Industrin borde satsa mera på uppfinningar

Taggar: Personer: Erkki Tuuli Teman: uppfinningar

PORTRAÄTTET

Generaldirektör Erkki Tuuli:

Industrin borde satsa mera påuppfinninga 9 Vår industri kunde satsa mera på uppfinningar, säger chefen för patent- och registerstyrelsen generaldirektör Erkki Tuuli, 56. Trots bortåt 4 000 patentansökningar per år. Tre fjärdedelar av ansökningarna komme dock från utlandet och bara en fjärdedel från inhemska uppfinnare och inhemsk industri.

9 Det lönar sig att satsa mera på uppfinningar och nya tekniska grejer. Om det bland 100 patent finns redan en enda för industrin verkligt nyttig uppfinning, så har uppfinnarmödan och de investerade pengarna inte varit förgäves, säger han.

26

Erkki Tuuli hör till dem som har fått mycker litet till skänks, förutom en stark vilja att bli någonting. Han är karelare, född i St Johannes strax utanför Viborg, skolgången i den karelska »metropolen». Släkten fiskar- och sjöfararsläkt från Björkö, som han betraktar som sin egentliga hemort.

— Jag är den första som gått i land, säger han. Fadern och bröderna var sjömän, likaså släktens alla manliga medlemmar både på fädernet och mödernet.

Sjömansyrket är inte särskilt inbringande, så Erkki Tuuli var tvungen att jobba vid sidan av skolgång och studier, bl a bära plankor i Björkö hamn. Från den tiden härstammar en ovanlig färdighet: han hanterar mycket skickligt sked och gaffel på kyparmaner med en hand, när han lägger för sig på tallriken.

— Det var nämligen så, att jag blev bekant med en »plankbärare», chaufför, i vars livsfilosofi ingick att om man ville komma upp här i världen så gällde det att kunna uppföra sig belevat. Han kom sig också mycket riktigt en god bit upp på den

Forum 9/7 sociala trappstegen. Han blev en betydande trävaruaffärsman. Och inte har det gått så dåligt för Erkki Tuuli heller. Student 1933, högre rättsexamen 1940, vicehäradshövding 1944, regeringssekreterare i kommunikationsministeriet 1946—1948, köpings- och från 1960 stadsdirektör i Kouvola och sen 1963 generaldirektör, så ser hr Tuulis marsch mot toppen ut. Riksdagen lämnade han 1966 och hade då tolv års riksdagstjänst bakom sig, bla som ordförande för grundlagsutskottet. Genom sina krigstida förtjänster har han nått majors grad. Under hans tid i Kouvola blev köpingen stad och ökade sin befolkning från 9 000 till 22 000 själar (”det var förstås inte min personliga förtjänst”) bla genom inkorporeringarna. Överflyttningen till patent- och registerstyrelsen betydde förstås en ganska stor förändring. Stadsdirektörens och riksdagsmannens liv är betydligt mera människo- och samhällsnära än generaldirektörens för ett statligt verk. Men hr Tuuli håller kvar kontakterna med det politiska livet inom samlingspartiet, inom kommunalpolitiken (som medlem av kommunalfullmäktige i Helsinge) och med föreningslivet.

Patent- och registerstyrelsen hör förvisso inte till de för den stora allmänheten välkända verken, och ändå utförs här ett för vårt näringsliv betydelsefullt arbete. Ärenden rörande patent, varumärken, mönsterrätt och karteller är i stor ut . sträckning internationella. Patent- och registerstyrelsens verk samhet är därför också i hög grad inriktad på internationellt samarbete.

Som namnet säger rör det sig om patent och patentansökningar. Det kommer in 3 600-—4 000 ansökningar per år, av dem leder 40—45 procent till patent — godkänns alltså. Inte mindre än tre fjärdedelar av ansökningarna kommer från utlandet. Här kunde våra inhemska uppfinnare och vår inhemska industri visa lite större aktivitet, tycker gen.dir. Tuuli. Det är ingalunda bortkastade pengar. Om det bland 100 uppfinningar finns en verkligt nyttig, så har uppoffringarna inte varit förgäves.

