Inflationen vattnar ur företagens rapporter
av Reginald Jägerhorn Forum 1974-16, sida 30-31, 16.10.1974
Inflationen vattnar ur företagens rapporter
Den markant stegrade inflationstakten över hela världen har gett företagen en hel del problem både i deras interna och externa rapportering. Den konventionella redovisningen är hårt förankrad i det man kallar anskaffningskostnadsprincipen — en princip som utgår från antagandet att prisnivån hålls oförändrad. Principen leder till. att såväl specifika som generella prisstegringar bakas in i verksamhetsresultatet. Rapporten, som bla skall vara ett instrument för bedömning av företagets lönsamhet förfelar sitt syfte. Men verkningarna begränsas inte enbart till detta. Ser vi-på företagens externa rapporter, balans- och resultaträkningen, blir deras informationsvärde hårt naggade i kanterna.
Om vi frånser verkningarna av egentliga bokslutsdispositioner, bla förändringen i lagerreserven som alltfler företagsledare i vårt land öppet informerar om, kan man säga att de i lag och praxis fastslagna redovisningsprinciperna leder till bl a följande:
I balansräkningen är de olika tillgångsposterna noterade i olika termer beroende av när tillgången anskaffats. Det oavskrivna beloppet på byggnader är tex noterat i mk med köpkraft från år 1963 (om byggnaden uppfördes då) medan kassan och kontofordringarna är noterade i mk med köpkraft gällande kanske per 31. 12, 1973. Under denna tidsperiod har den generalla prisnivån i vårt land nästan fördubblats. Beaktar man att ett företags tillgångar anskaffas under flera år kan man lite karrikerat säga att balansens tillgångssida består av att antal poster som ibland är uttryckta i mark, ibland i DM, dollar, pund osv.
På balansräkningens passivsida är det speciellt posterna under eget kapital som får ta konsekvenserna av tillgångsvärderingen. Om vi antar att vi har ett företag som startades för 10 år sedan med ett aktiekapital om 100.000,— och att aktiekapitalet hållits oförändrat på denna nivå, så har företaget i princip registrerat som vinst det som uppvisas under eget kapital utöver aktiekapitalet. Vad som här skymtar fram är det nominalistiska vinstbegrepp som genomsyrar förutom aktiebolagslagen också vår ny 3 bokföringslag och näringsskattelagen. Men aktieägaren, som är medveten om att en del av den dividend han får mottaga i själva verket innebär en kapitalåterbäring om man beaktar den generella prisnivåförändringen, känner sig förmodligen lurad på konfekten. Företagsledningen som inte bara hamnar att på detta sätt återbetala en del av det ursprungliga aktiekapitalet till aktieägarna utan också en ännu större del åt stat och kommun i form av skatter får förmodligen kämpa med nya finansieringsproblem i framtiden.
I resultaträkningen kan man närmare ta del av på vilket sätt det egna kapitalet förändrats under året. Men inflationsmusen härjar vilt och förbryllar tom fackkunnigt folk. De relativt stora vinster vissa finländska företag uppvisat för år 1973 skulle förmodligen se helt annorlunda ut om man tog hänsyn till de generella prisnivåförändringarna, dvs inflationen i samhället. De finländska börsnoterade bolagens årsberättelser för år 1973 ger ytterst sällan någon kommentar som på denna punkt skulle tillrättalägga bokslutsinformationen. I fyra fall informerar företagen parallellt om kalkylmässiga avskrivningar (Kone, Nokia, Rosenlew och Stockmann). Vissa verbala uttalanden med varierande informationsvärde om prisstegringar i inneliggande varulager förekommer i fem fall. Nokia säger klart ut att en stor del av vinstökningen kan anses vara en ”nominell inflatorisk ökning”. Kemi-bolagets bokslut är såtillvida in”“tressant att där belastas verksamhetsresultatet med ett visst belopp och krediteras en återanskaffningsfond för att neutralisera en del av periodens kostnadsstegringar.
