Industrin är Sveriges styrka
av Jan E Sundbland Forum 1985-04, sida 20-21, 06.03.1985
F Industrin
Av JAN E SUNDBLAND
SC 0 IN SWEDEN By SPENDPUPS Pra 21.6 ALKOHOLHALT 2 BYT
När Sveriges Industriförbund 1970 firade 60-årsjubileum, var ett av inslagen en symfoni, komponerad av Sten Broman. Dåvarande verkställande direktören i Industriförbundet Axel Iveroth hade insamlat medel till en jubileumssymfoni som han beställde av sin vän Sten Broman, som var, vilket kanske inte alla vet, en erkänd tonsättare i den moderna stilen, alltså inte bara en utomordentlig musikpedagog, känd i hela Norden genom Musikfrågan.
Jag var med vid uruppförandet på Musikaliska akademien i Stockholm. Vilken upplevelse! Mina öron har ännu inte repat si efter den skrällen.
IE I år fyller Sveriges Industriförbund 75 år, en ålder som brukar ge särskild tyngd åt firande. Det var därför med spänning jag gick till jubileumsfirandets ouvertyr i mitten av januari. Någon symfoni uppfördes inte, ej den gamla, ej heller någon ny.
Men en symfoni i svensk mat i bufféform serverades, och därtill bl a svenskt öl, me 2 etiketten “Industrin är Sveriges styrka”. Styrkan på ölet skall vi tala tyst om, 2,8 procent enligt svensk lag för det s k folkölet. Den uppmärksamme upptäckte att ölet dock var bryggt i ett privatägt bryggeri, som med framgång kämpar mot statliga Pripps.
Återblick i foton
En fotoutställning, med fotografier av K W Gullers som dominerande inslag, svarar för en historisk återblick. Svensk industri under 75 år av utveckling och omvandling passerar revy. Men det här jubiléet har minst av allt nostalgisk karaktär. Det handlar om svensk industris omvandling, och export — och utlandsberoende med blickar på framtiden.
Chefen för Stora Kopparber, Erik Ljungberg, som tillsammans med ASEAchefen Sigfrid Edström och vice häradshövdingen Marcus Wallenberg kan betraktas som förbundets fäder — utgjorde den kommitté som förberedde bildandet och samlade de första medlemmarna till konstituerande sammanträde i februari 1910. 50 öre per anställd och år utgick i medlemsavgift.
Sverige industrialiserade sent men snabbt. Vad som hänt under de 75 år Industriförbundet funnits till är en utveckling från tillverkning av halvfabrikat och tyngre produkter, inom gruv-, järn- och stålindustrin och skogsindustrin till tekniskt avancerade maskiner och apparater; bilar till exempel.
Bilindustrin
Prins Bertil, svensk exportindustris suveräne ambassadör under årtionden, säger i en annons i dagspressen apropå jubiléet ”Tänk om någon för tjugofem-trettio år sedan hade sagt att svensk industris största exportartikel skulle bli bilar Åh, hade du svarat då. Det där är bara snack. Det tror jag inte ett dugg på.
Att Sverige exporterar så mycket bilar till Amerika är ju egentligen inte klokt. Men den svenska kvaliteten har hela tiden blivit bättre — och vi har blivit duktigare på att sälja den.
Det är väl vad ett framgångsrikt företagande egentligen går ut på. Att se framtida möjligheter och att inte ge upp!”
Sverige har under dessa 75 år sett företag och hela branscher födas och dö, expandera och krympa. Styrkan ligger i för I svensk industrihistoria har kullagrets uppfinnare och SKF:s grundare Sven Wingqvist, en given plats.
Foto: K W Guller mågan till förnyelse. Idag utvecklas industrin mot allt mer högteknologi. Hjärnkraft snarare än muskelkraft bestämmer konkurrensförmågan, framhöll Industriförbundets ordförande, Esselte-koncernens VD Sven Wallgren, när han vid jubileumsstarten talade till den församlade pressen.
Vad prins Bertil och Sven Wallgren antydde slås med vetenskaplig precision fast i en av Industrins Utvecklingsinstitut lagom till jubiléet utgiven bok ”De svenska storföretagen — en studie av internationaliseringens konsekvenser för den svenska ekonomin”.
Rangordningen mellan de 25 största företagen har ändrats ordentligt sedan mitten av 60-talet, står det i boken. Då låg tyngdpunkten hos de traditionella basindustriföretagen. Idag är det i stället verkstadsföretagen som dominerar och lägger beslag på de sex första platserna om vi rangordnar industriföretagen efter export.
Under de senaste 10—15 åren har den svenska industrins kompetens vridits från en tillverkningsbaserad till en mer produktbaserad teknologi. I de 37 största företagens investeringar år 1978 utgjorde satsningarna på forskning och utveckling (FoU) och på marknadsföretag 48 proc av deras totala investeringar.
c 4/85 F ARAUN
Utlandsetablering
Ett annat dominerande drag i svensk industris utveckling är exportens betydelse och omfattande etableringar utomlands. Svensk industri har klarat 70-talets om»ställningsproblem anmärkningsvärt bra, framhåller författarna. En huvudanledning till detta är just den svenska industrins omfattande utlandsetableringar. De utlandsetablerade företagen har investerat utomlands för att vinna positioner på nya marknader, inte för att i första hand sänka sina tillverkningskostnader. Myten att svenska företag investerar utomlands i stället för att investera i Sverige kan därför avföras från dagordningen. — ”1 stället bör utlandsinvesteringarna ses som ett komplement till investeringar i Sverige. De skapar en avsättningsmarknad för svenska produkter”
Bland de aktiviteter som ingår i jubiléet märks en rad seminarier med ämnen berörande företagens och Sveriges tilltagande utlandsberoende bl a förbindelserna med Europa och EG. — ”A Future for Europe” är rubriken för ett av dessa.
Höjdpunkten i Industriförbundet 75-årsjubileum är årsmötet den 17 april, med kungen och drottningen som deltagare.
LAND-OCH INDUSTRIFASTIGHETSBANKEN AB-LIB
Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos andra banken ….
Krediter till allmänheten . Resultatregleringar Utländska fordringar Resultatregleringar . . Investeringstillgångar Masskuldebrev Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Maskiner och inventarier .. Övriga utgifter med lång verkningstid Övriga tillgångar
För direktionen:
Helge Laakso Jaakko Saikkonen
Balansräkning 31.12.1984
Passiva
Främmande kapital
Inhemska skulder Obligationslån. . Debenturlån …
48 118 075,5 2 676 776 891,54 91 434 943,29 : Övriga skulder
Skulder till andra banker .
2 480 779 687,50 161 625 000,00 77 000 060,00 11 155 384,8 506 761,45 Resultatregleringar
Utländska skulder Masskuldebrevslån . . Skulder till banker . . Resultatregleringar .
Reserveringar Kreditförlustreserveringar
Eget kapital
Bundet eget kapital Aktiekapital . Reservfond ..
Fritt eget kapital Fria fonde 221 481 866,4 124 600,00 111 076,56 1 574 128,33 7 187 022,25
Odisponerad vinst från tidigare år .
Räkenskapsårets vins mk 3 047 315 365,32
För förvaltningsrådet:
Samuli Suomel Åke Almar 111 271 019,4 79 245 605,43 5 740 800,00 3 336 797,4 57 400 000,0 50 000 000,00 1750 000,0 1 200 000,0 33 422,5 6 777 648,0 mk 3 047 315 365,32