Imatra moderniserar
av Bjarne Nyman Forum 1986-17, sida 11-12, 06.11.1986
24 er Stålets skärbarhet är idag en viktig egenskap: bearbetningskostnaderna hos kunden sjunker, Övako stålverk I Imatra har satsat på att utveckla denna egenskap hos sina produkter.
i fjol firade sitt 50-årsjubileum kund förvaltningsrådets ordförande Mika Tilvola framföra ett glädjebudskap till festpubliken: nu hade det äntligen blivit klart att Ovako skulle satsa kraftigt på att modernisera stålverket. Principbeslutet var fattat.
I det skedet hade förplaneringen av moderniseringsprogrammet redan pågått i närmare fyra år.
Det Ovako nu kommer att göra är att förnya metallurgidelen, närmast sekundärmetallurgin, gjutmetoderna och valsverket.
Senast år 1989 kommer moderniseringen att vara helt genomförd för denna gång. Då har verket igen nya möjligheter att leva vidare på den svåra stålmarknaden, en marknad som kristförklarades för tio år sedan och som därefter inte vuxit sig ur krisen.
N är Imatra Stålverk den 17 december
Ett steg före konkurrenterna Enligt utvecklingsdirektör Kalevi Nikkilä vid stålverket står det klart för alla inblandade att företaget rör sig på en marknad där tillväxtutsikterna totalt sett inte är gynnsamma. Branschen lider av en överkapacitet som inte förbättras av USA:s importbegränsningar. Denna insikt har även dirigerat förplaneringen av de nu aktuella investeringarna.
Den enda möjligheten att klara sig bra på en stagnerad marknad är att hela tiden ligga aningen före konkurrenterna i fråga om de viktigaste parametrarna som styr verksamheten. Det är så konkurrenskraften skapas.
När [matra Stålverk år 1982 hade bottenkänning, fanns det inga andra alternativ än att sanera verksamheten. Det ledde såsom brukligt är till uppsägningar på produktionssidan för att förbättra produktiviteten. Enligt Nikkilä skedde dock alla produktivitetshöjande ingrepp i gott samförstånd med personalen.
— Saneringar är alltid smärtsamma, speciellt när uppsägningar kommer in i bil FÖRUN 17/1986
NN oo SB nen på bilden ger rundstålet gängor.
Efterbehandlingen av det producerade stålet moderniserades redan på 70-talet. Aulis Hentto Imatra Stålverk moderniserar för 500 miljoner mark
Efter en stapplande inledning av decenniet och definitiv kräftgång år 1982 har Imatra Stålverk lyckats resa sig på bakfötterna. Saneringen som blev ett måste 1982 har gett resultat, och penningströmmen går nu i riktning mot koncernen i stället för tvärtom. Därför är Ovako nu berett att satsa hela 500 Mmk på att förnya väsentliga delar av stålverket.
den. Hos oss fungerade samarbetet med personalen bra och det är en viktig orsak till att vi lyckades, säger Nikkilä.
Två funktioner lämnade saneringens hand orörda. Det var marknadsföringen och FoU-verksamheten. Dessa båda funktioner hade man med kraft satsat på redan tidigare, bland annat genom att bygga upp en egen forskningscentral och anställa kompetenta forskare.
Forskning ger nya produkter Satsningen gav även resultat. Genom att låta marknadsföringen gå hand i hand med produktutvecklingen hade stålverket blivit lyfört för marknadens behov. En följd av symbiosen var de s k M-stålen, som kom i produktion vid stålverket år 1981. Idag står dessa lättbearbetade stål med hög skärbarhet för 30 procent av verkets omsättning.
Det är knappast någon överdrift att påstå, att M-stålen på ett avgörande sätt har lyft upp stålverket ur den svacka det hamnade i 1982,
Idag är stålverkskapaciteten i Imatra till fullo utnyttjad, d v s med den personal so verket idag har går det inte att tillverka mera stål än man gör, Rent tekniskt finns det kapacitet att höja produktionen, men det skulle förutsätta mera personal.
— Vi kan inte ens reflektera över att höja produktionen, den möjligheten är helt utesluten. Produktionen är idag dimensionerad för den nivå som marknaden kan svälja. Utan att ha avsättning för produkterna är det ju ingen idé att höja produktionen, konstaterar Nikkilä.
Samgången mellan Ovako och SKF Steel är tillsvidare ett frågetecken för stålverket i Imatra. Det nya bolaget som bildas vid årskiftet kan betyda nya möjligheter på halvfabrikatsidan, men enligt Nikkilä är det ännu för tidigt att säga någonting konkret om den frågan.
