Importrestriktioner dålig lösning för Finland

Taggar: Personer: Jürgen Pratje Teman: import

— Fraktmarknaden har ju däremot försämrats generellt. Det beror väl på att sjötransporternas volymtillväxt bromsas upp av den stagnation som nu råder inom världshandeln. Förenta Staternas ekonomi har ofta utpekats som en av grundorsakerna, men sist och slutligen är det väl de höga oljepriserna som spökar.

Ingen bunkrar i Finland

F: — Så oljekrisen märks ännu i dag? LK: — Javisst, rederierna betalar ett högt pris för oljan, också om den just nu finns att få. Vi bunkrar främst i Kiel, Köpenhamn och Rotterdam, där är prisskillnaderna relativt små. I Finland bunkrar ingen om man inte måste.

F: — Har diskrimineringen av frakter i Sydamerika påverkat Finland— Sydamerika-linjen?

LK: — I mycket hög grad. På grund av den brasilianska och den argentinska preferenslagstiftningen är numera hälften av våra sydgående och en betydande del av de nordgående kvantiteterna reserverade för dessa länders fartyg. Det är inte längre fråga om vem som kan erbjuda bästa och billigaste service.

Blir ”linjekoden” godkänd?

F: — Tror ni att en sådan preferenspolitik kan bli ett ”smutsigt trick” för att motverka världshandelns allmänna liberalisering?

LK: — Det förefaller nog som om vi skulle gå mot en alltmera reglerad sjöfart. Bland annat kör de flesta u-länder på denna linje. Inom UNCTAD godkändes senaste vår en ”linjekod för hur sjöfarten skulle regleras. Den ska ännu ratificeras av alla länders regeringar. Går den igenom blir den normgivande för linjefarten. U-länderna vinner och i-länderna förlorar på saken. Många frågar sig om de förra seda har kapacitet att sköta transporterna. Resultatet kan bli försämrad service, samtidigt som världshandeln kraftigt kommer att öka. Att sjöfarten är en servicenäring bortser man ifrån. Samtidigt bäddas för ökade statliga ingripanden.

Industrin har tänkt om

F: — Om vi ser på vårt land och våra hamnar — hur är det med utskeppningarna? Vore det inte dags att koncentrera dem?

LK: — Ja, det är alldeles klart att flera olika lastningsplatser inte befrämjar en rationell sjöfart. Glädjande nog förefaller det som om också industrin nu kommit till samma slutsats. D 1 praktiska och politiska problemen på landsidan ska väl kunna övervinnas gemensamt.

F: — Och hamnarna i norr — borde de hållas öppna året runt?

LK: — Ett omdebatterat ämne! Under inga omständigheter borde det ske med ”våld” som ibland tyvärr har skett, medan isbrytarhjälpen i söder varit otillräcklig. I stället borde trafiken på de sydligare hamnarna fås att löpa smärtfritt med all tillgänglig isbrytarassistans.

När kommer helhetslösningen — Jag har en känsla av att sjöfartsstyrelsen i alltför hög grad låtit sig dirigeras av den intressegrupp som industrin och hamnarna i norr representerar. Problemet med vintersjöfarten väntar fortfarande på en helhetslösning ur nationalekonomisk synvinkel.

F: — Och vem ska komma med den helhetslösningen?

LK: — Ja, det är frågan! Något riktigt koordinerande organ finns ju inte.

I praktiken har sjöfartsstyrelsen ensam slagit fast politiken genom att det är den som dirigerar isbrytarflottan. På det sättet har alla synpunkter inte blivit beaktade.

— Diskussioner har visserligen förts vid seminarier som anordnats på initiativ av industrin och hamnarna i norr. Men varför inte en permanent kommitté?

Svårt med investeringskapital

F: — Slutligen: har FÅA plane på nyinvesteringar?

