Industrilönerna i Norden fördubblades under 60-talet
av Börje Wikstedt Forum 1970-12, sida 25-26, 26.08.1970
Industrilönerna i Norden fördubblades under 60-talet
Av pol. mag. Börje Wikstedt
Olikheter från land till land
Att göra en tillförlitlig internationell lönejämförelse bereder ofta svårigheter bla genom att stora variationer i det statistiska materialet och lönestatistikens uppbyggnad kan förekomma från land till land, Speciellt stora är svårigheterna då det gäller att få fram direkta motsvarande löneuppgifter för tex en viss löne- eller yrkesgrupp inom skilda länder.
Statistiska centralbyråerna koordinerande instanser
I vår globala värld pågår dock även på lönestatistikens område ett »förenhetligande», där bla Internationella Arbetsorganisationen (ILO) i Gendve gjort och gör ett värdefullt arbete. I de nordiska länderna är det närmast arbetsgivarorganisationerna och de statistiska centralbyråerna som står för »den lönestatistiska produktionen>, närmast så att arbetsgivarorganisationerna insamlar löneuppgifterna från den privata sektorn och centralbyråerna från den offentliga. De statistiska centralbyråerna fungerar dock i allmänhet som den koordinerande instansen för lönestatistiken som helhet.
Utvecklingen inom industrin »lönebildande» för andra sektorer
Efterföljande »lönegranskning> berör utvecklingen enbart inom den privata sektorn (närmast industrin) i de nordiska länderna under 1960-talet. Lönestatistiken inom denna sektor är nämligen uppbyggd på i stort sett samfria grunder i Norden. Löneutvecklingen inom industrisektorn har även visat sig i månget fall vara »lönebildande» för andra sektorer. Uppgifterna om löneutvecklingen anges skilt för arbetare och tjänstemän och baserar sig på statistik sammanställd av respektive lands centrala arbetsgivarorganisationer.
»Medeltimförtjänst»
Beräkningarna i tabellerna 1 och 2 baserar sig på den sk medeltimförtjänsten, vilken inbegriper, då det är fråga om Finland, lön för arbetad tid, dv s lön för tid-, ackords- och premiearbete, separata miljö- och skifttillägg samt söndagsförhöjning och lön för övertid. I mån av möjlighet har motsvarande lönetermer inkluderats i siffrorna för de övriga nordisk länderna. Vänd!
Forum 12/70
Tabell 1: Utvecklingen av industriarbetarnas löne 24 23 220
Z 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 (män + kvinnor) I de nordiska länderna åren 1960—1989, Index 1960 = 10 1980 1961 1982 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969
Danmark 100 112 124 134 145 161 182 199 218 237 Finland 100 108 114 123 139 151 184 179 198 215 Sverige 100 108 117 125 135 147 160 173 184 201 Norge 100 107 115 124 132 145 155 168 183 200 Re 2 ” LZ re TT sg $ MH Z 4 1960 61 62 3 ös [La 66 st 68 Finland ——-— — Danmark sockor Arne Norge — s—=- Sverig 59
Tabell 2:
Industriarbetarnas medeltimförtjänster I de nordiska länderna I resp. lands valuta och I finska mark åren 1960—1969 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 Sverige Skr 5,62 6,08 6,59 7,05 7,57 B,27 8,98 9,71 10,37 11,30 Mk 3,48 3,78 4,12 4,38 4,73 5,17 5,60 7,92 8,39 9,18 Danmark Dkr 5,78 6,49 7,16 7,73 8,36 9,33 10,49 11,49 12,49 14,00 Mk 2,69 3,02 3,34 3,61 3,89 4,34 4,89 6,47 6,98 7,85 Norge Nkr 6,12 6,57 7,05 7,57 8,08 8,58 9,47 10,27 11,18 12,23 Mk 2,75 2,96 3,18 3,41 3,64 3,98 4,27 8,05 6,55 7,19 Finland Mk 2,16 2,33 2,47 2,65 3,00 J,27 3,54 3,82 4,27 4,64
Tabellerna utvisar att de nominella lönerna för industriarbetarna i Norden mer än fördubblats under tidsperioden i fråga, och att löneutvecklingen varit rätt enhetlig.
Ur lönebeloppen i tabell 2 kan utläsas att lönenivån tex i Sverige i detta nu enligt officiell valutakurs i det närmaste är dubbelt högre än i Finland. Före devalveringen hösten 1967 var differensen ca 1,6 gånger. En dylik jämförelse ger dock inte en helt korrekt bild av de verkliga löneskillnaderna mellan olika länder emedan tex beskattningen och levnadskostnaderna i respektive land varierar och påverkar det reala innehållet i »lönekuvertet>.
Oaktat löneökningarna i ett land varit kraftiga har levnadskostnaderna samtidigt även kunnat skjuta i höjden och då har den reala löneökningen i månget fall stannat märkbart under den nominella.
Tabell 3 försöker ge en allmän bild av den reala förtjänstutvecklingen för industriarbetarna i de nordiska länderna. (Reallöneindexet har erhållits genom att med 100 multiplicera kvoten mellan det nominella löneindexet och levnadskostnadsindex.)
Tabellen utvisar att inga större differenser förekommit i den reala löneutvecklingen under 1960-talet. I Finland har inflationen under vissa år varit rätt kraftig, men tex under år 1969 steg reallönerna kännbart tack vare den stabila utvecklingen inom näringslivet.
Tabell 3: Utvecklingen av reallöneindex för industriarbetare i de nordiska länderna, 1960 = 100 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 Sverige 100 108 110 114 118 121 124 130 137 145 Norge 100 104 106 112 113 119 128 128 135 143
Danmark 100 107 110 114 118 124 131 133 134 142 Finland 100 108 107 110 113 117 122 125 129 137
Lönestatistiken för industritjänstemännen i Norden uppvisar större differenser i uppbyggnaden än motsvarande lönestatistik för arbetare. Efterföljande tabell upptar därför inga absoluta lönetal utan anger endast löneutvecklingen i form av en indexserie. Tabellen utvisar att löneutvecklingen även för industritjänstemännen varit rätt enhetlig i Norden under 1960-talet.
Tabell 4: Utvecklingen av industritjänstemännens medelmånadsförtjänster i de nordiska länderna åren 1960—1969, index 1960 = 10 1960 1961 1962 1983 1964 1965 1966 1967 1968 1969
Finland 100 108 112 122 135 144 157 170 188 194 Sverige 100 112 120 128 136 147 158 170 181 192 Norge 100 106 116 122 130 140 151 163 175 186 Danmark”) (100 106 114 124 134 20 19 18 17 15 15 14 13 12 110
Finland ——=—–—— =<ODanmar 1) Den första lönestatistiken för industritjänstemännen publicerades år 1965.
[m)
ASBJÖRN HABBERSTAD $
Konsulter i teknisk och ekonomisk rationalisering ALEXANDERSGATAN I9A 8, HELSINGFORS 10, TEL. 664210
NORGE —
DANMARK —
FINLAND — SVERIG 26
Forum 12/70