Industrin sparar: nu är goda råd billiga
av I. J. Forum 1975-05, sida 08-11, 19.03.1975
FORUM 5 » 7 ”Herr Gnidéns kampanj”
FORUM 5 » 75
INDUSTRIN SPARAR: NU ÄR CIDA RÅD BILLIGA!
Sparmål: Administration
Orten Laihela ger kanske inte en svensktalande speciella associationer. För en finne säger ”“Laihia’ och ”laihialaisuus” desto mera. Laihela-borna är Finlands skottar, herr Gnidén i flerfaldig upplaga.
Otaliga är historierna om Laihela-bornas förmåga att tänja på slanten (de håller sig tom med en färdigt uttänjd markslant som turistsuvenir). Precis som skottehistorierna torde en hel del Laihela-historier snickras ihop av dem själva.
Helt fyndigt har Finlands Industriförbund döpt den kampanj som kör i gång i vår och syftar till att skära ned industrins kostnader, till »Operation Laihela».
Vid industriförbundet är det företagsekonomiska avdelningen tillsammans med marknadsföringsutskottet som svarar för koordineringen.
Med i bilden är också branschorganisationerna och ”andra samarbetsorganisationer”. Viktigt är att också arbetarnas FFC genom sin ordförande Pekka Oivio förklarat sig vara positivt inställda till kampanjen.
Det skall inte bli festtal och stelbent byråkrati. Fötterna-på-jorden-anda, väl definierade mål, konkreta lösningar och exakta kostnadsberäkningar är vad man eftersträvar. Samt nyttig information och utbyte av erfarenheter.
I centrum står de enskilda företagens projektchefer. Forum har i listan över de cirka trehundra företag som hittills anslutit sig plockat ut sex inom olika branscher och av olika storlek. Vi skall följa deras väg genom Operation Laihela, nu med en första rapport om dera planer, senare med mellanrapporter och slut-.
resultat.
Dom kan inte annat: Laihian Metalli
Var skulle man alltså spara, om inte i Laihela! Laihian Metalli Oy anmälde sig till projektet ögonaböj. Ingalunda för att vi kände oss moraliskt förpliktade, säger verkställande direktör Martti Kööpikkä. Vi är med på fullaste allvar. Och för oss är sparandet ju en medfödd egenskap och inte ett tvång som för annat folk…
Lite grann symbolisk galjonsfigur får företaget finna sig i att vara, som största industri på den ort som gett hela operationen dess namn. Laihian Metalli har en personal på drygt 130 personer och en omsättning kring 7 miljoner mark. Vid Laihian Metalli drar man upp riktlinjer och får ett program färdigt under våren, Hela personalen ska med på noterna.
De största inbesparingarna räknar direktör Kööpikkä med att göra på den tek niska sidan, där en hel del nytt planeras. Han finner det självklart att berätta för andra om resultaten och hoppas på livligt utbyte av erfarenheter med andra företag.
Säteri: Anställda får premier för sparidéer
Operation Laihela är en naturlig fortsättning på ett program som redan pågår vid Säteri Oy.
Produktionschef Antti Lindgren i Valkeakoski definierar målen för Forum e Ått spara energi — vi använder mycket ånga i processe e Att bearbeta personalens attityder — vi vill göra klart vad begreppet lönssamhet innebär och hur saker hänger ihop: att vi inte kan betala de löner vår arbetskraft vill ha — och är värd — om vi inte sparar. Motivation behövs, och den kommer, då alla inser hur lönsamheten är beroende av allas handland e Ått fästa uppmärksamhet vid hur nödvändigt det är att hålla minsta möjliga lage + Att undvika allt som inte är absolut nödvändigt. Det betyder att noga överväga vad vi producerar. Och att inte hålla tillgodo med den första lösningen för det vi absolut vill ha med i produktionsprogrammet.