I vårt västra grannland går debattens vågor höga kring företagens övervinster. I själva verket kan en del av dessa ”övervinster” förklaras av att man i Sverige tillämpar liknande redovisningsprinciper som i vårt land och att rena företagsvinster utspäds med prisfluktuationsvinster.
Om vi något förenklar problematiken kan vi säga att det framförallt är beräkningen av sålda varors anskaffningspris och avskrivningarna som snedvrider resultatberäkningen — under = inflationsperioder. FÖRTUNE hade i sitt marsnummer en artikel där man varnade fö de illusoriska vinstsiffror som inkluderats i företagens årsresultat därför att man vid lagervärderingen tillämpat den sk FIFO-principen.!) Som känt påbjuder våra skattelagar användningen av samma princip. I USA har företagen rätt att alternativt — också för skatteändamål — tillämpa LIFO-principen?), som i stort sett förhindrar att prissteg’ringar på inneliggande varor påverkar den redovisade vinsten. BUSINESS WEEK rapporterade i augusti att flera amerikanska företag övergått eller planerår att övergå från FIFO till LIFO. Och observera, i USA är de generella prisstegringarna bara ca 10 9/0!
Vissa holländska företag, det mest kända är Philips, har tillämpat återanskaffningsprincipen i sin redovisning. I huvuddrag betyder det att man håller reda på de specifika prisförändringarna på den tillgångsmassa företaget förvaltar. Intresset för metoden har givetvis varit stort också i andra länder under dessa inflationsperioder. Överhuvudtaget har intresset för konkreta och drastiska in grepp i den konventionella årsredovis- ningen ökat under den sista tiden. Internationellt sett är det amerikanerna som också här leder utvecklingen. 1969 avgav deras revisorsförening (AICPA) ett ”statement”, där man förfäktade den åsikten att företagen vid sidan av de konventionella balanserna, som wutgår från historiska kostnader, skulle uppgöra balanser (balans- och resultaträkning), som skulle justeras med hänsyn till förändringar i dollarns generella köpkraft. Metoden gör det möjligt att beräkna ett verksamhetsresultat, som exkluderar vinster eller förluster på grund av förändringar i den generella köpkraften hos den använda penningenheten. Det som kanske är ännu viktigare är att metoden också gör det möjligt att registrera vinster eller förluster som uppstår på grund av innehav av sk monetära tillgångar och skulder. Tills 1) FIFO = First in, first out = princij för att bestämma värdet av det utgående varulagret, baserad på den hypotetiska tanken att de varor som kommer först in, går först ut.
- LIFO = Last in, first out = en alternativ lagervärderingsprincip, men sist inköpta vara tänks gå först ut ur lagret.
Forum 16/74
Sparbankernas Central-Aktie-Bank
Aktiva Finansieringstillgångaär Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank
Fordringar hos andra banker ..
Checkräkningskrediter ..
Lån vv. Krediter i utländsk valuta Betalningsförmedling — .. Övriga finansieringstillgån Utländska fordringar I utländsk valuta Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebrevslån ..
Övriga omsåttningstillgångar … :
Investeringstillgångar Masskuldebrevslån .. Aktier och andelar ..
Fastigheter och fastighetsaktier ..
Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar
Fastigheter och fastighetsaktier .
Maskiner och inventarier ..
Övriga anläggningstillgång utgifter med lång verkningstid Skatter Löner och socialutgifter Övriga utgifter
Månadsbalans den 30 september 1974
Passiva
Främmande kapital Inhemska skulder
Checkräkningar 2290 321,70 Depositioner 832 450 823,15 51 285 169,99 234 220 419,50 536 276 612,69 25 552 358,01 58 777 073,53 30 034 776,80
Skulder till Fin Övriga skulde 9 368 997,71 I mark
Räntor och övriga i
Eget kapital Aktiekapital …. Reservfonde 5111 389,90 3916 273,89 3 648 098,7 252 315 495,18 1190 890,00 271 775,9 Övriga fonde 19 644 099,99 77 535 215,08 21161 180,4 1790 000,00 2237 543,36 20985 350,11 11 884 375,07
Summ mk 2 201 948 240,83
Depositioner i utländsk valuta Skulder till andra banker
Skulder till staten …. Betalningstörmedling
Skatteutjämningsfond — ..
