Inflationen som politiskt problem

Taggar: Teman: inflation

itollek

FORUM 7 » 75

Inflationen som politiskt

Inflationen som politiskt och internationellt problem var föremål för en paneldiskussion vid Svenska sparbanksföreningens konferens ”Vårt ekonomiska läge 1975 i Stockholm. Forum återger här ett snabbreferat av inläggen.

| diskussionen deltog ambassadör Sven Backlund, Bonn, f d statsminister Hilmar B a unsgaard, Köpenhamn, redaktör Bo Järb org, Sveriges Radio, London och statssekreterare Pierre Vinde, Finansdepartementet.

Inledare och utfrågare var redaktörerna Berndt Ahlqvist och Gustaf Olivecrona, Sveriges Radio, Stockholm.

problem

OLIVECRONA: — Jag vill fråga Plerre Vinde: Varifrån kommer inflationen i världen? Vad är det som orsakar den ökande inflatlonstakten?

VINDE: — Inflationen är något som vi haft att dras med under lång tid. Den är ju ingen isolerad företeelse utan hänger i hög grad ihop med tex sysselsättningen. Men den senaste stegringen i inflationstakten beror främst på sammanfallande högkonjunkturer i de stora industriländerna med en överhettning som följd. Så följde ökade prisstegringar på tex vete och så småningom en allt svårare brist på bla metalliska råvaror. I det läget kom oljekrisen. Den har utan tvivel varit en bidragande orsak till inflationen, men processen var igång fedan dessförinnan.

OLIVECRONA: — Är det alltså så att vi bara är viljelösa offer för naturkraften inflationen?

VINDE: — Nej, visst kan vi påverka utvecklingen, men inverkan från andra länders inflation kan vi inte undgå.

AHLQVIST: — Hur är det I Danmark, Hilmar Baunsgaard, är attityden mot inflationen tolerantare hos er? Förstod man Inte konsekvenserna av utvecklingen?

BAUNSGAARD: — Nej, de fulla konsekvenserna förstod vi inte i Danmark. Om vi är mer toleranta mot inflationen vet jag inte. Men kanske är vi mer tillvänjda.

OLIVECRONA: — Har den politiska situationen I Danmark gjort det svårare att bekämpa inflatlonen?

BAUNSGAARD: — Ja, i någon mån. Vi har just i Danmark beslutat om ett lönestopp. Jag undrar just om Sverige överväger att följa exemplet.

e Glad letargi

BACKLUND pekade på att inflationen i Tyskland är lägre än i andra länder och väntas sjunka i år från 7 till 6 och ända ner till 5 procent. För tyskarna betyder inflationen minnen av den riktigt svåra inflationen 1923 då vanligt folk led av svält medan regeringen slapp ifrån krigsobligationerna och industrin fick rensat bord. Det fanns också en klar inflation före valutareformen 1948. I Tyskland finns bland vanlig löntagare ett mindre tryck på fackförbunden att kräva höjda löner av företagen. I Tysk land finns emellertid liksom i andra länder oro för sysselsättningen.

JÄRBORG: — I England tycks folk ha vant sig vid att leva på katastrofens rand och man litar till det gamla talesättet att England brukar vinna det sista slaget. På 80-talet hoppas man bli dränkt i oljemiljoner, Nu känner man av dyrtiden i norra England och särskilt i Skottland där nationalismen ökar, men mindre i sydöstra England. I väntan på att nordsjöoljan ska ge stora pengar litar man på att omvärlden kommer att fortsätta att låna England pengar. Hos folk i allmänhet finns kanske inte så mycket oljeoptimism som en glad letargi. Myndigheterna har försökt dämpa oljeoptimismen genom att betydligt mildra kraven på skattehöjningar för oljeindustrin.

e ”Katederekonomer”

VINDE trodde inte att det går att komma till rätta med det inflytande som den utländska inflationen utövar i Sverige genom att förändra växelkurserna. Det råd som lämnades av ekonomer för några månader sedan om revalvering har redan förbytts i råd om devalvering.

