Industrin väntar på beslut

av Martin Sandelin Forum 1982-12, sida 17-19, 25.08.1982

Taggar: Teman: industrin

Enligt DI Veli Santomaa vid VTT ligger finländsk industri väl till när det gäller mottagardelen av satellitsystemet. Teleste och Nokia har t ex tagit fram en prototyp av mikrovågsdelen.

— Ur vår synvinkel vore idealet att Nordsa skulle börja sända 1986—87, säger forskningsingenjör Erkka Sointula på Salora Oy.

Forum 12/82

Industrin vänta på beslut

Den finländska industrin väntar på beslut i satellitfrågan. Intresse och beredskap finns, och marknaden skulle enligt gjorda beräkningar vara betydande. Totalomsättningen under en 20 år lång tidsperiod skulle vara omkring 14 miljarder mark när det gäller Nordsat. Industrins andel av detta är närmare 5 miljarder, berättar DI Veli Santomaa vid Statens tekniska forskningscentral VTT.

e De industripolitiska aspekterna på Nordsat har varit föremål för noggranna studier, bla inför Nordiska Rådets session i Helsingfors senaste vår. Utredningarna gör en tudelning av satellitsystemet. Rymdsegmentet omfattar själva satelliten, de uppskjutningstjänster som behövs och kontrollstationen för satelliten. Marksegmentet för en direktsändande TV-satellit består av TV-programmens sändare och av mottagarutrustningen.

Enligt DJ Santomaa har den finländska industrin inget intresse i själva satelliten. Den finländska industrins intresse koncentrerar sig till markmottagarutrustningen, och i mindre utsträckning till kontrollcentralerna och sändarstationerna på marken.

Inhemsk mottagning

En direktsändande TV-satellit av typ

Nordsat kräver en viss tilläggsutrustning för att bild- och ljudinformationen skall ses på en vanlig TV-skärm (se bild). För mottagning krävs för det första en antenn. Sedan krävs en mikrovågsdel som förtärker signalen och sänker frekvensen. För överföring av signalen till TVn behövs en speciell kabel.

Innan signalen når TV-apparaten skall den också gå genom en inomhusdel som konverterar signalen för TVn. Med den väljer man också kanal.

Enligt Santomaa ligger finländs industri vär till när det gäller mottagardelen av satellitsystemet. Teleste och Nokia har tex tagit fram en prototyp av mikrovågsdelen. Telestes mikrovågsdel, med FET-förstärkare, ligger tekniskt framom de svenska företagens. I Norge har man varken tagit fram mikrovågsdel eller inomhusdel för TVapparaten.

— På antennsidan är de finländska företagen Valmet och Teleste i speciellt god position. I de övriga nordiska länderna finns nämligen inte andra företag som specialiserat sig på antenner för satelliter, berättar Santomaa.

Antenntillverkningen är arbetsintensiv och den inhemska andelen uppgår till 80 procent.

— Det är inte bara med tanke på de berörda företagens omsättning Nordsat är betydelsefull. Isynnerhet under de första åren skulle tillverkningen vara synnerligen arbetsintensiv, säger Santomaa. Förutom den egentliga tillverkningen av mottagarutrustningen skulle Nordsat också bana väg för nya företagsformer, bl a på installationssektorn. Värdet av installationsarbetena under en 20 år lång tidsperiod har beräknats till 4—35 miljarder mark.

DI Veli Santomaa utesluter inte heller möjligheten att satellitteknologin skulle kunna tillämpas på andra sektorer. En del av det utvecklingsarbete som utförts på mottagarsektorn har redan nu kunnat utnyttjas i radiolinksammanhang och för förvarsmakten bruk. 17

I Saloras prototyp för morgondagens TV finns satellitområdet inbyggt i apparaten. Men i ett övergångsskede kommer konvertern (bilden) att kunna säljas skilt för sig.

—

Räddar vår TV-industri

För den finländska TV-industrins framtid är det av synnerligen stor betydelse att Nordsat förverkligas. Utan Nordsat minskar vår konkurrenskraft på den mellaneuropeiska marknaden.

— Ur vår synvinkel sett vore idealet att Nordsat skulle börja sända 1986—87, säger = forskningsingenjör Erkka Sointula på Salora Oy.

— Vi vet att de mellaneuropeiskasatelliterna kommer kring åren 1985—86. Men utan en hemmamarknad, och marknad i de övriga nordiska länderna

Sakta men säkert?