Ny syn på produktivitet
De principer som låg till grund för saneringen år 1982 har varit vägledande även för det nya moderniseringsprogrammet. Produktiviteten skall höjas, men marknadsföringen och FoU-verksamheten får inte naggas I kanterna. vän 1 fortsättning
Produktivitetshöjningar betyder enligt Kalevi Nikkllä inte längre automatiskt att delar av personalen sägs upp. Givetvis är det viktigt att höja arbetets produktivitet, men för ett stålverk gäller det att även beakta andra delar av produktiviteten, d v s produktiviteten inom material, energi och kapital.
De investeringar på 500 miljoner mark som skall genomföras de närmaste åren kommer även att höja materialets, energins och kapitalets produktivitet.
Satsningen på FoU-verksamheten har under de senaste 4—5 åren gett stålverket ett förnyat produktutbud med den genomsnittliga takten 5 procent per år. Denna takt väntar man sig också i framtiden.
Enligt Kalevi Nikkilä är M-stålet ett typexempel på hur stålmarknaden har förändrats. Tidigare — före krisen — behövde stålverken i världen inte satsa speciellt på marknadsföring och produktutveckling. Det som producerades gick ändå åt. Så var situationen efter andra världskriget, och den höll i sig ända tills krisen kom.
— Numera gäller det att övertyga kunden om att den egna produkten har fördelar i jämförelse med konkurrenternas produkter. Framför allt gäller det att visa på hur stora summor kunden kan spara genom att övergå till stålkvaliteter med lämpligare egenskaper, säger Nikkilä.
— Den goda skärbarheten hos M-stål ger kunden fördelar som kan värderas direkt i pengar, och det påvisar vi i varje enskilt fall genom att ge kunden svart på vitt i form av siffor. Tack vare stålets egenskaper kan bearbetningstiderna förkortas.
De viktigaste avnämarna för stålverkets huvudprodukt är bil- och maskinindustrin, branscher där kampen om marknadsandelarna är hård och varje inbesparing är livsviktig för konkurrenskraften.
Framtidstro
Ovakos investeringsbeslut på en halv miljard vittnar om en stark tro på framtiden hos bolaget. Även myndigheternas årgärder inom forskningens område ger en fingervisning om en viss optimism.
För ett par veckor sedan ingick nämligen Finlands Akademi och Tekniska högskolan i Otnäs ett avtal som innebär att grundforskningen beträffande lättbearbetade stål fick en knuff framåt. Då startades ett projekt som under de närmaste 2—3 åren skall ge mera grundläggande kunskap om de stålkvaliteter som idag är Imatra Stålverks huvudprodukter. Projektet ingår som en del i ett större forskningsproiekt i samarbete mellan Ovako och Tekniska utvecklingscentralen (Tekes). Totalkostnaderna för hela projektet är 5 Mmk och för den del som Finlands Akademi och Tekniska högskolan deltar i 1 Mmk.
KNORRIN en pålitlig leverantör till vår industr tätninga säkringsringa hydrauliska komponenter kraftöverföringselemen maskinelemen vibrationsisolatore spånavskiljande verkty spänndon för verktyg och arbetsstycke mätinstrume elektriska mätningar av mekaniska storheter mätinstrument för verkstadsindustri vibrationsmätare och materialprovningsapparate skärande verktygsmaskine spånbearbetande verktygsmaskine formande verktygsmaskine maskiner för gruvindustrin transport- och lyftanordningar industriugna underhållsprodukter halvfabrika 12
Utvecklingsdirektör Kalevi Nikkilä är nöjd med projektet, eftersom det mycket nära ansluter sig till den tillämpade forskning som utförs i Imatra.
Grundforskning i branschen behövs även av en annan orsak: de nya materialen, som i många tillämpningar ersätter stål. Men enligt Kalevi Nikkilä är hotet från det hållet inte dagens problem och speciellt inte ett problem för det segment som inrymmer stålverkets produkter.
Aktiv kundservice
Det främsta hotet kommer från avlägsna länder som under de senaste decennierna och åren satsat på att utveckla sin stålproduktion. I en situation där marknaden inte längre växer utgör de nya producenterna givetvis ett hot mot de gamla.
— Vi litar på det kunnande vi byggt upp och på att vi verkligen har förmåga att utnyttja kunskapen och på det viset ligga steget före konkurrenterna, säger Nikkilä. Dessutom måste vi se till att kundservicen är aktiv och fungerande, och att produktutvecklingen reflekterar kundernas behov.
— “Aktiv kundservice” är inget nytt begrepp i industriella sammanhang, men nog inom stålsektorn. För oss gäller det att veta vad det innebär, inte endast att tala om det. Där finns våra möjligheter.
Bjarne Nyman €
AB AXEL VON KNORRINGS TEKNISKA BYR (00380 HELSINGFORS GARVERIGRAND 6 TEL 90-554488 & ÅBO, TEL 321-308000 ULEÅBORG. TEL 981-224 3124 JYVASKYLA. TEL 941-514 100 8 TAMMERFORS. TEL 931-521 90 17/1986 FORUN,