De direkta målgrupperna är ingenjörer, tjänstemän och arbetsledare. Till arbetarna går informationen via produktionskommittén och informationsutskottet. Säteri har två linjer i energisparkampanjen: — En teknisk-praktisk: I en stor processindustri är de inbördes sambanden i energiförbrukningen inte alltid helt klara, säger direktör Lindgren. Säteri har gjort en helhetskartläggning och vet precis var sparandet kan sättas in. Kruxet är att det kräver stora investeringar. Man väntar alltså på bättre tider och mindre stram kreditmarknad. När tiden är inne finns tågordningen klar. — Premiering av initiativ: Säteri aktieverar arbetstagarna att söka energibesparande lösningar. De anställda premieras i förhållande till inbesparingens storlek. Nyligen fick en enskild arbetstagare 6 000 mark för ett initiativ som sparar tiotusentals mark i året. Vanligen rör sig premierna från tjugufem till något hundratal mark. Inom ramen för Operation Laihela kommer Säteri att speciellt granska inköpsfunktionen, Den skall utvecklas och centraliseras, bland annat minskas inköparnas antal. Målet är att förenhetliga betalningssätt, leveranstider, valutaärenden, force-majeure-klausuler m m. Vid Säteri är man beredd att berätta för andra företag om sina resultat också i detalj. — Vi har en helt öppen politik gentemot andra företag, också konkurrenter, säger direktör Lindgren. I Finland har vi ju ingen direkt konkurrent, men både i Sverige och Norge finns ett liknande företag, som vi har intimt samarbete med, trots att vi varken har gemensamma ägarintressen eller dylikt. Vänd 10
FORUM 5 : 75
Då prestigevansinnet kryper in i produktionen: En
Bland annat har vi gemensamt anhållit om stöd från Nordisk Industrifond för projekt inom miljövården och arbetsförhållandena. Och här kommer också Operation Laihela in. Vid Säteri hoppas man kunna minska skolningskostnaderna genom förbättrade arbetsförhållanden och därigenom mindre personalrörlighet.
Stymer: Vill ha inhemskt råmaterial, användning av avfallet
Stymer Oy anser sig ha en stor fördel framom många andra företag när det gäller att dra igång en kampanj som Operation Laihela. För det första är det ännu ett ganska litet företag, med cirka hundra anställda som alla känner varandra. För det andra är det ett ungt företag, produktionen kom i gång hösten 1972. — Ingenting hos oss har ännu hunnit stelna i sina fåror, säger Stymers projektledare, DI MattiSuuraho.
Stymer har en alltför stor personalomsättning, Man konkurrerar i Borgå landskommun med grannarna Neste och
Pekema. Mycket arbetskraft får importeras utsocknes ifrån. Man vill åstadkomma varaktigare anställningsförhållanden som skulle leda till lägre skolningskostnader.
Verkligt stora inbesparingar, inte minst nationalekonomiskt, kunde fås, om avfallsfrågan löstes. Plastavfallert borde tas tillvara, alltid, och inte bara under kristider. — Varför finns ingen inhemsk avfallsbörs, frågar ingenjör Suuraho. Vi känner till den nordiska, men har inte haft någon nytta av den.
Råmaterialet kommer till Stymer i specialfartyg från Nederländerna och Frankrike. Dessa specialbåtar klarar inte vintertrafiken. Därför måste Stymer lägga upp stora lager inför vintern. Mycket kostsamt, eftersom råmaterialet väger tungt i kostnadskalkylerna. Suuraho hoppas på den dag då råmaterialet framställs i Finland.
Sen är det ett finländskt fel att göra saker alltför bra, anser Matti Suuraho. Man yvs över att göra dubbelt bättre kvalitet — men tänker inte på att det fördubblingen kanske kostar sju gånger så mycket.
Överhuvudtaget behövs växande insikter om råmaterialets värde. Trä, vatten, energi — allt kostar.
Några stora besparingar tror inte Suuraho på — kommer man upp till en procents. minskning av kostnaderna, så visar det snarast att ledningen hittills gjort bort sig, anser han. Nej, Operation Laihela innebär små inbesparingar, stora ansträngningar, lång sikt.
Lahden Lasitehdas: För mycket pengar i illusoriska säkerhetslager
För fem år sedan gjorde Lahden Lasitehdas Oy en hård revision av kostnaderna. Det passar bra att se över dem igen, säger Jonas Borup, administrativ direktör, som där drar Laihelaprojektet.
Senast anlitades konsulter och enligt beräkningarna skulle inbesparingen bli 500 000 mark i året. Ännu medan konsulterna var kvar i företaget kom man upp i 200 000 mark. Efter det har uppföljningen kanske inte varit den allra bästa, medger direktör Borup.