Planerna på Nordsat framskrider långsamt och i delvis stympad form. Det senaste beslutet i frågan fattades i april. Då beslöt Nordiska ministerrådet om en tvåårig utredningsfas. I första hand siktar man på en överföring av två-tre TV-kanaler. Men Danmark deltar inte i utredningsarbetet.

Den tvååriga utredningsfasen skall resultera i ett avtalsförslag för hur satellitöverföringen skall ske. Orm planerna förverkligas kan en nordisk satellit vara verklighet om ca 6 år.

I sitt beslut angav ministerrådet vissa riktlinjer för satellitsamarbetets former. I ett första skede skulle det gälla överföring av två eller tre TV-kanaler. Eftersom meningen är att varje land skall sända måste man införa ett sk roterande programansvar. På längre sikt, konstaterar ministerrådet, är det önskvärt med ett samarbete som utnytt blir serierna så pass små att vår konkurrenskraft kraftigt försämras, säger Sointula.

Idag går drygt 70 procent av Saloras TV-produktion på export. De viktigaste exportländerna, vid sidan om de skandinaviska som senaste år stod för 70 Mmk, är Storbritannien (68 Mmk) och Västtyskland (35 Mmk).

Av den finländska färg-TV-marknaden har Salora omkring 35 procent. Men med tanke på att marknaden för konventionella apparater snart börjar bli mättad skulle Nordast också här medföra en boom. Ur sysselsättningssynvinkel är därför speciellt den nordiska och den inhemska marknaden betydelsefull, konstaterar = Sointula. Idag har Saloragruppen ca 1700 anställda.

Om de kommande stora marknaderna i Förenta Staterna konstaterar Sointula att Salora knappast har möjlighet att tränga in sig på dem. Större möjligheter finns däremot på den Sovjetiska marknaden. I Sovjetunionen försiggår sannolikt projekt med direktsändande satelliter och på de marknader som uppstår skall man försöka komma in. Men ännu är det för tidigt att säga något säkert, säger Sointula.

— Med tanke på den internationella konkurrensen, kanske främst från Japan, borde Nordsat komma igång så fort som möjligt, framhåller han.

Tekniska förbättringar

Satellitåldern innebär inte endast en ny förmedlingsteknik för TV-program. Samtidigt kommer också en del tekniska förbättringar att äga rum. Hur dessa förbättringar, bla visavi ljudet och bilden, skall förverkligas är ännu föremål för undersökningar, berättar Sointula, men en övergång till digital modulering av ljudet, med förbattrad ljudkvalitet och stereosändning som följd är sannolik.

Också här har Salora goda möjligheter att hävda sig i konkurrensen med övriga TV-tillverkare. Företagets knowhow på HiFi sidan är betydande.

En mera genomgripande förändring av hela bildöverföringssystemet är också under prövning. Enligt det föreslagna sk Mac-systemet skulle färginformatio jar alla de satellitkanaler som tilldelas Norden vid den världsadministrativa konferensen i Geneve 1977. Vid konterensen tilldelades de nordiska länderna 8 TV-kanaler riktade till östra Norden, och 5 kanaler riktade till västra Norden.

Danmark deltar inte

Den danska regeringen meddelade i februari detta år att Danmark inte deltar i den tvååriga utredningsfasen. I sina motiveringar framhöll den danska regeringen att satellitsysternet inte ger tillräckliga möjligheter att tillgodose danska intressen i fråga om programöverföring, industriutveckling och telekommunikation.

Även om Danmark inte deltar i utredningsfasens arbete har man meddelat att man ännu kan tänkas överväg 1 att delta i det egentliga programsamarbetet.

I det fall att Danmark besluter att inte delta i Nordsat innebär detta att kostnaderna måste fördelas på de kvarvarande 4 länderna. Vilket i sin tur kan leda till att Island omprövar sin inställning till projektet.

Utredning för 42 milj

Utredningsarbetet under de kommande två åren skall hålla sig inom en kostnadsram på drygt 42 milj mk. Slutrapporteringen skall ske senast den 1 april 1984. Därefter skall Nordiska Rådet på nytt diskutera frågan, varefter Nordiska ministerrådet skall fatta ett nytt beslut om att samarbetet skall fortsätta”

MS

Forum 12/8 nen (krominensen) skiljas från den svart-vita ljusinformationen (luminensen). Slutprodukten skulle bli en avsevärt bättre TV-bild.