Det är svårt att veta, hur många av de godkända patenten, som leder till praktiska resultat, men det finns också uppfinnare och patent som är före sin tid, som tex Kaarios Iuftkuddefartyg från 1939. Den idén var mogen för praktisk tilllämpning först mer än tjugu år efter det Kaario fick patent på den och dök då upp i England. Sjutton år är ett patents livslängd.

Att söka patent är en ganska invecklad procedur, och som alltid när någon kräver mera juridiska och andra kunskaper än vad en vanlig enkel medborgare besitter, så finns det experter som tar hand om den detaljen. Liksom det finns advokater som står till tjänst inför rätten, så finns det registrerade patentombud, byråer, som tar hand om och bevakar ens intressen vid patent- och registerstyrelsen. I regel kommer patentansökningarna via dessa ombud i en takt om ett par tiotal per dag. Men givetvis kan uppfinnarna söka patent direkt hos patent- och registerstyrelsen, vilket också förekommer rätt

Forum 9/71

FORU allmänt.

Patent- och registerstyrelsens verksamhet innebär samtidigt även patentskydd. Det ställer stora krav på de ca 50 ingenjörer som sektorvis följer med vad som händer och sker i patentväg både hemma och utomlands. Förutom att de måste följa med patentpublikationerna från olika länder måste de även följa med litteraturen och den tekniska utvecklingen var och en i sin bransch, för att kunna avgöra om ett ansökt patent är verkligt nytt och nyttigt.

Patent- och registerstyrelsens ingenjörer är inte mer än människor de heller. Det inträffar därför misstag ibland, men inte särskilt ofta. Patenten kungörs och utställs under tre månader, och det är till stor hjälp. Under denna tid kan man opponera mot patenten, Av omkring 1 000 beviljade patent per år råkar dock inte mer än 40—50 ut för detta.

Patentansökningarna har kontinuerligt ökat, förutom i fjol, då de åkte ner till 1967 års nivå. I år ser de dock ut att vara på väg upp igen. Ett par siffror: år 1964 inlämnades 2 801 ansökningar, 1967 3 532, år 1969 3 803 och i fjol 3 528. Efter industrigrenar räknat faller de största grupperna ansökningar på branscherna kemisk industri, transport, elektricitet och fysik, maskinbyggnad och kraftverk, trä- och pappersindustri samt läkemedelsindustri.

Bortåt 4 000 ansökningar är ganska mycket, skulle man tycka. Men gen.dir. Tuuli är inte riktigt nöjd. Han tycker att våra inhemska uppfinnare och vår egen industri borde satsa mera på uppfinningar och patent. I Sverige är de inhemska ansökningarna 5 gånger så många per år som hos oss.

Men visst finns det jobb för hr Tuulis verk ändå. Varumärkesregistreringen ökar år för år. Registret innehåller nu 58 000 inregistrerade varumärken, av dem är omkring 40 000 i kraft. Skydd för varumärke är i kraft tio år och kan förlängas med tio år åt gången. Registreringen betyder alltså skydd för ett varumärke. Men det betyder inte totalförbud för ett varumärke, så länge som den produkt det används för inte kan sammanblandas med den produkt som inregistreringen gäller. Modell- eller designskyddet är en nyhet som trätt i kraft så sent som den 1 april i år. Hittills har ett knappt femtiotal ansökningar kommit in, gällande framförallt möbler och andra bruksföremål. Men skyddet gäller alla slags produkter från textilier och möbler till glas, smycken och maskiner. Modellskyddet har fått sin egen byrå, skyddet gäller 5 år åt gången och kan förlängas tre gånger.

Övervakningen av konkurrensbegränsande överenskommelser ankommer även på verket, närmare bestämt på dess avdelning för näringsfrihet. Om konkurrensbegränsande överenskommelser upptäcks offentliggörs de till allmänhetens kännedom och i fall en konkurrensbegränsning anses vara skadlig genom prisförhöjande eller försäljningsbegränsande verkan, strävar man att eliminera eller lindra den genom ett slags förhandlingsförfarande. Vissa konkurrensbegränsningar, såsom visst pris, är förbjudna redan i lag. Forts. på sid. 4 27