IDEA 2020
av Urpo Kaila Forum 1988-05, sida 20, 17.03.1988
”Man vill göra en ambitiös studie med metoder som är långt mera krävande än vad fallet är vid traditionella organisationsutredningar”.
både med tanke på dess djup oc bredd. Man vill göra en ambitiös studie med metoder som är långt mera krävande än vad fallet är vid traditionella organisationsutredningar.
Forskningsprojektet baserar sig inte endast på traditionella enkätundersökningar utan man vill samla information genom en stegvis process som innehåller både kvantitativa och kvalitativa element. I förskarkretsar brukar man tala om ”den hermeneutiska spiralen”. Man vill få en möjlighet att urskilja den relevanta informationen från mindre betydelsefulla uppgifter.
Initiativtagare till projektet hur varit forskningsombudsman Anja Uljas på Finlands Ekonomförbund SEFE. Ekonomförbundet har varit aktivt när det har gällt att öka det organisatoriska kunnande även i andra sammanhang.
Undersökningen har fått sitt namn, IDEA 2020, av de berörda yrkeskategoriernas inititaler: Ingenjörer, Diplomingenjörer, Ekonomer och Arkitekter. 2020 ‘syftar givetvis på årtalet.
Ekon lic Tarja Meristö, forskare, futurolog och doktorand på Turun kauppakorkeakoulu svarar för projektets planering och för den metodologiska sidan. EM leena-Maija Sal minen, också hon från Turun kauppakorkeakoulu, fungerar som forskare.
fr Bö mes tanke, är en storsatsning
Enkäter, djupintervjuer, sakkunnigpanel
Undersökningens första fas startade i höstas. Förstudierna bestod av litteraturstudier och enkätundersökningar som riktade sig till ekonomiestuderanden och teknologer. Man ville veta hur första årskursens teknologer på Tekniska högskolans elavdelning såg på strukturomvandlingen, internationaliseringen och utbildningens tvärvetenskaplighet samt vilken betydelse dessa har för den framtida arbetsmiljön. En motsvarande enkätundersökning gjordes även om framtidsvisionerna hos första årskursens ekono 20
UN LOjsKI
Text: Urpo Kail forskNiNngsprojekt:
IDEA 2020
Ekonomförbundet, Suomen Teknilinen Seura och Ingenjörsförbundet startar ett stort futurologiskt forskningsprojekt. Uppdragsgivarna vill få fram scenarier om de högre tjänstemännens arbetsuppgifter. Man vill veta vilka krav framtiden ställer på högre teknisk och ekonomisk utbildning.
mie studeranden vid Turun kauppakorkeakoulu. Meristö motiverar valet av de första årskurserna med att dessa grupper kan tänkas ha de mest fördomsfria visionerna eftersom de inte ännu har ”fördärvats av professionell jargong”.
Som bäst pågår forskningsprojektets andra fas. Nu står de yrkesverksamma grupperna i tur att svara på frågor. På basen av detta material görs telefonintervjuer med utvalda personer. Forskarna är speciellt intresserade av personer som har kommit med ovanliga och avvikande svar i enkäterna. På detta sätt vill man skissera fram scenarier som kan avvika från allmänna uppfattningar.
Den sista fasen består av djupintervjuer med VIP-personer samt av en sakkunnigpanel. Meristö vill i detta skede inte ännu avslöja vilka som kommer att delta.
Kunskaper i mänskliga relationer
Det är svårt att säga vem som har den bästa kompetensen att uttala sig i framtidsfrågor. Sakkunniga och personer i ledande ställning känner förstås sin egen bransch men deras fantasi avtrubbas lätt av vardagsrutinerna.
Meristö säger att man ofta undervärderar yngre personers kompetens att producera scenarier. Studenter är ofta mera kreativa än de som har varit länge i branschen. Däremot har de erfarna bättre förutsättningar att bedöma framtiden på basen av den nuvarande utvecklingen.
En av de stora frågorna vid IDEA 2020 är hur mycket man skall poängtera tekniska färdigheter och vilken betydelse kunskaper i mänskliga relationer skall tillerkännas. Meristö anser att den senare sidan har fått alltför liten betydelse i utbildningen. Vid t ex internationell handel har mänskliga relationer visat sig vara utomordentligt viktiga.
— Jag tror att mänskliga faktorer på lång sikt är mera avgörande för företagens lönsamhet än de ekonomiska faktorerna. Man borde beakta, inte endast de ekonomi ska och tekniska omständigheterna, utan också poängtera de mänskliga, de sociala och politiska omständigheterna, anser Meristö.
En annan principiell fråga är i vilken grad högskoleutbildningen skall vara vetenskapligt inriktad och i vilken grad den skall vara yrkesinriktad. Meristö säger sig personligen vara en förespråkare för ett fritt vetenskapligt tänkande.
Framtidsforskningens framtid
Framtidsforskning har fått en ökad betydelse i Finland. I regeringsprogrammet heter det att man skalla främja framtidsforskning och utreda möjligheterna att grunda ett eget institut för denna nya vetenskap. Som bäst tvistar man om vilken roll institutet skall få och hur det skall organiseras, Det finns planer på att koppla institutet direkt till statsförvaltningen som en planeringsenhet. För detta talar framtidsforskningens karaktär av planeringsvetenskap. Andra planer talar för en mera fristående ställning t ex på fondbasis som det svenska Sekretariatet för framtidsstudier. Men Meristö pläderar för en organisation som skulle trygga den vetenskapliga friheten — en placering tex i anslutning till universitetsväsendet. Även forskare Osmo Kuusi på Ekonomiska — Planeringscentralen TASKU poängterar vikten av vetenskaplig frihet. Kuusi sitter som sektionsordförande i kommittén som utreder framtidsinstitutets framtid. Också näringslivet har börjat uppfatta framtidsforskning som seriös verksamhet. Meristö har i flera etapper verkat som konsult för företag i framtidsfrågor. Som bäst utreder hon de långsiktiga framtidsutsikterna för stålbyggande på uppdrag av Rautaruukki Oy. Hon håller som bäst även på med sin doktorsavhandling som handlar om scenarier som företagsledningens strategiska beslutsunderlag. I avhandlingen undersöker hon hur europeiska storföretag integrerar framtidsforskning i sin övriga företagsplanering. L 5/1988 FRUN,