Industrin och energin: hur säkra framtiden?

av Sven O Hultin Forum 1979-19, sida 06-08, 05.12.1979

Att förbereda sig för framtida energibehov och uppgöra ekonomiska kalkyler i anslutning därtill är för industrin att operera med okända — för att inte säga kapriciösa — storheter.

De stabila energiprisernas tid, hela 60-talet fram till den dramatiska vändpunkten 1973, hör definitivt till historien. Inte heller säker tillgång kan man längre räkna med.

Bara ett är säkert: vi förbrukar allt mera energi, båd globalt och nationellt.

Priset på råolja CIF (augusti 1979 =» Tidigare årtiondens energikalkyler baserade sig på ett statiskt scenario: de olika energiformernas priser och relationerna mellan dessa priser var konstanta. Idag måste energipriserna och prisrelationerna behandlas som föränderliga, dynamiska storheter i ett fält som helt domineras av oljan, vars prisvariationer påverkar priserna för anna 197 1980

Priset på lövträd för papper och massa på fabriken (MED BARI 1980

FORUM 19/79

PRIS I USD/Ib Ug0g (uranoxid)

Bild 5

NPD ÖQ BA mA SFS 38a 1968 1970 1972 1974 1976 1978 LEVERANSÅR

Priset på tung brännolja CI korrigerat enligt prisnivån 197 energi — och de flesta poster i företagens resultaträkning.

Energiprisernas växelverkan

Bild 1—5 visar hur priserna på energiråämnen inverkar på varandra. Bilderna visar den senaste utvecklingen av priserna på råolja, tung brännolja, stenkol, uran och flis. Vid jämförelsen mellan dem kan man notera två fenomen Ö tidsförskjutningen mellan prisförhöjningen på råolja och motsvarande prisförhöjningar för andra energiråämne € den föränderliga relationen mellan priserna på å ena sidan råolja och å andra sidan andra energiråämnen (för att använda matematisk terminologi kan man tala om skillnader i tidskonstanten)

I synnerhet tidskontanterna uppvisar stora olikheter, och beroende på deras värden kan relationen mellan ett givet råämne och råoljan till en början förändras avsevärt, men se FORUM 19/79

Priset på polskt stybbkol CIF + skatter

Elpriset för storkonsumenter korrigerat enligt prisnivån 197 nare utjämnas, kanske med en liten bestående förändring som resultat. Vissa faktorer indikerar emellertid att den slutliga bestående förändringen också kan bli rätt stor, exempelvis om prisutvecklingen för stenkol skulle frigöra sig från prisutvecklingen för råolja.

Priset på primärenergi vs andra ekonomiska faktorer

Energikostnaderna finns inbakade som större eller mindre poster i alla produktkostnader, transportkostnader, boendekostnader etc. Därför har prisstegringar för primärenergin ganska vittgående konsekvenser för bl a löner, kapitalkostnader, priserna på bäsförnödenheter 0 s v. Följdverkningarnas tidskonstant är ofta lång, vilket medför att de störningar en brant energiprisstegring förorsakar i priskonstellationerna till en början är genomgripande, men att situationen småningom stabiliseras och relationerna närmar sig utgångsläget. Resultatet är en allmän pris- och lönestegring, där glidningar förekom Bild korrigerat enligt prisnivån 1978

Bild mer i prisernas interna relationer, medan makrosystemet förblir relativt stabilt. Detta framgår tydligare om priskurvan för energi korrigeras beträffande penningvärdet (med partiprisindex), varvid man kan konstatera, att prisernas realförändringar inte är särskilt stora ens över en längre tidsperiod — se bild 6—7.

Elenergin, som är en ur primärenergin förädlad energiform, följer logiskt samma regler för prisutveckling, Med undantag av den elenergi som baserar sig på vattenkraft (eller kanske senare solenergi), är priset på elenergi beroende av två huvudfaktorer: kapitalkostnader och bränslekostnader. De sistnämnda följer i konventionella ångkraftverk omedelbart bränslekostnaderna, men kapitalkostnaderna stiger mycket långsamt i den takt nya kraftverk byggs (bild 8—9). Tidskonstanten för elenergins prisstegring blir därmed synnerligen lång. En plötslig prisstegring för bränslenas del resulterar i-att elenergi blir prismässigt fördelaktigare för konsumenten, och detta lockar förbrukarna att ersätta bränslen med el. På lång sikt är detta naturligtvis inte den rätta lösningen, och elproducenterna borde sträva till att stävja dylika temporära lösningar genom en realistisk tariffpolitik.

Begränsade tillgångar — pristryck

I det föregående har energipriserhas interna växelverkan granskats utgående från hypotesen att tillgång Bild 10 ENERGIBEHOV, 10”to 2 2 1 1 en till samtliga energiråämnen är konstant. Situationen förändras emellertid om någon energikälla sinar, och således inte kan svara mot den ökande efterfrågan. (Det ofrånkomliga faktum att energiförbrukningen i hela världen ständigt ökar har man i vissa industriländer och på vissa håll velat avfärda med hänvisning till nolltillväxt. Men hela världens ökande energiförbrukning påverkas mest av den enorma behovsökningen i u-länderna, som dels beror på befolkningsexplosionen inom dessa områden, dels på dessa länders rättmätiga strävan efter en högre levnadsstandard — se bild 10.)

Produktionen av råolja har under årtionden visat en häpnadsväckande förmåga att anpassa sig till efterfrågan. Mycket tyder emellertid nu på att oljeproduktionen småningom kommer att sacka efter efterfrågan. Bla OPEC har klart tillkännagett att man inte kommer att öka produktionen utöver nuvarande nivå. Följden är ett ökande pristryck mot en nivå där oljan dirigeras till de konsumtionsområden som är totalt beroende av olja, främst således trafiken, och oljeraffineringen kommer att satsa på processer genom vilka utnyttjandet av bränsle för trafiken maximeras.

De övriga förbrukarna, närmast brännoljeförbrukarna, nödgas småningom övergå till andra energikällor. Nya energikällor är på väg, men utnyttjande av dem i större skala kommer att bli möjligt först om flera decennier. Bild 11.

De olika energikällornas världsmarknadsandela 9 5 1 1850 190 1950

Företagen och energifältet

Vilka slutsatser kan företagsledarna dra av dessa fakta? De beslut som fattas i energifrågorna beror i främsta hand på den tidsperiod beslutet skall täcka: det som är ändamålsenligt på kort sikt är inte utan vidare det rätta på lång sikt. Som riktlinjer kan följande iakttagelser anföras Energipriserna och prisrelationerna bör betraktas som dynamiska storheter i förhållande till andra ekonomiska faktorer, och den tidsperiod man genom besluten vill behärska måste definieras.

Ö Energipriserna kommer fortsättningsvis att stiga tills det finns ett tillräckligt utbud på alternativa energikällor. Kärnkraften och den nya kolteknologin erbjuder de mest lovande lösningarna.

€ Oljeproduktionen i världen når småningom sitt maximalvärde, och oljeprodukterna dirigeras till de specifika förbrukningssektorer där de är svåra att ersätta med andra energikällor.

€ Man bör satsa på utvecklandet av de inhemska energikällorna, trots att deras betydelse i den nationella försörjningsbilden är anspråkslös 0 Att spara energi är en av de bästa : ”energikällorna”, och det är generellt sett lönande att skära ner förbrukningen av energiråämnen genom större kapitalinsatser (vattenkraft, fjärrvärme).

Sven O Hultin O

Bild 11

KÄRNKRAFT 2 4 2” SOL 3 .,7? FUSIO 200 2050

FORUM 19/79

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."