FORUM 7 » 7 ”Katederekonomerna” tycks byta recept så pass ofta att man inte kan bygga åtgärder på deras råd. Redan när rådet om devalvering gavs första gången var det mindre välbetänkt. Vi är knutna till den tyska valutan i en ”orm” och sådan som den tyska prisutvecklingen är jämfört med den svenska så är det inte realistiskt att försöka en revalvering av kronan.

AHLQVIST: — Det är tydligt att Inflationen i Sverige inte är något politiskt problem. Uteslutande ett pedagogiskt.

e “Rimlig stabilitet”

OLIVECRONA: — Staten skall ju nu gå ut på den utländska lånemarknaden. Hur mycket skall staten alltså låna utomlands och i motsvarande grad tränga ut kommunerna och näringslivet från denna lånemarknad?

VINDE: — Hittills har näringslivet och kommunerna genom sina lån utomlands mer än väl kompenserat underskottet i handelsbalansen.

OLIVECRONA: — Det är knappast svar på min fråga. Är det alltså en hemlighet hur mycket staten skall låna utomlands?

VINDE: — Jag tänker inte svara på den frågan.

AHLQVIST: — Detta måste vara ett högst intressant problem då man är så hemlighetsfull I filnansdepartementet.

OLIVECRONA: — I årets finansplan anges liksom under flera år tidigare att en ”rimlig prisstabilitet” är ett viktigt mål. Hur skall detta närmare definieras?

VINDE: — Frågan måste ses i förhållande till andra länders ekonomi. Vår prisstabilitet bör alltså inte vara sämre än omvärldens. Helst något bättre.

OLIVECRONA: — Om vlI antar att hela Västeuropa har en inflation på 10—12 procent, är det då rimligt att vi I Sverige har 8 procent?

VINDE: — Nja, det är knappast rimligt. Men det är heller inte rimligt att Sverige skulle ha bara 2 procent inflation samtidigt som övriga Västeuropa hade 10—12 procent.

BAUNSGAARD: — En rimlig prisökning anser vi vara en sådan som int stör bytesbalansen och inte hindrar en fortsatt välfärdsutveckling.

VINDE: — Det är en felsyn att isolera problemet. Inflationen måste ses också i förhållande till andra politiska mål, tex sysselsättningen,

BACKLUND: — För tyskarnas del gäller problemet inte i första hand att klara valutabalansen. Det primära är sysselsättningen. Om jag skall ange en direkt siffra kan jag säga att en prisökning på 5 procent för närvarande kan anses rimlig i Tyskland.

JÄRBORG: — För Englands del går det knappast att säga någon siffra för en rimlig inflation. Landets övergång från ett låglöne- till ett höglönesamhälle innebär en smärtsam ömställning. Då kan det inte vara rimligt att bestämma någon siffra för inflationen.

e Fenomenet Glistrup

AHLQVIST frågade om Hilmar Baunsgaard kunde ge en förklaring på fenomenet Glistrup.

BAUNSGAARD: — Inflationen är bara en liten del av förklaringen på hur fenomenet Glistrup kunde uppstå. Mer betyder = protestinställningen mot de gamla partierna och missnöjet med skattehöjningarna. Den sociala välfärden byggdes ut snabbt under 60-talet, nu kommer räkningen och skall betalas. Det accepterar man inte. Härtill kommer den osäkerhet som uppstått genom de stora förändringarna i det moderna samhället, tex trångmålet för småföretagare och småbutiker som slås ut av de stora kedjeföretagen. Danmark har till skillnad från Sverige haft en maktväxling, men folket har märkt att skillnaden inte är stor mellan den politik som förts av socialdemokratiska och av borgerliga regeringar.

— Det finns en förtroendekris och det är svårt att säga om Glistrup kommer att bli ett permanent inslag i dansk politik. Inget vet hur skatteåtalet mot honom och de domar som eventuellt kan följa därav kommer att verka. Kvar står att 20—30 procent av den danska befolkningen inte accepterar kostnaden för den sociala välfärden, men missnöjet kan ju också framträda inom de andra partierna.

