Inflationsredovisningen åter i stöpsleven

av Reginald Jägerhorn Forum 1978-04, sida 21, 08.03.1978

Utvecklingen på inflationsredovisningens område har hittills varit långsam i vårt land. Inflationen beaktas sällan i företagens externa redovisning. Fart i saken har det blivit på allra senaste tid, och en statlig kommitté väntas komma med sitt betänkande i slutet av juni.

Av våra 42 börsnoterade handels- och industriföretag var det endast ett par som i sin årsredovisning för 1976 rapporterade om prisfluktuationsvinsterna i inneliggande lager. Uppgifter om de kalkylmässiga avskrivningarna, dvs avskrivningar beräknade på återanskaffningsvärden utgående från anläggningarnas ekonomisk-tekniska livslängd, fanns i ett tiotal företag.

Vi ligger illa till

Jämfört med Sverige ligger vi illa till. Närmare 40 procent av de svenska börsnoterade bolagen rapporterade prisfluktuationsvinsterna i årsredovisningen för år 1976. Uppgifter om = kalkylmässiga avskrivningar förekom i 74 procent av företagen.

Dessutom har vi i Finland under de senaste fem åren haft en inflation, som mätt med konsumentprisindex i genomsnitt per år rört sig kring 15 procent medan den i Sverige ligger kring 10 procent. Det finns alltså hos oss ett klart större behov av information om inflationens verkningar.

Nya krav ger nya rapporter

Allt flera företagsledare och styrelsemedlemmar har ökat kraven på besluts- och bedömningsunderlag som beaktar effekten av prisförändringarna. Därmed har kraven på företagets redovisningsavdelning ökat. Nya begrepp och nya typer av rapporter måste skapas. Tilläggsinformation ska erhållas utifrån och vissa beräkningar göras internt. De nya rapporterna måste också kunna läsas (=förstås) av mottagarna. Det är en utbildnings- och anpassningsprocess som berör inte bara redovisare utan också företagsledning.

Det är viktigt att vi fortsätter debatten kring inflationsredovisningsfrågor för att utveckla både den externa och interna redovisningen.

FORUM 4/197 Åsikt mot åsikt

För en som ytligt betraktar utvecklingen på den internationella inflationsredovisningens område kan ämnet synas slutdiskuterat. Åsikt står mot åsikt beträffande valet av lämplig metod.

I början av 70-talet lanserades köpkraftsmetoden, dvs man prisnivåjusterade företagens balanser med något lämpligt generellt index. Denna metod beräknar bla vad företaget vinner eller förlorar på att ha finansieringstilllgångar och skulder under inflationsperioder. Metoden vill bevara köpkraften hos det egna kapitalet oförändrad innan vinst registreras i böckerna.

Efter det Sandilandskommittén i Storbritannien hösten 1975 presenterat sin omfattande utredning och pläderat för en inflationsredovisningsmetod enligt återanskaffningsvärdemetoden, har man internationellt allt mera börjat luta mot sistnämnda metod. Mig veterligen är det numera endast i Kanada och Frankrike som <:köpkraftsmetoden fortfarande rekommenderas som supplementär information.

Engelsmännen satsar stort

Engelsmännen har satsat stort på fortsatt utredning kring inflationsredovisningens praktiska genomförande och de leder utan tvekan utvecklingen. I november 1976 publicerades Exposure Draft 18, Där föreslogs att det inflationskorrigerade bokslutet i början på 80-talet helt skulle ersätta det traditionella bokslutet. Förslaget röstades likväl ned i juli 1977 av de brittiska revisorerna. Det var av allt att döma för radikalt och i behov av ytterligare fin slipning. I november 1977 presenterades slutligen Hydes informationsredovis ningsmodell, som på grund av sin enkelhet torde kunna påräkna et visst intresse också i vårt Iand. Det enkla ligger framför allt i att man kompletterar den traditionella resultaträkningen med de tilläggskostnader som resultatet borde belastas med, för att sålda varors kostnader och avskrivningar skall motsvara kostnaderna enligt återanskaffningsmetoden. Härutöver skall beräknas hur mycket företaget vunnit eller förlorat på sitt innehav av finansieringstillgångar resp. skulder som en följd av inflationen. I det fall de totala skulderna överstiger finansieringstillgångarna skall en justering göras, för att visa till vilken del de täcker sålda varors kostnader och avskrivningar till återanskaffningsvärden. I det motsatta fallet — då finansieringstillgångarna överstiger totala skulderna — skall justeringen återspegla behovet av ökade netto monetära tillgångar för att verksamhetsomfattningen skall kunna bibehållas.

Den allra senaste

I flera länder, bla USA, Holland, Australien och Nya Zeeland rekommenderas eller krävs återanskaffningsvärdemetoden i en eller annan form, Det senaste brittiska förslaget följer också tankegångarna i återanskaffningsvärdemetoden men britterna intar samtidigt en klar ståndpunkt till behandlingen av köpkraftsvinster och -förluster på monetära poster. Förslaget är värt noggrant studium inte enbart av medlemmarna i de två kommittéer hos oss som för tillfället är engagerade i :inflationsredovisningsfrågor utan envar som vill följa upp den senaste utvecklingen på inflationsredovisningens område. O

Artikeln har författats av pro fessor Reginald Jägerhorn, Svenska handelshögskolan, expert på inflationsredovisning.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."