Vinst från tidigare å 45 550 184,87 «103500 957,46 15335 150,41 ands Bank …. 635580 670,32 + 892 656 546,4 315 734 525,57 7 067 655,27 27 332 654,75
Utländska skulder I utländsk valut 25 555 154,31 3 365 742,49 inkomster 52 369 994,97 . . 26 200 000,00 . 35 600 000,00 s 1600 009,0 14 000 000,00 499 003,98
Summa
För Direktionen: Matti Rank vidare görs sådana justerade balanser upp endast på basen av en rekommendation och således helt frivilligt. FASB (Financial Accounting Standards Board), som numera är det överordnade organet för redovisningsnormeringen i USA, har arbetat vidare på projektet och det är inte helt omöjligt att börsnoterade företag i framtiden får lov att producera två olika slag av rapporter till sina aktieägare.
Engelsmännen har tagit starka intryck av amerikanernas arbete och det ser tom ut som om de skulle hinna före ifråga om kravet på att inkludera justerade balanser i årsredovisningen. Den betydligt starkare inflationen i England kunde nog motivera en sådan tågordning.
Den internationella utecklingen är intressant och kommer så småningom också att påverka oss. I första hand tvingas de företag som är dotterbolag till amerikanska och engelska moderbolag att anpassa sig till det eventuella nya systemet, Redan i Sverige får man räkna med ett väsentligt större intresse för saken genom att flera svenska börsnoterade bolags papper också noteras på de amerikanska börserna.
I vårt land har vi haft en viss tendens att gå våra egna vägar. Om de nya
Forum 16/74
Matti Soin mk 2 201 948 240,83
Ansvarsförbindelser
TE metoderna likväl är motiverade på det interna rapporteringsplanet. finns det givetvis goda möjligheter att lansera dem för dessa ändamål. Med hänsyn till de starka prisstegringarna i vårt land finner jag det väsentligt att prioritera forskning på detta område. Vid svenska handelshögskolan kommer en del av resurserna att just centreras kring att applicera och testa alternativa modeller till de konventionella rapporterna.
(Reginald Jägerhorn) OO
Allt flera joint ventures Öst—väst
JOINT VENTURE projekten mellan öst och väst ökar hela tiden i betydelse. Speciellt gäller det Jugoslavien, där deras antal i mitten av 1973 var över åttio. Italien hade då 19 projekt på gång där, och Tyska förbundsrepubliken 18.
Joint venture kunde med ett annat ord kallas samproduktion. Då ett sådan 581 743 850,21
För Förvaltningsrådet: Pekka Terh avtal sluts mellan ett öst- och ett västland, ställer vanligen västparten maskiner, kapital eller tekniskt kunnande till förfogande… Den östeuropeiska parten ansvarar för byggnader, arbetskraft och råmaterial,
Joint ventures förekommer i Jugoslavien, Ungern och Rumänien. Också Polen har visat intresse för denna typ av samarbete.
Denna höst körs det sk Resita-Renk projektet i gång i Rumänien. Det bygger på ett avtal mellan två rumänska företag och det västtyska Zahnräderfabrik Renk AG. Marknadsföringen skall till 509/0 ske på rumänska marknaden, 25 9/9 inom de övriga SEV-länderna samt de återståerrde 25 9/0 inom västvärlden. I Jugoslavien står italienska Zanussi för den tekniska dokumentationen och för 49 9/9 av kostnaderna för uppförande av en fabrik för hushållsmaskiner i samarbete med jugoslaviska Rade Koncar.
I östeuropeisk lagstiftning regleras jointventure företagens verksamhet av den sk majoritetsprincipen — den östliga partens del bör uppgå till minst 51/0 av projektets totala värde. Den västliga partens rättigheter, tex när det gäller transferering av dennas vinstandel och avskrivningsdel, är tryggade genom statliga garantier. O 31