Informationsteknikens själ

av Gunnulf Mårtenson Forum 1992-03, sida 26, 12.03.1992

BIT FÖR BIT

Text: Gunnulf Mårtenson

Hluswationssponsor: Nokia Telecommunication “Jag lockas ant köpa tidningen för innehållets skull…”

Informationstekniken rättelsen. Gamla tiders barder oc trubadurer bar sitt förråd av information med sig hela tiden. Vers var lättare att memorera än prosa, ballad lättare än dikt. Vilket kväde som helst kunde återges när som helst. Lyssnaren var angelägen om att höra historien. Inte heller oviktig var sagoberättarens förmåga att framställa, att fängsla. Hur han såg ut eller vad han bar med sig var oväsentligt (som väl var, på den tiden). En nackdel var att berättandet var bundet till tid och plats.

Med den grafiska informationstekniken uppstod en hel industri för att skriva, trycka och distribuera sanna och osanna sagor. Berättelse och medium blev synonyma. En braskande löpsedel är lika med nyheten. Jag lockas att köpa tidningen eller boken för innehållets skull. (Att jag också sneglar på praktbandets läderrygg och kulturtidskriftens statusvärde när jag inreder mitt hem, visar bara att läsandet inte har tillintetgjort mitt sund | begynnelsen fanns den muntliga be 2 förnuft.) Jag kan behändigt bära mina skrifter med mig vart jag vill och läsa dem när det passar mig. Informationen har frigjorts från tid och plats, men är fortfarande bunden till fysisk transport.

RH RH

Nu, när mänskligheten duschas av ögonblicklig information, föreställer sig en hel bransch att elektroniken övertagit huvudrollen. Denna föreställning upphöjdes på sextiotalet till myt av Marshall McLuhan’s slogan ”Mediet är budskapet”. Visserligen påverkar mediet budskapets utformning. Visserligen lär det finnas en minoritet tekniknarkomaner, för vilka datandet blir till en last. Visserligen är även jag fascinerad av tekniken för dess egen skull — men, nejdå, någon last har jag inte. Men det stora flertalet människor ser på TV-progrummet, inte på TY-apparaten. För det stora flertalet telefonabonnenter är det viktiga ve» de kan tala med, inte hur te lefonen ser ut. Det stora NMertalet datoranvändare söker någon viss information eller vill få till stånd en fransaktion; huruvida datorn går på en DOS ROM eller LED BOOT är dem likgiltigt. Psykologin har inte satts ur spel, fastän vi i elektronikbranschen beter oss som om det vore så.

I själva verket lever också elektronikingenjörerna på medmänniskornas vetgirighet, eskapism, oro och självhävdelse. Jag tror mig ha något viktigt att säga. Förr ställde jag mig på torget för att ropa eller satte tillkännagivandet i pränt. Nu transsubstantierar jag det i elektronisk form. Informationen finns i databankens minne, väderleksprognosen är intalad på ljudband, underhållningsprogrammet är inspelat på TV-studions videoband. Vad telefonbolaget egentligen säljer till en ny abonnent är möjligheten att tala med de tidigare abonnenterna.

Dock är det elektroniska meddelandet otillgängligt och obegripligt som sådant. Så länge människan inte har utvecklat elektromagnetiska ögon och öron, behöver varje användare en terminal. Terminalerna är någonting som vi ingenjörer prackar på menigheten. Sällan är de vackra; ordet terminal låter dessutom hotfullt. Inte vill folk ha dem. Men nödvändiga är de, om man vill komma åt informationen, som vi illmarigt nog har gömt i abrakadabra. Hörluren omvandlar elektriska signaler till ljud, skärmen till bilder och bokstäver. Terminalen sticker upp ur

S . LES | nätet som huvudet, men är inte huvudsaken. Den bara exemplifierar ordspråket ”Hvaraf hjärtat är fullt, därom talar munnen”. Kommunikation är att utbyta åsikter. Skvaller är till för att spridas. Om jag inte har för avsikt att bära med mig informationen, måste jag ansluta mig till ett distributionsnät. Min terminal måste sammanbindas med andra terminaler. Rundradions nät av radio och TV-sändare, telefon- och kabel-TV-näten och ett otal datakommunikationsnät har med tiden utvecklats till infrastruktur. Ett telenät ä som en kropp, som är osynlig, men finns överallt.

vw ov F

Också inom informationsindustrin kommer själen före huvudet, som kommer före kroppen. Men alla tre behövs. Inte har teknikerna skäl att få stora skälvan, fastän vi misslyckas, när vi försöker stjäla budskapet — själva själen iinformationstekniken. 3/1992 FORUN

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."