Indexlån – alkemisternas nya guld
av Mikael Ingberg Forum 2010-01, sida 31, 28.01.2010
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2018
Mikael Ingberg. är ekonomie doktor och har fungerat som vd på Folkhälsan och Åktia.
Indexlån — alkemisternas nya guld
Under de senaste åren har så kallade indexlån varit en fantastisk försäljningssuccé på den finansiella marknaden,
Namnet indexlån, som inte har någonting med skydd mot förändringar i prisindex (inflation) att göra, hänger väl närmast samman med att instrumentet vanligen är uppbyggt med ett masskuldebrev (lån) som bas och att en del av eller hela den förväntade avkastningen ofta är beroende av utvecklingen i något (aktie)index.
Indexlånen kallas också ibland kapitalgaranterade produkter, strukturerade produkter eller aktieobligationer (närmast i Sverige). Kärt barn har många namn. Enligt min uppfattning är strukturerade produkter kanske det mest lämpade namnet på dessa relativt komplicerade produkter. Produkterna är nämligen sällan inflationsskyddade (indexerade). En fullständig kapitalgaranti ges heller nästan aldrig.
En av orsakerna till den stora försäljningsframgången av indexlån hänger säkert samman med att produkten marknadsförs som kapitalgaranterad. Det implicita försäljningslöftet är att placeraren kommer att få sitt kapital tillbaka i ograverad form, samtidigt som han kan ta del av en förväntad hög avkastning som beror på en förväntad snabb värdeökning på någon ofta rätt exotisk aktie- eller annan marknad. Man kan alltså få en (förväntad) hög avkastning utan att ta risker. Har alltså de finansiella ingenjörerna - nutidens alkemister — äntligen hittat formeln för att producera guldet, produkten som bryter den klassiska dogmen om att den förväntade avkastningen och risktagningen samvarierar så att enbart större risktagning möjliggör högre förväntad avkastning?
Så är det självfallet inte.
Indexlånet är ofta bara en så komplicerad och ogenomskinlig produkt att den kan verka mycket intressant för placeraren även om den enda egentliga vinnaren är producenten/försäljaren av produkten.
För att förstå mekanismerna bakom ett indexlån, låt oss ta ett exempel. E upplupna räntan ger alltså möjlighet att återbetala det ursprungliga totala placeringen om 100 000 euro efter tre år. Så fås kapitalgarantin till stånd.
Den andra delen, 10 000 euro minus provisioner och övriga kostnader, placeras i mera riskfyllda instrument (aktier, derivativa produkter) där emellertid också den förväntade avkastningen är högre än iden relativt riskfria ränteplaceringen. Så fås den förväntade meravkastningen till stånd.
Åtminstone en viktig reflektion på basis av exemplet tycker jag att man kan göra: kapitalet iindexlånen är definitivt inte garanterat. Ränteplaceringen i exemplet (90 000) är förknippad med en normal emmitentrisk, vilket också många placerare i”kapitalgaranterade” produkter baserade på lånepapper emmiterade av Lehman Brothers nyligen bittert fick uppleva. Emmitentrisken tenderar kanske dessutom att vara större än vanligt i tider med låga räntor (som just nu) i och med att producenterna av indexlån gärna söker högavkastande lånepapper, som givetvis också har högre risk, för att på så sätt öka utrymmet för placering i den mera riskfyllda och förväntat högavkastande delen av produkten.
En annan reflektion kunde vara att det givetvis är fritt fram för var och en som önskar placera i en indexlåneprodukt att konstruera den själv. Den enklaste, kanske genomskinligaste och troligen billigaste varianten är att av ett totalbelopp om exempelvis 100 000 euro placera 90 000 på ett högräntekontoi en bank, i en statsobligation eller en räntefond och placera 10 000 i aktier, en Rysslandsfond eller någonting ännu mera exklusivt. Då vet placeraren åtminstone vad han gör, har en möjlighet att kontrollera kostnaderna för placeringen samt innehar till skillnad från de allra flesta placeringar i indexlån en likvid tillgång.
Jag kan förstå att mindre placerare tidvis önskar placera i indexlån, som ger en möjlighet att komma iåtnjutande av förväntat hög avkastning på en del exklusiva marknader. Mindre placerare har helt enkelt inte alltid tillgång till varken information eller verktyg att exploatera möjligheter til typisk indexlåneplacering Indexlånet är ofta meravkastning på dessa exotiska marksägen en komplicerad — sö Omdkemindneonpe En del, säg 90 000, pla- och ogeno m- Att det trots ovan indikerade möjcomiettliremeeper De. skinlig produkt. — [ett sälvpoaxos sander procents årlig ränta drygt där den enda fortfarande finns professionella placedertr år. Det placeradebe- COCNHIGA VINNATEN miternas produkter, upphör emellerti loppet om 90 000 samt de är producenten.
aldrig att förvåna mig. m