JÄRBORG trodde inte att risken för splittringspartier av typen Glistrup är särskilt stor i England. Det brittiska valsystemet omöjliggör nästan uppkomsten av småpartier. Liberalernas uppgång

L i februarivalet 1974 berodde delvis på en ohöljd populistisk propaganda på några håll. Mrs Thatchers val till konservativ ledare berodde delvis på att också hon representerar tendensen til populistiska tänkesätt och sådana finns - .

även inom labour. I stort sett tycks England dock vara politiskt stabilt.

BACKLUND: — I Västtyskland har inte heller splittringspartier haft någon större framgång. Om arbetslösheten, som nu är uppe i 5,2 procent, fortsätter att stiga och nya kidnappningshistorier inträffar, kan man tänka sig att det blir en hård propaganda för ökad inre säkerhet. Men tills vidare tyder ingenting på att Glistrup-partier håller på att uppstå.

0 Hur kompensera spararna?

AHLQVIST frågade Pierre Vinde hur han trodde att sparandebortfallet i Sverige skulle kunna kompenseras.

VINDE: — 1974 kompenserades spa-.

randebortfallet genom att vi förbrukade en del av valutareserven och genom kapitalupplåning utomlands. I år sker det genom kapitalupplåning utomlands. Det är emellertid en metod som endast kan användas under en övergångstid. Sedan måste vi gå tillbaka till metoder att begränsa det negativa statliga sparandet och att öka hushållssparandet.

AHLQVIST: — Hur lång tid är en övergångstid?

VINDE: — Sannolikt 4—35 år. Det vore olyckligt med någon nämnvärt längre tid. Omkring 1980 har sannolikt ekonomin inom OECD-området kommi i balåns med oljeländernas. Då bör även '

Sveriges ekonomi ha kommit i balans med övriga länders.

AHLQVIST: — Det måste alltså betyda att vi om ett par år kommer att få ytterligare successiva skatteökningar?

VINDE: — Det måste ju ske en avvägning år från år mellan reformer och ökade skatteuttag. En ökad offentlig service som de flesta vill ha, medför ju att medborgarna måste avstå från en viss del av sin privata inkomst.

OLIVECRONA: — Hushållssparandet ligger nu på en mycket hög nivå. Vad händer när folk på allvar upptäcker att de förlorar pengar på sitt sparande? Eller tror herr Vinde att folk Inte hellor I fortsättningen skall upptäcka effekten av den negativa realräntan? Vänd!

FORUM 7 - 75

VINDE: — Nej, det finns ju gott om skribenter som talar om den saken. Men vi sätter också in. politiska motåtgärder. Det sparavdrag som kommer att införas är avsett att stimulera sparandet 9 Handlingsfriheten på arbetsmarknaden

AHLQVIST: — Assar Lindbeck har Just föreslagit att man skulle tidigarelägga 1976 års skattelättnad. Vad är det för fel på det förslaget?

VINDE: — Det förslaget skulle inte innebära någon förändring i grunden. Vad som nu gäller är finansministerns uppmaning till arbetsmarknadens parter att snarast möjligt göra upp.

. OLIVECRONA: — Det talas om en lug avtalsrörelse. Betyder det 15 procent?

VINDE: — Det vore fel att under pågående avtalsrörelse säga någon siffra.

AHLQVIST: — I Danmark har man ju genom lagstiftning upphävt parternas handlingsfrihet på arbetsmarknaden. Hur stora är riskerna för en mera all varlig politisk oro i det sammanhanget?

BAUNSGAARD: — Det finns krafter som till varje pris vill bevara friheten på arbetsmarknaden — även om arbetsmarknaden inte kan genomföra några förhandlingar. Men även bland löntagarna inser man den extraordinära situationen och accepterar därför lagstiftningen. Någon risk för allvarlig politisk oro är knappast aktuell. Däremot tror jag personligen inte att man kan fortsätta vidare på den här vägen.