Med tanke på den mellaneuropeiska satellitens tidtabell borde man om ca 1 år kunna fatta beslut i frågan.

Forskningsingenjör Sointula framhåller att man nu i samband med de direkt sändade satelliterna på ett naturligt sätt kan göra även andra tekniska framsteg på TV-sidan. Nästa stora förändring som skulle möjliggöra detta väntas först efter millenium-skiftet.

Inbyggd konverter

Om Nordsat förverkligas ser det ljust ut för Salora. Företaget har som enda tillverkare tagit fram en prototyp där konvertern för satellitmottagning är inbygd i apparaten.

En TV-apparat med inbygd konverter för satellitsändningar beräknas (i 1985 års prisnivå) vara ungefär 1 000 mk dyrare än motsvarande normala färgapparat. Om vi i samband med de direkt sändande satelliterna dessutom övergår till Mac-systemet ökar detta ytterligare priset en aning.

Hur snabbt satellitmottagarna spri der sig bland konsumenterna kommer till stor del att bero på vilken omfattning Nordsat-systemet får. Ur TV-tillverkarnas synvinkel är ett fullt utbyggt Nordsat, med ev. en högklassig samnordisk underhållningskanal, det mest attraktiva. Då blir det efterfrågan på marknaden, och möjligheterna att hävda sig i den hårda internationella konkurrensen förbättras.

I resonemanget kring morgondagens TV-apparat är det väsentligt att göra skillnad mellan två saker, å ena sidan kanalerna och å andra sidan det antal minnesplatser för olika kanaler som finns i apparaten.

Antalet minnesplatser, dvs kanaler som kan ställas in på förhand, varierar i dagens TV-apparater mellan 8 och 32. Med 32 minnesplatser klarar man sig ganska långt in i framtiden medan 8—12 börjar bli i minsta laget inom de närmaste åren, isynnerhet om man har tillgång till något större kabel-TV nät, och dessutom video m m.

Idag finns det 3 kanalområden för TV: VHF I, VHF III och UHF. På dessa områden ryms totalt ca 60 kanaler. Satellitsändningarna kommer att utgöra ett fjärde område, med plats för totalt ca 40 kanaler. Kanalerna har sedan fördelats landsvis och på geografisk grunder till respektive länder. Av de tillbudsstående satellitkanalerna har de nordiska länderna tilldelats 8 stycken riktade till östra Norden och 5 kanaler riktade till västra Norden.

Avvikande frekvens och modulation

Skälet till att TV-apparaten måste utrustas med konverter för att man skall kunna se satellitsändningarna är att sändningarna sker på sådana frekvenser och med sådan modulation som avviker från de nuvarande kanalområdenas. Alla direktsändande TV-satelliter kommer att sända på frekvensområdet 11.7—12.5 gigaherz.

I Saloras prototyp för morgondagens TV finns satellitområdet inbyggt i apparaten.

I ett övergångsskede kommer också konvertern för satellitmottagning att saluföras skilt för sig. Då kommer TVn att fungera så att en av de ordinarie minnesplatserna ställs in för konvertern, och valet mellan de olika satellitprogramen görs från den. För TV-apparater anslutna till centralantenn, eller kabel-TV nät behövs inte individuella konvertrar.

Martin Sandelin

Il år presenteras den nyaste eltekniken på

FINNTEC 82

R )

Produktgrupper 6 produktion, distribution och förbrukning av elkraf 6 kommunikationstekni e installationsmateria e industrielektroni eltekniska specialområde € nya tillämpningsområden ino energitekniken och därtill höran de utrustning € övriga eltekniska produkter och halvfabrikat

Teknikens dagar 82 i Mässcentrum 16-17.9.

14—-18.9.1982

Tema: Elektronik i elkrafttekniken,

Ro pris 1280 mk, förfrågningar INSK 90-144 411. Inträde endast med kundkort.

Med kundkortet:

VR-förmån: för tågresan, minst 76 km, till Helsingfors tur-returbiljett med 2096:s rabatt.

I kraft 13—19.9.1982.

Finnair-förmån: IT 55-9555 rabatt 2590 på tur-returbiljett i Finland. Tur- och returresan bör göras olika dagar. I kraft 13—19.9.1982.

HELSINGFORS »MASSCENTRUM

Forum 12/8 19