Hyggesrester har minst uppvärmande effekt
av Heidi Backas Forum 2010-06, sida 33, 22.06.2010
Taggar: Personer: Johanna Kirkinen Teman: biobränsle
FORUM FÖR EKOMÖMI OCH TEKNIK NR 6 2018
I KORTHE > NANOTRÅDAR OCH HJÄRTELEKTRICITET: Framtidens kraftkälla för bioapplik an vara kroppen sjä
GIA TECH har me ande råtta ch and nvände e med en poly mer för alt isoleras mot kroppsvätskor, oc uppmätle fyra picoampere ‘drivs’ med av kroppe > TATUERA MED NANOBLÄCK! Forskare vid mit a eller förfarna livsmedel är ett bulkproblem. Återvin ic har kommit lare och finfö ien metallbe ”medan mikrovå r b till 85 procent - oc bibehåller sin kade serade rade e proje rter medverkat. Ulmaning är att hilta en marknad för avfallspulvret.
”Att lägga glidvalla på moderna skidor är lika fel som att tjära en plastbåt" Leo nid Kuzmin vid Mittuniversitetet visar i sin doktorsavhandling i teknisk meka- EH nik att det räcker att mekaniskt behandla, till exempel sickla, skidorna för att få braglid, dessutom är det billigare och miljövänligare. Nyteknik.se, 15.6.2010.
Fyggesrester nar mins uppvärmande effekt
HEIDI BACKAS TEXT
Att ta ibruk bränslen som är producerade av biomassa anses vara ett sätt att minska på utsläppen av växthusgaser. Men tvärtemot vad man ofta tror är biobränslen varken kolneutrala eller utsläppsfria.
JOHANNA KIRKINEN Visar i sin färska daktorsavhandling att biobränslen har en uppvärmande effekt på klimatet då man beaktar bränslets hela livscykel. Speciellt produktionen och transporten av biobränslen kräver fossilt bränsle.
Kirkinen undersökte i sin avhandling torv, stenkol, hyggesrester, rörflen samt olika typer av diesel (Fischer-Tropsch-diesel baserad på torv och hyggesrester, jatropha-diesel och fossildiesel).
I sin avhandling utvecklade Kirkinen en ny dynamisk metod för göra livscykelbedömning av bränslen. Metoden som kallas RRFC (Relative Radiative Forcing Commitment) visar den faktiska klimatpåverkan jämfört med hur mycket energi man får ut av bränslet.
Till exempel då det gäller hyggesrester innebär livscykelperspektivet att man beaktar utsläppen från avverkning, arbetsmaskiner, transport och förbränning. Metaden beaktar dessutom de utsläpp som inte förverkligas, vilket i fallet med hyggesresterna innebär att man räknar ut hur stora växthusutsläppen skulle ha varit om man överhuvudtaget inte hade tagit till vara hyggesresterna utan låtit dem förmultna i skogen.
Hyggesrester är det biobränsle som ger minst klimatpåverkan på hundra års sikt. Men också hyggesresterna värmer upp atmosfären 20-40 gånger mer än den energimängd som utvinns. Energigräset rörflen har en aning större upp DISPUTÄND
Johanna Kirkinen Disputation: 10.6.2010, Åbo Akademi. Ämne: Industriellekonomi. Avhandling: Värdering av drivhuseffekten av vissa bränslen enligt den dynamiska livscykelmetoden. Opponent: Professor Olli Dahl, Aalto-universitets tekniska högskola. Kustos: Professor Magnus Gustafsson, Åbo Akademi.
utv att mäta klimat värmande effekt (20-50 gånger jämfört medutvunnen energi). Avsevärt större uppvärmande effekt har naturgas (100110 gånger) och stenkol (170-190 gånger). Torv har en lite större eller lite mindre uppvärmande effekt än stenkol beroende på vilken typ av torvmark som används i torvpraduktionen.
“Med RRFC kan man göra beräkningar av den uppvärmande effekten av bränslen på längre tids sikt, till exempel 300 år. I avhandlingen har jag fokuserat på de närmaste decennierna upp till hundra år eftersom det är avgörande då vi nu behöver bromsa klimatförändringen’, säger Kirkinen.
”Metoden kan också användas för att mäta klimateffekterna på endast några få års sikt, och den är därför ett bra verktyg för beslutsfattare”
Enligt Kirkinen lyfts det i allt fler vetenskapliga artiklar fram att man noggrannare måste beakta också de indirekta effekterna då man gör klimatbedömningar av olika bränsletyper.