BACKLUND: — Alla tyska partier är fanatiska anhängare av ett marknadsekonomiskt system. Samtidigt är man livrädd för inflation, Spåren från 20och 30-talen sitter fortfarande kvar. Vinstnivån inom den tyska industrin har varit mycket låg. Företagen kan skylla på den låga lönsämheten och därmed förklara att man inte har råd med alltför stora löneökningar.

OLIVECRONA: — Kommer skattereformer att bli ett permanent inslag i de svenska avtalsrörelserna?

VINDE: — Vi måste först klara upp avtalet för 1975 och 1976. Det är för tidigt att nu börja spekulera om löne KÄNSALLIS-OSAKE-PANKRT

Aktiva

Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank ….

Krediter i utländsk valuta . Betalningsförmedling Övriga finansieringstillgångar

Utländska foråringar

I utländsk valutä ..ssssrssessrsresre nr

I mark oc oocc..cc Omsättningstillgångar Utländskt mynt ….. Masskuldebrevslån . Investeringstillgängar Masskuldebrevslån . Aktier och andelar …

Fastigheter och fastighetsaktier …….

Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid Skatter … er Ra Löner och sociala utgifter Övriga utgifter

För direktionen Matti Virkkune rörelsen 1977, Danskarna tror på metoden med ett lönestopp. Men det är inte en väg som vi bör följa i Sverige. Här eftersträvar vi att öka förutsättningarna för en uppgörelse och att också öka parternas känsla av gemensamt ansvar för samhällsekonomin.

0 En ”orealistisk” fråga: Nordek?

AHLQVIST ställde en sista ”helt orealistisk” fråga till herr Baunsgaard, om denne inte trodde att planerna på Nordek kunde tas upp på nytt.

BAUNSGAARD: — Jag tror att de nordiska länderna kan bilda en stark ekonomisk enhet. Ser man realistisk på problemet måste man inse att det är mycket svårt att samordna länder med skilda nationella ekonomier. De praktiska problemen väger tyngre än de politiska. I ett längre perspektiv ter sig Nordek inte orealistiskt men för att nå fram till en sådan samordning måste vi använda steg-för-steg-metoden och vi kommer troligen inte att nå målet under min generation. OO

MANADSBALANS DEN 31 MARS 1975

Främmande kapital Inhemska skulder

Utländska skulde 670 097 729,0 11 420 556,03 | Kreditförlustreserveringar 176 183 910,37 ‘77 162 038,83 | Eget kapital . Aktiekapital — .. 225 000 000, — 426 179 730,17 Aktieemission .. 121 228 453,— 67 156 253,08 Reservfonder .. 360 000 000,— rreresea 40 857 964,22 Skattebetalningsfond > 10.000 000,— Vinst från tidigare År oissosmossorosisssissess os 4770 234,88 - 2. 74680 785,83 605 051 421,04 38 316 725,80 92 054 754,99 5 603 859,79 53 861 826,13 17 726 526,1 mk 10 482 078 039,42 Ansvarsförbindelser

Matti Hurm 163 957 477,16 Checkräkningar sosssrossserrrrsrsesrrasrerr enar 1167 090 759,24 21 218 355,01 Depositioner —..ssssos sees 4 845 963 430,44 303 768 232,60 Depositioner i utländsk valuta 300 113 475,59 1003 435 638,54 Skulder till Finlands Bank . 968-402 847,55 5 336 663 790,17 Skulder till andra banker . 418:568 303,97 957 563 644,58 Skulder till staten …. 4 113 569,95 398 613 511,64 Betalningsförmedling 340 384 970,33 113 809 271,71 Övriga skulder ….. 65 288 444,53

I utländsk valuta . 877 946,88 I mark se kas Räntor och övriga inkomster

RBeino Rossi

Passiv 1295 878 008,57 57 657 422,78 121 476 150,2 mk 10 482 078 039,4 sreereärerk rer rr rer rerna mk 8724 044,570,—

För Förvaltningsrådet Tauno Angervo