LK: — Planer finns alltid — en helt annan sak är sedan när de kan förverkligas. Rederinäringen är kapitalkrävande, och de finländska rederiernas egna medel är i allmänhet bara cirka 10 procent av det s k driftskapitalet. FÅA är tyvärr inget undantag.

— Vi väntar ännu på en ändring av rederiernas skattelagstiftning. Myndigheterna har t v inte visat så stor förståelse för rederiernas situation som man kunnat hoppas.

— Vi är ute efter en ny typ av båt, ett slags universalfartyg, som skulle kunna ta papper ut och komma hem med något annat. Ett fartyg som kunde ersätta nuvarande konventionella fartyg, Men det här är ännu bara tankar.

FÅA har för tillfället 37 fraktfartyg på totalt 132 000 bruttoregisterton. De flesta är isförstärkta linjefartyg. O

Synpunkter 9 Synpunkter

Criticus och Bims

FORUMSs borgerliga och politiska krönikör Criticus förmodar i nr 15, att jag i tiden medarbetat i tidningen Västra Nyland under sammelsignaturen Bims. Mycket har jag gjort i mina dagar och journalistiska synder finns säkert i rikt mått.

Men se, Bims har jag aldrig hjälpt med mina skriverier.

Jag skall ge Criticus the benefit of a doubt. Kanske signaturen kommer ihåg pseudonymen Disgustibus i Nya Argus. Den hopskrevs av Johan von Bonsdorff och mig för flera år sedan, I annat fall, om Criticus inte är minnessvag, är den lilla lapsusen oförklarlig.

När Criticus fäst uppmärksamhet vid att Jacob Söderman och jag utväxlat en hövisk polemik i Arbetarbladet, står detta signaturen fritt. Den påstådda fränheten kanske kom sig av att Jacob är ganska hetlevrad och även jag kan någon gång bli arg med besked. För övrigt är ”schismen” ur världen. Med bästa hälsningar till en okänd journalistisk kollega på andra sidan barrikaden

Ralf Friberg riksdagsman och redaktör

Iran är inte arabland

Så synonymt har olja blivit med araber, att man automatiskt tänker på ett oljeproducerande land som ett arabland — i synnerhet om det till på köpet råkar ligga i Mellanöstern, Den här svepande generaliseringen råkade Iran ut för i samband med det sk ”arabseminariet” i Jakobstad för en tid sedan, refererat i Forum nr 16. Under rubriken ”arabländerna” bör Iran alltså inte föras, däremot passar landet väl in under gemensamma nämnaren ”oljeproducerande länder”. A

Några etniskt bevandrade och vaksamma Forumläsare har ringt upp och bett att detta sakförhållande ska komma till läsarnas kännedom. DI

Forum 18/7 -—

Voluo”7 representerar ert företag på ett förnuftigt sätt

Företag som fordrar mycket av sina bilar värdesätter komfort och hållbarhet. Volvo strävar ständigt till att utveckla bilismen till det bättre både för föraren och passageraren. Aldrig tidigare har så många förbättringa gjorts på Volvos nya årsmodeller som nu. Förbättringar som både känns och syns. Då ert företag kommer upp i Volvo-klassen vet ni, att ni har en bil med lång livslängd, som är trygg att köra och trygg att äga och som ni trivs i. aa

Volvos dubbelgaranti är enastående: På materialet och tillverkningens kvalitet beviljar Volvo en garanti som omfattar 12 månader, dock högs + 80.000 km.

Under det första året kompletteras normalgarantin av tilläggsgarantin som gäller i 3 år, dock högst till . 80.000 km.

Under denna tid svarar Volvo för den del av reparationskostnaderna som enligt nu gällande prisnivå överskrider 400 mk per reparationsgång. Alla Volvo-modeller kan också leasas. Gör Ni ett Volvo leasingkontrakt behöver Ni inte pruta på era fordringar. Ni betalar endast månadshyran och Ert företag är uppe i Volvo klassen.

Volvo är trygg att köra och trygg att äga

VOLVO”7S5