därför att stå utanför den nya processens krav på arbetskraft. . Vidare kan man peka på vissa särdrag inom vårt byggande som kommer att försvinna. Det nu så enorma slöseri med råvaror och oplanerade transporter som förekommer på alla byggnadsarbetsplatser kommer naturligtvis att bortfalla i och med produktionens omläggning.

Enormt slöseri med råvaror

De jättehögar med betongbräden, brädstumpar, söndriga eller skadade produkter m m som i många fall kunde räcka till för uppförandet av en lika stor byggnad till saknar ju helt sitt motstycke inom industriell produktion, där huvudproblemen i stället gäller utnyttjandet av avfallsprodukter så att de kan ge ekonomisk avkastning.

Det kunde vara av intresse att — för att skapa sig en bild av omfånget av slöseriet med byggnadsmaterial — uppställa en tabell som kunde ge oss uppgifter om hur många ton spik, hur många kubikmeter virke etc som årligen går förlorade på våra byggnadsarbetsplatser bara som formbräden.

Den ekonomiska sidan av en kommande produktionsomläggning av byggprocessen kan inte heller förbigås i detta sammanhang, Visserligen kommer omläggningen att kräva enorma investeringar, men det finns väl knappast någon som betvivlar att de investeringar som en gång krävdes för att Henry Ford skulle kunna omlägga produktionen från handgjorda till fabriksgjorda bilar inte skulle ha varit ekonomiskt lönsamma. En jämförelse mellan produktionsformerna för bilar och hus kan annars också vara på sin plats.

När vi idag talar om elementhus avser vi byggnader vilkas stomme utgörs av fabriksgjorda element.

24

För en bil motsvaras dessa av underredets balkar som emellertid redan för många bilmärken blivit överflödiga på grund av mera avancerade konstruktioner. Vem föreställer sig mera idag inom bilindustrin att som ett alternativ till valsverkets stålprofiler börja undersöka möjligheterna att göra profilerna för hand på fabriken av smält järn som man skulle köpa från en masugn? Det gör man emellertid hela tiden inom byggandet.

Parallellerna kunde fortsättas i oändlighet utan att totalbilden skulle förändras.

Vilka är då de mått och steg som måste vidtas för att denna omläggning av byggprocessen skall kunna ske?

Måttkoordinering ingen genväg

För det första måste vår inställning till byggandet och byggnaden som en engångsföreteelse förändras. För det andra måste inbillningen om elementbyggande och måttkoordinering som en framkomlig väg till byggnadsprocessens industrialisering skrotas ned. Vem tror tex inom bilindustrin på, att man för att kunna producera en bil först måste måttkoordinera alla metall- m fl produkter som överhuvudtaget existerar innan man kan producera en bil fabriksmässigt? Inom byggnadsforskningen framhåller man ständigt att en måttkoordinering (3M) av alla byggnadsmaterial är en nödvändig förutsättning för att nå fram till en »rationell byggnadsproduktion». Vilket nonsens, I stället borde man erkänna att 3M behövs för att minska hantverkarnas arbetsbörda inom byggandet.

Bort med skråväsendet

För det tredje måste skråväsendet inom byggandet försvinna och ersättas med folk som tränats för industriell produktion. Byggmästare och byggnadsgesäller hör till en förgången tidsålder.

Hur skulle det låta ifall vi vid våra tekniska skolor också skulle utbilda bilmästare och flygplansmästare? Byggnadstekniker (byggmästare ifall vi föredrar uttrycket) kommer också att krävas i framtiden, men deras arbetsfält kommer inte att sammanhänga med nyproduktionen utan med underhållet av befintliga produkter, reservdelsförsörjning etc.

För det fjärde måste arkitekterna och byggnadsingenjörerna sparkas ut ur sina ateljéer och konsultbyråer och tvingas in i produktionen.

Ifall detta inte sker kommer byggnadsproduktionen att styras av rena industrialister utan den kunskap om mänskornas behov — både fysiska och psykiska — som arkitekterna och ingeniörerna trots allt kunde bidra med.

För det femte måste industrierna göras medvetna om att en produktion av råmaterial (byggnadsmaterial) inte kan göras lika lönsam som en tillverkning av långt förädlade produkter i stor skala.

Nya metoder och materlal

För det sjätte måste de nya material och metoder som vetenskapsmännen berikat oss med göras till fritt användbara vapen också inom byggnadsprocessen.

Detta gäller framförallt metaller och syntetiska material, men naturligtvis också i hög grad alla andra råmaterial som lämpar sig för industriell produktion.

För det sjunde måste nya transportformer av produkterna till destinationsorten utarbetas och göras ekonomiskt lönsamma jämförda med de otaliga transporter som idag sker mellan producenterna av byggnadsmaterial och arbetsplatser. Dessutom måste också nya friare former av vatten- och sanitetsförsörjning samt eldistribution och kommunikationer utarbetas och omprövas.

Hur denna produktionsomläggning i praktiken skall genomföras kan jag inte bedöma, men huvudsaken är att vi ser den som ett konkret alternativ till det som dagens byggnadstekniker stolt förkunnar vara »industriellt byggande».

Forum 11/71