Såhär rullar Operation Laihel - Operationen organiserad " 2. Företagsekonomisk dag ” 3. Arbetsgrupperna tillsätts ” 4. Informationskampanj I”) (näringslivet 5. Projektchefer utses " 6. Arbetsgrupperna 1 verksamhe 7. Projekteheferna arbetar i företage 8. Idetävling i företage 9. Informationskampanj II (företagens anställda 10. Informationskampanj IH (den stora allmänheten ”) Redan påbörjade eller avslutade momen . Mätning av Operation Laihelas resulta 197 1234567891011 1 197 123456789591011 12
FORUM 5 » 75
Nyttan fördelades för fem år sedan ganska jämnt över olika sektorer. Rätt mycket högg man ned på smärre saker, städning, transporter och onödiga jabb. Personalen är knappast negativ, tror Borup, det är ju inte fråga om att rationalisera bort någon. Vi föredrar åtstramning genom naturlig avgång och anställningsstopp.
De stora pengarna ligger fast i råmaterial- och bränslelager. Vi kör antagligen med alldeles för stora säkerhetslager, tror Borup, och får ändå bara en illusorisk säkerhet. Inköpspolitiken ska synas i sömmarna, inköpskvantiteter och inköpspunkter kollas. I Finland, säger direktör Borup, görs ofta galna investeringskalkyler, man bortser från att pengar är fast i råmaterial och färdiglager, det som utomlands tas med som en självklarhet.
Vid Lahden Lasitehdas har alla sektionschefer och avdelningsdirektörer redan gjort en analys av sina kostnader och uppgett var de tror sig kunna spara. Papperen har gått vidare till en ”inre ledargrupp”, en = teknisk-kommersiell kommitté, som nu analyserar dem. Sedan skall målsättningen spikas och projektgrupper tillsättas.
Borup: — Om de totala kostnaderna ligger vid 100, så är 15—20 procent i onödan bundna i lager. Kan lagret minskas med 10 procent, kommer man mycket nära den totala kostnadsinbesparingen om 1.9 procent, som Industriförbundet talat om. Alltså inget orealistiskt tal. Atmosfären i Lahtis är öppen mellan företagen, anser Jonas Borup. Där finns inte många företag som direkt konkurrerar med varandra och är rädda att någon snyter deras goda uppslag. Det är självklart att berätta om sina erfarenheter och ge tips åt andra.
L M Ericsson: Den motsträviga administrationssidan
Vid LM Ericsson Ab pågår en fortlöpande rationalisering och inom ramen för Operation Laihela intresserar den
Låg energikonsumtio fölubbling av kvaliteten kan sjudubbla kostnaderna tekniska sidan minst, då rationaliseringen just där är ytterst långt driven, uppger överingenjör Karl-Johan Björkas. Han berättar att man närmast tänker titta på transport- och lagerkostnaderna samt på administrationssidan.
På verkstadsgolvet går det i allmänhet lättast att göra inbesparingar, inom administrationen brukar motståndet vara hårdare, och överingenjör Björkas hoppas fromt att de anställda kunde betrakta arbete som arbete, utan att tycka att det ena är förmer än det andra. Han tror att Operation Laihelas största nytta just kan ligga i att det öppnar ögonen hos de anställda för sådana här synpunkter. Överingenjör Björkas har lite svårt att tänka sig hur informationen i praktiken skall gå från företag till företag. Det största problemet tror han dock kan bli att konstatera inbesparingarna och mäta deras storlek.
Under vårens lopp diskuteras projektet, linjerna bör vara klara innan nästa års budget slås fast i augusti.
Wihuri: Inga spartips åt utomstående
Inom Wihuri-gruppen drar Sanduddsfabrikernas tekniska direktör Mauri Taivalkoski projektet Laihela. Han ser det också främst som ett medel att bearbeta attityderna och tror att rationalisering i mångas öron ännu är ett fult ord. Lite trögt har det gått hittills, det är bara direktör Taivalkoski som uppger sig känna till projektet och han väntar närmast på ytterligare instruktioner från Industriförbundet.
Åt utomstående är man inte villig att ge information och tips om var och hur man sparat, men inom Wihuri-gruppen skall erfarenheter utbytas internt. Ingenjör Taivalkoski låter lätt jäktad: — Man borde nästan anställa en man till för att sköta det här projektet, det blir lite för mycket vid sidan av de normala arbetsuppgifterna.
Återkom i höst, säger han, Det ska vi göra. LJ. O